Aftonbladet – 1 juli 1851, sida 2

hrr Halling, Almgren, Rudling och Ekenman; likasälbo den 10:de, om muddring af Stängän, enligt hemstäl-!ha lan af hrr Gustafsson, Nordvall och Wedberg; den!C: 1l:te, om anslag till hamnbyggnad vid Mariestad,sle på begäran af hrr Gustafsson, Bergman, Hörnsteinga och Almgren; den 12:te, om anslag till hamnen vidlpå Hjo, hvarför hrr Sundler, Almgren, Hjort, Wetter-lan berg, Brinck, Rudling, Berg, Bergman och Wernlsä talade; den 15:de,srörande Westerås hamn, på be-llä gäran af hrr Ekholm, Wedberg, Lindström, Gustafs-ha son, Hörnstein och Brinck; den 16:de, om anslag tilll ut Ystads hamn, äterremitterades äfven på hemställan af! R hr Nygren m. fl. Vid 20:de punkten, afstyrkandelPe anslag till Baggens Stäkes upprensning, beklagade hrfö Brinck frågans utgång, enär den föreslagna kanalen!Ft skulle hafva förminskat seglingen till Stockholm medlde 7 mil; äfven hrr Rinman, Bergman, Almgren och Hesselgren talade i samma syftning, hvaremot hr Pe-lst: tre ansåg saken böra betraktas ej blott fran merkan-!m til, utan äfven frän strategisk synpunkt, i hvilket sed-Ji nare afseende planen ansågs ganska vädlig. Hrr Gräältil och Halling yrkade återremiss, på det i skrifvele till Ko-l ge nungen uppmärksamhet mätte fästas vid förslagets(n Utom hr Petrö yrkade äfven hrr Hörnstein och La-ltil ergren bifall, den sistnämnde med päpekande afvä-lgr dan af mänga inlopp till en hufvudstad, så vida manlgj ej är i tillfälle att starkt befästa dem. Vid voterin-lÖ: gen bifölls utlätandet med 24 ja mot 21 nej: VidlK 21:sta punkten, om en kanal tnellan Mälaren ochllä Storsjön, talade ht Halling mot anslag för 10 är samtfö yfkade återremiss, som äfven önskades af hrr Ekholm, lst Almgren, Kjällerström, Indebetou och Hörnstein, pålsk grund deraf, att fördelarne af företaget endast skulle tillfalla en obetydlig del af Södermanlands län; der-lte emot yrkade hrr Lagergren, Petre, Wern, Bergmäh,!K Wedberg, Lindström och Brinck bifall: Med 35 nejm mot 11 ja blef återremiss. På den 22:dra punkten,St afstyrkande anslag till upprensning af Skellefteä elf,lte yrkades äterremiss af hrr Rönmnblad och Almgren,pt men den bifölls på begäran af hrr Lindström, Gråäler och Berger. : Vid den 30:de punkten, ang. tillstyrkta 28,000 rdr för sänkning och aftappning af sjön Möc-lar keln, yrkade hrr Petre, Gräå, Nordvall, Ekholm,m Halling och Ekenman återremiss, enär utskottet päso sätt och vis lätit öfverraska sig af en dess medlemsbq fyndighet och tillstyrkt till och med mera än dennelte begärt, hvarförutan de ansägo ett dylikt företag böra till största delen bekostas af jordegarne, hvaremotltil hrr Wern, Rinman, Berger, Almgren, Lagergren ochde Sundler talade för bifall, hufvudsakligen för den od-Ine lingsbara jordrymd som skulle vinnas och i betrak-st tande af svärigheten att förmå en mängd mindre e-lsl gendomsegare vid stranden att bestrida en dylik be-lde fattning. Med 25 röster emot 15 bifölls utlåtandet. I anledning af Statsutskottets utlätande N:o 164,!be om läneunderstöd för anläggning af jernväg mellanlla Örebro och Nora, hade skrifvelse från Adeln ankom-19 mit, att Borgareständet mätte antaga det med förändring uti litt. f. samt anslagssumman i män af arbetets fortgäng ttbetalas,, till: samt anslagssumman uttagas såsom Kongl. Maj:t i män af arbetets fortgång bestämmer. Hr Brinck yrkade bifall på utlåtandet med nägra reglementariska förändringar, !1; så äfven hrr Cassel och Sundblad, hvärpä bifall följde: !y, Utlåtandet N:o 165, I1:sta punkten, om anslag af 48,000 rdr för ombyggnad af Trawebergsbro, äterremitterades, genom omröstning med 23 röster emot 20. Hr Petre anmärkte härvid, att en bro öfver den bre-l;g daste Dalelfven endast kostar nägra tusen riksdaler. Afven hrr Berger, Falhem, Sundin, Ekholm och Indebetou funno detta anslag för högt tilltaget, hvaremot hrr Brinck, Gräå, Gezelius, Lagergren och Wern yrkade bifall, arförande, bland annat, att styrelsen för vägoch vattenbyggnader bäst mätte förstå uppgöra dylika förslager; 2:dra punkten, om bestimmande af afgift för brons begagnande till bildande af en fond för brons underhäll och ombyggnad bifölls. Utaf utl. N:o 166 biföllos alla punkterna med undantag af den 6:te, som äterremitterades. Om 3:dje punkten, tillstyrkande 66,666 rdr 32 sk. för ett kemiskt laboratorium, uppstod en längvarig debatt. Hr Halling kunde ej biträda utskottets förslag deruti, att lärarne skulle bo uti nämnde hus, samt yrkade äterremiss för anslagets nedsättning till 25 å 30,000 rdr. Hr Berger talade vidlyftigt om kemiens vigt och inflytande säväl på jernvägars ästadkommande, läkarevetenskapen, bergsbruket och näringarne i all-!. mänhet samt Berzelii betydelse för vetenskapen. Han yrkade bifall; äfven hr Wern, som ansäg att man ej kunde utan utrymme undervisa 70 ynglingar, samt att lärarne, för att kunna bevaka ofta längvariga experimenter, behöfde bo i laboratorii-byggnaden. Äfven hrr Indebetou, Sundin, Lindström, Hörnstein, Petrå och Lagergren talade för bifall. Hr Billström erkände behofvet af anslaget, men ansåg summan för hög samt att endast arbetsrum för läraren borde uti d laboratorium beredas. Dessutom upplyste tal. att å uppförandet af en dylik byggnad i Lund ej kostat Hå 27 Nfon ro MO AK Mer a mer mer än 50,000 rdr, oaktadt i densamma äfven andra samlingar kunnat inrymmas, hvarförutan chemie ä professoren i Upsala redan har bostad. Hr Ekholm fö talade för äterremiss, omnämnande de stora tillgän: gar Upsala akademi redan har samt med anmärkningar att 70 elever ej lära på en gäng, att vetenå skaper ej bildas genom hus, att chemiska studiet ut: bildat sig i Stockholm och borde dit förläggas samt slutligen att vid flera allmänna inrättningar våninä garne upptagas af embetsmänrnen, medan det allf männa har ringa utrymme. Punkten bifölls med 29 ja mot 13 nej. g Bevillningsutkottets bet. N:o 11 lades till handlinS garne, och sist beslöt Ständet att nästkommande lördag utse ledamöter i förstärkt Statsutskott. a BONDESTÅNDET företog på f. m. Statsutkottet utlåtande As 162, angäende extra anslag till föremå s: tillhörande sjöförsvars-departementets handläggning,n och diskussionen derom blef serdeles vidlyftig. Rut-id berg påminde, att utskottet icke eger motionsrätt ochs likväl tillstyrkt 240,000 rdr mer än Kgl. M:t äskat, d hvadan han ogillade dess utlåtande. — Ola Perssonin från Blekinge uttalade i ett skriftligt anförande sinala önskningar för stora flottan och biföll betänkandet ild alla delar. Sahlström deremot, ehuru han likasom oc flere följande talare medgaf svärigheten attutan fullständig sakkännedom besluta. i denna fråga, kunde dock ej undgä att framställa nägra anmärkningar jemot linieflottans bibehällande. Landets krafter äro otillräckliga för underhället af cen linieflotta, som skulle kunna göra päräknelig nytta, och nägon sädan flotta kan sägas icke hafva funnits i Sverige sedanb konung Carl XI:s tid. Orsakerna dertill äro tvenne:lm brist på folk och brist på medel. Kostnaderna der-fi för äro äfven ojemförligt större än för en skärgärds-vt flotta, hvars nytta för ett land sädant som värt ärlte obestridlig, under det att fåfingligheten af en svagjsj nations försök att hälla stora skepp kan visas af Dan-m marks exempel, som under sista kriget blott kunde hälla i sjön ett linieskepp och som gick förloradt. Tal. yrkade äterremiss ä alla punkter af utlätandet. !m —Strinnlund genomgick utförligt utskottets motiverla och ville bifalla 1:a punkten, der utskottet afstyrktd frågan om linieskeppens nedhuggning, och den 2:a,b der anslag till byggande af ängbogseringsfartyg äf-t: ven blifvit afstyrkt, men äterremittera den 3:e, der utskottet till materiel och skeppens underhäll tillstyrkt 600,000 rdr, eller vida mer än Kongl. Maj:t begärt. t -— Matts Persson hade den äsigt, att då man eger!o linieskepp, desamma ej böra nedhuggas; egde man la: inga sädana, då vore det klokt att endast bygga fre-lu gatter. Han röstade för sin del för bifall till denldi summa utskottet föreslagit, ty sjöförsvaret gär annars sin ruin till mötes. Han fruktade att ryktet om nuvarande sjöministers afgäng skall besanna sig, tyl— man synes inom konscljen icke täla sjelfständiga pergi soner, — och i denna händelse vore det rådligt attsi äterremittera anslagsfrågan, för att icke för sina pen-ss ningar få ett odugligt lappverk. — Henrik Andersson oc ville bevilja hälften af hvad utskottet föreslagit i 3:elta punkten, och Per Nilsson yrkade äterremiss på grund af kr Wierns reservation. — David Andersson förenade sig med Strinnlund, men ville pruta ned summan för materiel till 400,000 rdr. Likaså Ola Mäns-v: son, som dock, ehuru striden emellan de begge flot-n: TrvmenA ÄnAna Få Öde utlhböinan I Pl Al mma de ks Mn PS RR BL PA n Ps