Aftonbladet – 28 juni 1851, sida 2

De vigtigaste resultater hafva ibland ett så obetydligt ursprung, att man kunde vara färdig tro, det Gud och djefvulen spela tärning sm menniskors lif eller död, em rikens upphöjelse eller fall. Murat följde kommendanten Mattei: denne sednare förde honom till ett litet rum, som tillhörde fångvaktaren och som denne afstod åt konungen. I det Mattei ville draga sig tillbaka, återkallade honom Murat. ;Herr kommendantx, sade han, sjag önskar ett parfymeradt bad. ;Sire! det blir mycket svårt. Se här femtio dukater; låt köpa allt eau de cologne, som kan erhållas. Ah! skicka också hit skräddare.s sDet blir omöjligt att här finna män, som kunna tillverka annat än landets drägter., Skicka till Monteleone och låt föra hit till mig alla dem, man kan anträffa. Kommendanten bugade sig och gick ut. Konungen låg i badet då man för honom anmälde ett besök af chevalier Alcala, general hos prins de VInfantado och guvernör uti staden. Han lät dittransportera damasttäcken, lakan och fåtöljer. Murat var tacksam för denna uppmärksamhet och försattes derigenom i en gladare sinnesstämning. Samma dag, klockan tu, anlände general Nunziante med tre tusen man från S:t Tropea. Med glädje återsåg Murat en gammal bekant; men vid-första ord han yttrade, märkte komispen strax, att han nu var inför sin dopäte, och att dennes närvaro icke hade till ändamål blott ett besök, utan ett ordentligt rättegångsförhör. Murat åtnöjde sig med att svara, det han var på väg från Korsika til Triest, i kraft af ett ifrån österrikiske kejsaren utfärdadt pass, då stormen och brist på lifsmedel hade tvungit honom att inlöpa i hamnen vid Pizzo. Alla andra frågor besvarade Murat med en envis tystnad; men då han tröttnat vid generalens enträgenhet, sade han slutligen: General, kan ni låna mig kläder, att jag må kunna stiga upp ur badet? Generalen förstod nu att han icke hade nå. got mer att vänta; han bugade sig för konun: