Aftonbladet – 28 juni 1851, sida 2

d sin närvarande folknummer, är det semaf alla nu kända har de största ressourcer. — Men hvad gär mig här Sverige? Jag påstär vidare, att Mibeau hade orätt, då han kallade Pro n jordpäDD. ep 8 i ä i e sprit ;ssland knuten och Siberien, e Kongl. Maj:ts diga rangordning Ö. s. v. Preussen åter är ej ant än ett försök till upplösning af problemet: huru t land skall så inrättas, att häst och karl med ger och full mundur af sig sjelfva uppvexa ur jorden m svampar oeh inställa sig i sina behöriga qvarter h garnisoner. Fredrik den store, den ende (hur an vill) qvalde sig i all sin dar med denna. stora ; han lyckades att få allt så machinmässigrst som öjligt. Detta maehinmässiga är qvar och göjr, om g ej bedrar mig, landets olyeka. Också ges; ingen ovins i Tyskland, som kan komma i förslag vid in-mnitetsfrågan och som ej darrar vid föreställningen t höra under Preussen. Ocksä ser man här, till lje af detta maehinmässiga, i allt phenomenet af t högst arbetsamt oeh tarfligt folk i ett, i förhålnde till dess naturliga godhet, starkt peupleradt nd med ytterst eländiga manufacturer, och det oakdt stor kostnad för regeringem att underhälla och worisera dem. Pag. 270: Men hvad är då så förträffligt hos Beerlineramerna? öfvergå de parisiskorna, franska frunttimren i lmänhet? — Ja och nej! Massan af de prezussiska köna hinner väl ej massan af de franska, hvrarken i ägring eller behag; men här finner man, jag menar Berlin, ett och annat instrueradt, till och med lärdt runtimmer, som i vett och förständ, heratadt afböeer och undervisning, förhåller sig till de instruerade ranska sköna ungefär som den tyska litteraturen till len franska; mera philosophie, mer grundlighet och ner sann känsla för poesie. Dock hvarföre denna natomie? Jag ville blott citera mina begge hufvudavoriter, om jag sä får säga, i Berlin. Jag vet, att ym Frih. kände Hofrädinnan Herz, judinna, och Fru Sanders, skulle Frih. instämma i mitt matta beröm. Den förra läser sin grekiska Homer oeh Sophocles, talar franska, engelska, italienska, spanska och sin egen tyska, och har säsom judinna på köpet sin hebreiska eller rabbinska. Skön som ett moddell för Apelles, oeh stor till vexten, ati hennes statwe utan tvifvel blifvit vald till en Venus colossalis, om det fallit grekerna in att tillbe en sådan gudinna; hennes hufvud isynnerhet kunde tjena till ett studium för målare oeh sculpteurer. Med allt detta en ovanlig aisance i sätt att vara hos preussiska könet, en viss naturlig grandeur i hennes väsende, allt utan minsta tecken till pretentien oeh tillika modifieradt af graeer och godhet, Är det ej förlåtligt att åtminstone beundra henne? Ännu har hon ej förnedrat sig till något slags dagsverke i litteraturen, hon har ingenting skrifvit och jag hoppas hon gör det aldrig, ehuru hon säkert kan; auctorskapet sätter frumtimmer i så mänga oqvinliga relationer, der de slutligen måste förlora sin verkliga förträfflighet. Och Fru Sanders, mindre brillante, men ej mindre aimabel, och, om möjligt, ännu mera god. En renare smak och ett mera manligt förstånd utan detegentliga manliga förståndets tyngd har jag aldrig sett. Jag har vågat på några gånger att med henne diseutera några litterära ämnen, oeh jag kan uppriktigt säga, utan att öfrerdrifva något, att hvart ord hon sagt mig varit i dessa ämnen ett orakelspråk och förtjenta för flera än mig att vara det. Också är hon i beständig eorrespondenee med Tysklands hufvudpoet Göthe, som skall verkligen adorera henne, jag menar i oskyldig, god bemärkelse, Detta vill mycket säga, då man lkänrner personerna; Göthe är kännare och diffficile. Pag. 272: Dåjag nu har mera tid, än jag vill ha, väntande länge oeh väl på postjagtens afgång, eitt parord till om Berlin! Vill man göra sig rätt begrepp om denna stad, mäste man börja med fattigdomen. Det magra usla lefnadssättet, en viss modlöshet hos folket eller .lde lägre klasserna, ett oförskämdt prejeri och litet -I bedrägeri, då de komma åt, detta utmärker berlinaIrena och förklaras af den nästan allmänna fienden -I fattigdomen oeh nägot litet af despotismen. Man -Iskulle tro att här ätminstone är myeket pengar, efter -ldyrheten är odrägelig; nej, det kommer af de tryekande pålagorna. Malpropretö är också en följd af :Idet nämnda, oeh den låder starkt vid preussaren. a Jag vet ej om det är par derision eller af okunnig-Ihet om de gamla grekerna, som man kallar denna t)stad Sparta-Athen. En mängd soldater har man der, ilhvilket lärer tillika med elak mat utgöra. likheten -Imed Sparta; af Athen märkes just intet. Eimot huna Idrade pedanter 2 å 3 kännare oeh litteraatörer af värde. Det är sanntattkanske flera studerande menniskor här finnas, än i nägon stor stad, men de äro merändels olideliga genom den tyska öfverspänningen (det karakteristiska hos nationen) oeh tungheten. Näågot torde väl hjelpas af dessa fel, då nu fruntimren börja blanda sig i spelet, blott de vilja skona den tyska grundligheten. Denna vinter och vär har en Sehlegel der hållit förekisningar, och har, som i Paria, haft en mängd damer ibland sina ähörare; der felas nu blott franska epigrammerna af förolasaren och franska applädissemanger af de hörande. I allt fall är här bra långt ifrån Athen. — Kuriöst är att se argheten af de gamla egentliga berliner-liärda emot de yngre tillkomna, emot Fiehte, Schleglarrna, Tieck ete. Man kan ej neka, att de sednare ha det öfvermod, en kränkt rättvisa ger, så snart hopp om dess återupprättande finns. De sednares parti är dock mäktigt och stärkes dagligen. De börja starkt ge ton. Naturligtvis rangerade jag mig på deras sida. Fattigdomen i en hufvudstad är ej tjenlig, att öka ekipagernas antal. De äro här få och behöfvas ingenstäds bättre. Staden är ohördt rymlig efter sin folkmängd, och gatorna äro inrättade så, att pietongerne med beqvämlighet kunna afbryta sig benen. På köpet göras de aldrig rena, hvarföre smuts, de elaka årstiderna, dränker den gående ochi den varma qväfver honom med damm. Ingen stad, som är eklärerad, är det sämre än Berlin. Detta allt förbinder lifsfara med nöjet att promenera sig om aftnarna. Förmodligen var det så i Sparta. All polis i detta afseende är skandalös. Der äro emot 50 broar, och till deras och gatornas jemte dervid tillsatta embetsmäns underhåll äro anslagna — jag ber ffrih. gissa — jo, 4000 rdr. Jag har gjort mig en mäittstock för regeringssättens godhet; den består i den aktning man visar för de gående oeh deras beqvämligheter. Den nyttiga polisen är säledes i Berlin ej den bästa; deremot ger man sig mera möda med den i Frankrike ou så kallade högre polisen, det politiska spioneriet, ehuru onödigt det är i Berlin i anseende till kopens modlöshet (hvilken ger den ett utseende af beskedlighet) och dess fredlighet. Doek talas här fritt. — Impertineneer emot allmänheten har jag mägra gånger sett ifrån maktägandes sida, och jag har då alltid trott mig hemma. i De ende som äga något, äro judarne. Också äro de afundade. Deras fruntimmer äro de vackraste, mest belefrade och bäst uppfostrade i Berllin. Brandenburgska eller preussiska nationen i Tiyskland är en af de fulaste, hvilket gäller om bägge könen. Jag finner det naturligt. En mation som lefrer väl, ej —Q XYX7922— sålgen och aflägsnade sig. Tio niinuter derefter