Aftonbladet – 28 juni 1851, sida 2

h omsorgsfullt arbete. 2TISEIHAa (TU ICA HAS ett par fina stöflor) förekomma dock höga. ska Såsom läderfabrikater träffas här några ridaf skor af hr Holst, dem vi hört sakkännart mna mycket fashionabla, såväl till beskaflent som pris. I Råämnen till flera slags skooch sadelma-leftc rearbeten intaga en del af väggarne i rum-bla et; t. ex. pumpläder, kappläder, blanklä-l der ;r, remläder, cordovan, vaxläder, smorläder, no! öfvelskaft af hästhud och kalfskinn, samtlirar cepter (352—361) från Lewins Kocks endei elska garfveri i Stockholm; äfvensom Riolbri randeoch Pernambucco-sålläder (619—0621) ten hr Enblom och Granberg härstädes, samtlgr 522) fjorton olika slags äkta saffianer, också f dem; hvaribland i synnerhet de perlgrå, anelbruna och ljusröda skulle förmånligt utvärka sig bland dylika af samma slag frånoc ndra håll. På de bekanta läderpreparaterna1ll f Bruce Beij saknas ej heller en assorteradloc rofsamling (268). du En mängd korgmakeriarbeten hafva vidarel12 är sin plats. De utgöra just hvad artiklarläf ör en indastri-exposition alltid borde vara:vä aror ur boden eller magasinet, men inga raktsaker, på hvilka något omdöme öfver näingsgrenens ståndpunkt icke kan grundas; ckså är detta slags förädlade korgmaken i stockholm en ny slöjdgren, som utan skydd f importförbud eller anspråk derpå utvecklat ig inom få år till en anmärkningsvärd höjd. 3land de här utställda profven utmärka sig flera 108 hr H. Behrens förfärdigade stolar, sybord, papperskorgar och blomstervaser (1543—15346) yenom smak och lätthet. En husmoder kan atan svårighet bära en sådan stol och ett sådant bord med sig på armen, för att i sinl; ark eller trädgård genast vara i ordning attle Justera sitt tapisseriarbete efter naturen. Skullelh halmhatten (15534) hafva från samma fabri-v kant fått mer än blotta fasonen, så har man här en halmflätning afinhemsk härkomst, som Th anska väl tål iemnförelse med samma slagslf alster från Florens och Livorno. Ett stortlf assortiment (1779—1793) af hr Aug. Bandelle innehåller korgarbeten af mera bastant slag; bland dem bör den i götisk stil hållna fönsterjalusien (1787) göra en treflig effekt, närl. den blir höljd med blommande och doftandel klängvexter. Till antydning härom är denl: redan försedd med en beklädnad af murgrön. l! Ett skrifbord (1490), af hr Lagerqvisti We-l! sterås, liknar till sitt yttre ett taffelfortepiano, och har den egenheten att hastigt kunna igenlåsas utan att de derpå befintliga skrifsakerna behöfva rubbas: ett påhitt, hvarmed vanliga skrifbord, som hafva lådor inunder, lätt kunna fullkomligas. Det uppgifves vara försedt medl sett konstlås, till hvilket nyckeln och underrättelse om dess begagnande lemnas endast till köparene, Förtjensten hos detta förblifver sålunda köparen och säljaren emellan en hemlighet, som undandrager sig allmänhetens omdöme. I de två följande rummen — ett rymligt förmak och en stor sal — äro de höga väggarne från golf till tak draperade med siden laf alla slag, och på golfven samt i fönsterlnischerna stå bord, höljda med andra arbeten, som i lyx, prakt eller glans svara mot den kostbara omgifningen. Midten af förmaket lintages af ett rundt bord, och dettas midt af len stor alunkorg med vaxblommor (1339) af Margaretha Juhler i Stockholm. Korgens konIstruktion har någonting lätt och täckt; bland innehållet ser man naturtrogna härmningar af Igeorginer, kamelier, aurikler, hyacinther, drufvor, m. m. Såsom motstycken skådas på bordet midtemellan fönstren två af hr S. Hallengren i i Stockholm förfärdigade buketter (1327) artiI ficiella blommor af vanligare ämnen, men hvil?kas rosor, syrener m. m., ändå äro högst intltagande genom glans och naturtrohet, likasom I genom den smakfulla anordningen till ett helt af I de olikartade blomsterslagens färger och former. Blomsterkorgen på bordet ses omgifven med en dyrbar samling postlinsmålningar (1084— 1097) af hr Rudolf Asel. Konstnärns namn är här redan så kändt, att någonting vidare ej behöfver tilläggas om denna artikel. I fönstren har hr 4. E. Schuldheis ställt lådor med mångfaldiga , arbeten (1712—1769) af sköldpadd, horn och hvalfiskben — kammar, tandpetare, ringar, bokmärken, salad: kuverter, pappersknifvar, skohorn, målarespat lar, planchetter, m. m., alltsammans svarande mot firmans länge befästade rykte för elegant: och goda varor mot billiga priser. Vänder man sig omkring till beskådande a väggarnes sidenbeklädnad i afsigt att gransk den stycke för stycke, så måste man hafv godt om tid; ty redan i detta rum upptag de icke mindre än 113 numror, hvariblan flera dubbla och tredubbla. Och ändå här na lröra de blott från tre fabriksfirmor: hrr Ca: k-parson Schmidt (1349—1399), hit 31. San son Elliot (1328—1337) och Barnänge of) (1160—1211). rHvad som först och allmännast vinner be rulhag hos sakkännare eller rättare sakkännarin itt nor, är ett stycke shvitt blommeradt gros dc ;fNaples (1349) af hrr Casparson Schmid )),20 alnar å 3: 24. bko alnen; också visar d en serdeles smakfull teckning på-en botten: felfri glans. Ett stycke svart moire (1352 36 alnar å 2: 32. hör man berömmas såso utmärkt till möbeltyg; och likaså till klädning tyg ett skiftande och ett svart (1363, 136 40 och 20 alnar, å 1: 37. 4. och 1:32. I te många andra dyrbara prakttygerna, sjalarn sdt halsdukarne, m. m., af samma härkomst, b (t (La 4 K tt T, de