Aftonbladet – 26 juni 1851, sida 2

erres och Louisiana socker innehålla utaf samma srund nästan alldeles ingen melass. Det är om aftineringen utaf de enkelt terrerade, ljusgrå och jusgula råsockerslagen (de nyss anförda Bahia-terres, Pernambucco-terres m. m.), som Fredrikshallsbolaget påstatt, och tilltror sig kunna bevisa, att den öfverwfvud gifver och måste gifva minst 90 proc. finare eh gröfre, eller bättre och sämre toppscocker. De åberopade författningarne rörande: drawbaeken vevisa emot detta pästående om möjligtt mindre än ntet. Ty 1:o har tullrestitutionnen i flera länder ippenbart blifvit beräknad med syfte att gynna raftiweringsindustrien och skeppsfarten samt att uppmunra exporten, såsom t. ex. i Holland, Belgien, Frankike, Sverige oeh till en del äfven i England; 2:0 iafva raffinadörerne merändels öfverallt förstätt att utaf lagstiftarne tillvinna sig en favorabel restitutionsrocent, dymedelst att de i en totalsifira på ofran veskrifna sätt sammanfört utslagen bäde af sirapoch affinadtillverkningarne, både af kokningen utaf Mascovade och Terressoeker; oeh ändtligen 3:0 har säsom nu i Norge, för tidrymden emellan den 1 Juli 1854 oeh d. 18Juli 18357 — oeh äfven i andra länder — tullrestitutionen endast blifvit medgifven för egentlig raffinad, men melis oeh lump från riestitutionsförmånen uteslutna. Lika litet bevisar det åberopade stället utur the Economist något emot bolagets uppgift; tvertom, snarare vittnar den, oeh i ej ringa mohn för riktigheten af densamma. Författaren af den eiterade artikeln, som är af ett så gammalt datum som Juli 1848, säser vatt i de förbättrade raffinaderierne,, hvarest ängcokning (med vacuumpanna) användes, mu erhålles 80 proc. toppoch lumpsocker och 20 proc. sirap och astard-sockers. Denna höga procent :af sirap och vastardsocker utvisar bestämdt, på sätt ii det följande skall blifva tydligare, att författaren, i fall han ej sett kokningen af brunt socker ensamt, doek mäste nafva sammanfört resultatet utaf användningen både af brunt och terres-socker, i hvilket fall hans siffror tala till förmän för Fredrikshallsbolagets pästående. Ty användes terressocker ensamt, så kan omöjligen procenten af bastard och sirap blifva så hög; men antagas deremot brunt oeh terres sammanförde i ett totalresultat gifva ända till 80 proe. raffinad och lump, så faller det tydligen i ögat, att terressocker, allena begagnadt, måste gifva en vida hhögre procent. Slutligen är äfven det vitsord, som velat hemtas från vederbörandes böeker, ingenting mindre än bevisande. Såsom en löjlighet, för att ej nyttja ett vårdare uttryck, mäste det anses, att Landskronaboaget, hvilket ännu ieke har sitt nya verk med ängwpparat och vacuumpanna färdigt, längt mindre i säng, djerfves anföra resultatet af kokningen med sin samla odugliga redskap. Bevis af slik art borde anständighet och grannlagenhet förbjuda att åberopa. Och hvad äter utdragen ifrån herrar Carnegies och rranekes böeker beträffar, och den förnenta bevisning, som derifrån vill hemtas, så äådasalägges genom dessa utdrag (styrkande en afkomsi vid den förres verk af blott 72?,,, procent toppceh kaksoeker och vid den sednares af 24 å 25 procent sirap) ögonskenligen, ieke blott att resultaterna af sirapoch sockerkokningen blifvit ihopförde och sanmanblandale, utan äfven att utdragen blifvit så försigtigt gjorde, utt sammanblandningen kunde verkställas. Hade utslazen af kokningarne utaf brunt och af terressocker blifvit utur böckerna angifne, hvart och ett för sig, så hade procentsiffrorna säkerligen komimit att lyda ielt annorlunda. Sammanföras uti en proeentsiffra reswltaten af siapskokningen utaf maseovad och af tioppsockertillerkningen utaf terres, så är det ganska lätt att ädasalägga, det totalutslaget ej gifver mer än 75, 70 Ner 664 procent. Med full sanningsenlighet kan ill oeh med uppgifvas, att möjligtvis blott 40 eller )0 proeent vinnas; allt beror på huru stort behof utaf sirap raffinadören haft och huru myeket af denna prolukt han velat ästadkomma. Vill han utaf mascovaden åstadkomma endast sirap, sä erlhälles naturigtvis alldeles icke nägot raffinadsocker. En grof rring vore det likväl att föreställa sig, cdet sirapstillerkningen ger förlust, ehuru sådant oftav förespeglas, lerföre att priset på den bruna sirapen vanligtvis står n obetydlig män lägre än priset på mascovaden förullad. Färgen på den bruna sirapen tillkännagifver edan, att den innehäller en hel mängd andra ämnen in socker och slem, och den betydliga qvantitet vaten, som deruti jemväl ingår, ersätter raffinadören ner än rikligt den ringa skilnaden i pris ä maseovalen och sirapen. Hvilken stor fördel siraptillverkingen gifver Sveriges sirapskokare fattas lätt genom ;n jemförelse emellan sirapspriserna i Sbekholm och sötheborg äå ena och i Hamburg ä undra sidan. Partipriset ä sirap i Götheborg är nu 10 sk. rgs per skälpund, i Stockholm (hvarest varan är bättre) 10!,, i ll sk. — I Hamburg noteras för närrarande der;mot priset, kalkyleradt i svenskt mynt och vigt, blott ill cirka fyra och em half (s:r 4) skillingar riksälds! Den nu stadgade tullafgiften å sirap, 3 sk. ko pr skälpund, är således alldeles lika med varans ris i Hamburg, eller jemt hundrade procent. Jag har ofvan underdånigst yttrat, attt, om ej fel rid kokningen ega rum, raffineringen af de terrerade jusare räsockerslagen måste öfverhufvud gifva minst )9 procent bättre och sämre toppsocker, och jag anväller lika underdänigt att för detta päsiäende få anöra bevis. En sädan bevisning lärer säkrast, och ned full tillförlitlighet, kunna bemtas ifrån de ljusare råsockerslagens sockerhalt. Utaf en notariell afskrift af resultaten utaf de experimenter, som i Frankrike redan 1849 blifvit anställde med saecharimetern, r att utröna rene sockerhalten uti ej mindre än 50 rskilda prof ä råsocker, hvilken afskrift här underlänigst bifogas, täckes Eders Kongl. Maj:t nådigst nhemta, att under det de mörkbruna råsockerslagen j innehöllo mer än 80 å 81 procent rent soeker, amt de mörkgrå, rödaktiga o. s. v. icke mer än 81 87 till 88 procent, sä innehöllo deremot, med yterst få undantag, de gulaktiga bruna, de ljusbruna, le gulaktiga, de gulaktiga grå, de rödaktiigt gula samt le ljust gulaktiga och mycket ljusgrå ifrån 87 till 96 ch 97 procent, och de tvä sista kategorierna per nedium vida öfver 92 procent. Det helt: hvita NewOrleans-sockret innehöll ända till 100 procent socker eh de nästan hvita ifrån 96 till och med 99 proc. ) Men då de ljusare råsoekerslagen, på sätt härigeom är vordet ädagalagdt, innehålla i allmänhet vida ner än 90 proeent rent socker, så mäste det väl anagas, att, när tillverkningen är ställd på vinnande af oppsoeker och icke af sirap, jemväl 90 proeent mer och mindre raffinerad produkt eller 90 proeent finare och gröfre teppsocker derifrån skola kunna uttagas, 1å man öfverväger hvilka utomordentligsa förbättrinsar de sednare äten blifvit införda i rafffineringsprocessen, genom kokning medelst ängapparrat och i luftomt rum, samt på flerfaldiga andra sättt. Så mycket säkrare måste detta resultat kunma antagras, som de 5 procent melis och lump, som jemväl upptagits uti rodukten, innehälla en äterstod af några proeent nelasse eller sirap, oeh uppgifna totalprodukten 90 rocent finare och gröfre toppsoeker således ej torde unna beräknas innehålla mer än 86, 87 å 88 proc. enb soecker.p Vi anföra blott detta, öfverlemnande åt anIra att närmare utreda förhållandet, och ut) Man frågar: männe ieke uti dessa proeent förstås allt seekerämne, d. v. s. bäde soeker oeh sirap? (Red:s anm.) abresare vid namn Luidoi. Han hade pre