Aftonbladet – 25 juni 1851, sida 3

ul mina arade ständsbröder att statsulskottets utlätande Af 87, sjunde punkten mätte bifallas mot förSindelse för institutet att hälla, icke blott såsom hittills 6, utan 24 frilärlingar samt 4 frielever, hvilke: sistnämnde antal synes mer än väl tillräckligt för sistbemälde klass. Till Redaktionen af Aftonbladet. . I åtskilliga tidningar har origtigt uppgifvits, att ett ibland föredragningsämnena vid kongl. Vetenskapsakademiens sednaste sammankomst den 18 Juni var en ansökning af auditör Scheutz om inlösen af ett räkneinstrumentn; hvilken uppgift lemnat andra tidningar anledning att tala om förslager till instrumentets aförevisning vid expositionen i London.s Då det för ifrågavarande ämne icke är utan vigt, att så vidt möjligt förekomma missförstånd och misstydningar om hvad dermed kan stå i sammanhang, anhålla undertecknade om plats för ett af de nyssnämnda tidnings-uppsatserna påkalladt berigtigande. Vid kongl. vetenskapsakademiens sammankomst den 18 Juni föredrogs väl ett Kongl. Reskript till akademien, i anledning af ett Akademiens Utlåtande och af en underdånig ansökning, som angick ett dylikt instrument; men att uti ingen af dessa tre tillsammans hörande handlingar varit fråga hvarken om instrumentets inlösen, eller om förslager till dess förevisning på expositionen i London, det visar sig genast när man tager kännedom afhandlingarne sjelfva, i ordning efter deras tillkomst. De bifogas härjemte i afskrift. Stockholm den 25 Juni 1851. Georg Scheutz. E. Seheutz. 1. Ansökningen. S. A. KE. Redan är 1844 vågade jag i underdånighet anmäla, att jag i förening med min son Edvard Seheutz uppfunnit en maehin, för uträkning, sättning och tryckning af Mathemathiska Tabeller, och att min son lyekats förfärdiga en modell dertill, hvilken, ehuru längt enklare sammansatt och vida mer begränsad till omfång än den i England af m:r Babbage förvslagna — bekant derstädes under namn af The English Caleulating Engine — likväl ägde de hufvudsakliga egenskaper, som man ärnat gifva ät den sistnämnde; men icke hunnit uppnå, när de derpå för statens medel iflera år fortsatta arbetena afstadnade: oeh vågade jag i sammanhang härmed underdånigsi anhålla, att min son måtte tillåtas för allmänna medel förfärdiga en machin af ifrågavarande slag, enligt den svenska uppfinningen, men af samma utsträekning med hänseende till siffror och differenser, som den ässftade engelska apparaten. E. K. M. täcktes häröfver höra dess vetenskapsakademi, som fördelaktigt vitsordade uppfinningen, den kongl, akademien ansäg förtjent af uppmuntrar och understöd i en stat med rikare tillgångar; men ehuru kongl. akademien förklarade den uppgifna kostnaden, tio tusen rdr bko, ej heller här obillig för den föreslagna apparaten, trodde kongl. akademien, på anförda grunder, sig ej böra tillstyrka denna utgift; och fann E. K. M. skäl att icke i näder bifalla ansökningen, Dä likväl, under den sedan förflutna tiden, hvarken nägon apparat af ifrägavarande slag eMer något lekadt försök till det dermed afsedda problemets lösning funnits att omförmäla vid de årliga redovisningarna öfver vetenskapernas framsteg, och ej hel ler att nägon åtgärd ägt rum till fortsättning af de i England förehafda försöken, så torde man utan tvekan kunna antaga, vid erinran tillika om det ofulländade skick hvari den svenska modellen mäst qvarstadna, att alla de bemödanden och kostnader, som offrats på lösningen af detta säsom nyttigt erkända problem, hotas med att hafva skett förgäfves. Af denna anledning vägar jag nu underdånigst an-l. hälla att genom nådigt anslag af tretusen trehundra trettiotre rdr 16 sk. banko vinna tillfälle, dels att ombesörja förfärdigandet af en så fullständig modell af den uppfinning, som i denna väg lyckats, att den kunde tjena till ledning vid frambringandet af ifrägavarande slags apparater till hvad omfang som helst, dels för att bestrida en resa till modellens förevisning utrikes, och särdeles der instituter finnas för frambringande årligen af nya nautiska oeh astronomiska tabeller, hvarvid användningen af sädane apparater bör, med besparing af tid och kostnad, erbjuda den trygghet om ett felfritt arbete, hvilken hittills fiföngt varit eftersträfvad på andra sätt. Stockholm d. 28 Jan. 1851. S. A. K. E. K. Maj:ts Allerunderdänigste tropligtigste tjenare och undersäte. Georg Secheub:. 2. Utlåtandet. Stoermäktigste allernådigste Konung! Genom nådig remiss af den 1 dennes, har Eder: Kongl. Maj:t täckts anbefalla vetenskapsakademien att afgifra underdänigt utlätande med anledning af auditören Georg Scheutzs i underdånighet gjorda ansökning om ett anslag, stort tretusen trehundra trettiotre riksdaler 16 skillingar banko, dels för tillverkandet af en modell till en af honom och hans son Edvard Scheuts uppfunnen maehin att uträkna, sätta och tryeka mathematiska tabeller, dels för bestridandet af resekostnader till modellens förevisning utrikes, särdeles der instituter finnas för utgifvande af årliga nautiska och astronomiska tabeller. Akade mien, som genom sina ledamöter, kabinettskammarherrn friherre Wrede oeh öfverdirektören Wallmark tagit närmare kännedom om ifrågavarande machin, får nu i underdänghet anföra följande: Redan är 1844 anhöll bemälde auditör i underdänighet hes Eders Kongl. Maj:t om understöd af allmänna medel till ett belopp af tiotusen riksdaler banko, för konstruerandet af en räknemachin, grundad på konstanta differenser af en viss ordning, till hvilken anhållan vetenskapsakademien, hvars utlätande Eders Kongl. Maj:t i näder infordrade, då j underdånighet afstyrkte bifall, icke derföre att akademien ansäg det ifrågasatta understödet obilligt. utan emedan hon endast fatt kännedom om en ofullatändig modell, som ej lemnade nägon garanti att Sunna utsträckas till erforderligt omfång, och bon för ifrigt icke ansäg den fördel man deraf i värt land xunde hemta, motsvarande en så betydlig uppoffring) i statens sida. Hon vitsordade emellertid fördelak-ti igt det vackra och snillrika i herr Scheutzs uppfin ning, men trodde det tillkomma en stat med rikare. uillgångar att uppmuntra och understödja densamma. ! Vid jemnförelse mellan här omnämnde ansökning!: af är 1844 och den nu ifrägavarande, befinnes attjr wuditören Seheutz i denna sednare icke allenast inskränkt sin underdåniga anhållan till en tredjedel afls den förra summan, utan deruti äfven inberäknat kost-2å naden för resa till modellens förevisning utrikes; i; f hvartill kommer den vigtiga omständigheten, att den am företedda machinen, ehuru endast provisionell, be-! äknar, sätter och trycker tabeller, der tredje difte-li -ensen är konstant, att den är grundad på en så ful!-!b åndad ide, att den med lätthet kan utsträckas till er-D s r :orderligt omfång för alla sädana tabeller, som skö-! Igen kunna blifva föremål för en räknemachin, samt stt den, i händelse af nädigt bifall, blifrande nya nodellen, kommer att förses med åtskilliga tillägg, !Y som betydligt öka machinens användbarhet, f Sedan uppmärksamheten alltifrån är 1823 varit fi-Y stad ä professor Babbages försök att ävägabringa en f fullständig räknemachin, äfven grundad på konstanta 3 lifferenser af en viss ordning, och engelska staten, 3 enligt ett bref från framlidne svenske och norske mi8 nistern i London grefve Björnstjerna, derpå offrat ej Y mindre än trettio tusen pund sterling, har likväl, så J: ridt akademien känner. denna machin ännu ieka hlif. 8!