Aftonbladet – 25 juni 1851, sida 2

de förra träffa vi strax till höger om ingången på ett nytt slags rotatoriska vattenpumpar af Bergström, införda efter fransysk modell, och stående i sammanhang med den i förra artikeln omnämnda vattenkonsten. Denna uppfinning är mycket artig att beskåda; dess relativa effekt jemförd med den vanliga pumpens vid samma kraftanvändning, eller dess hållbarhet, äro vi ej i tillfälle att bedöma. Om den sednare egenskapen vinnes så synas dessa rotatoriska pumpar alltid vara fördelaktiga att anbringa på ångmachiner, hvilket dock ännu torde vara en sak att försöka. En stor brandspruta af hr Theofron Munktell i Eskilstuna, och patenterad. Det specifika i uppfinningen består deri, att vattnet ickel administreras genom ett enda större pumpverk, som fordrar en mängd händer och ett visst minimum af kraft för att röras; här äroi stället anbragta en mängd serskilda smärre tryckpumpar, en för hvarje arbetare, hvilka intrycka vattnet till en gemensam reservoar, derifrån det vidare utkastas genom sprutslangen. Detta har den fördelen att om några af! arbetarne tröttna, så kan likväl arbetet fortsättas af de öfriga med lika kraft, fastän den vattenmassa, som uppfordras, blir mindre. En pappersskärningsmachin af Munktell synes äfven förträfflig, der behofaf pappersskärning i stort inträffar. Ett tröskverk af Thermenius, efter engelsk modell, rekommenderar sig genom det ringa utrymme detsamma intager. Den uppgifves att med 3 par dragare aftröska 4 tunnor hvete i timman. Tvänne fodervågar, den ena från Ultuna, den andra från Nyqvarn, äro ganska sinnrika. Man kan utan behof af serskilda vigter, endast genom en jerntyngds skjutande fram eller tillbaka på en med skala försedd jernskifva, väga ifrån en mark till 10 skeppund, och åskådaren har det nöjet att på en gång kunna se effekten af instrumentet, och se hvad han sjelf väger, om han ställer sig på vågens plan och justerar vigten. Ja, ett sällskap af tio personer på en gäng kan här se hvad de väga tillsammans. Af hufvudstadens vagnfabriker ser man i detta rum några gatska vackra prof. Främsta rummet häribland intaga M 1865 och 1866 på katalogen, den förra en tvåsitsig täckvagn med stålfjedrar och patentaxlar; träarbetet af Pettersson, smidet af Broman, lackeringen af Littzelius och sadelmakeriet af Norman; den sednare en Phaeton med sufflett och flyttbara stolar; träarbetet af Östberg, smidet af Hall, lackeringen af Littzelius, sadelmakeriet af Norman. Dessa vagnar kunna täfla i smak, ritning och arbetets utförande med bättre engelska eller fransyska vagnar. Öfverhufvud torde utan öfverdrift kunna sägas att vagnmakeriet är en af de slöjder, som stå högst här i hufvudstaden. Priserna synas väl dyra; men ett på en gång välgjordt och varaktigt arbete, derå ingenting kan tillverkas med machineri, måste alltid kosta något utan att derföre få anses för dyrt, och dessa priser äro i alla fall ingalunda dyrare utan snarare billigare, än hvad motsvarande arbeteni Paris eller London kosta. I Paris är ej ovanligt, att en promenadvagn med selar uppgår till 3000 francs. 1366 är en elegant och mycket grann promenadvagn eller trilla med två stolar och kälkar af Östberg. Underredet, synnerligen hjulbeslagen, synas något tunga i jemförelse med den lätta öfverbyggnaden. 433 är en kalesch uti vagnmakeri och smide af P. Pettersson och E. Andersson, smakfull i ritning och så stark att den synes kunna uthålla en hel generation; men fordrar starka och stadiga hästar. Man synes nu alltmer återgå till det fordna modet att göra vagnar mycket långa i gången. 432 är en vacker Landaulett, inköpt af Kronprinsen. Äfven ser man en mycket grann parsläda i en ny stil, mycket hög, samt flere par vackra selar med nysilfverbeslag. Vi hafva nu flyktigt genomgått det förnämsta af hvad man ser i den nedra expositionslokalen, endast i afsigt att derpå fästa de besökandes egen uppmärksamhet; men som mycket dervid i allt fall måst förbigås, anmoda vi dem som i detta afseende vilja hafva närmare kännedom, att förskaffa sig katalogen, som endast kostar 8 sk. bko. (Forts, följer.) ksn—— 4 Den Almqvistska katastrofen. Det ram klang n4b An 8 oo AJ 1