Aftonbladet – 11 juni 1851, sida 2

8 deraf utgjorts af sirap och 78,565-E af bastard. ocker, sä att raffinaden der blott skall utgjort oming en tredjedel. Af dessa uppgifter, som cgarne förklarat sig när som helst kunna vidare styrka, vill let säledes synas påtagligt hvad Aftonbladet redan ;n gäng förut antydt säsom sannolikt, att det FreIrikshallska sockerbruksbolagets uppgift, det 90 proc. raffinerad vara skulle kunna erhällas ur räsocker, är nycket öfverdrifven. Detta mäste hafva betydligt nflytande på omdömet-om frägan i det hela; äfvensom det förekommer troligt, att beräkningen af den skillnad i transportkostnad och assurans från Norge mot från Götheborg, som samma kalkyl (se A.B. len 2 Juni) upptager, täl nägon jemkning. Allt detta vör närmare verificeras vid en för ändamälet anställd indersökning, och förhäller det sig så, som nu är agdt, sä förfaller derigenom en betydlig del af de slutsatser, som förekomma i den här ofvan omförnälda skriften samt i en föregäende insänd artikel i lenria tidning -med öfverskriften: nsocker i botten. Hvad äter drawbacken beträffar, så synas i allt all de ä bäda sidor lemnade upplysningar påkalla en revision af dess beräkning. Officiella vrängda framställningar till allmänhetens förvillande. Med Postoch Inrikes-Tidningar i går åtföljde ett Supplement, hvilket äfven med posterna blifvit afsändt till Aftonbladets abonnentr i landsorten, och som har till öfverskrit: Upplysningar rörande första hifvudtiteln. Asigten med denna skrift synes vara att visa. att denna hufvudtitel, innehållande anslagen till Kongl. Hofoch Stallstaterna, m. m. icke, såsom dels i riksdagshandlingar dels i tidningar blifvit uppgifvet, skulle varit i ständig tillvext eller vara shögre än i fordna tider, och ,jemförelsevis större än i andra länder,; och det officiella bladet säger sig vilja pligtenligt en gång för alla slita tvisten i dett: ämne medelst de nobestridliga factan och historiska handlingars, som i supplementet neddelas; men hvarken någon kontrasignant eller annan författare har framträdt att ansvra för uppgifterna. Sådant synes: likväl varit af behofvet påkalladt, i fall meningen är, itt öfvertyga allmänheten om nämnde påståendes riktighet. Till detta omdöme hemtar man syrnerligen anledning af det sätt, hvarpå en del myntvalvationer från fordna tider blifvit beräknade. Vi skole i det följande återkomma till påpekande af några väsendtliga data i detta hänseende. — I Götheborgs Handelsoch Sjöfartstidning för den 7 dennes läses följande: Klockan omkring !,5 på morgonen i dag anlände ångfirtyget Slesvigs med de väntade danska och svenska studenterna, hvilka genast gingo ombord på ängfirtygen Westergöthland och Götheborg för att antrida resan till Trollhättan. För detta ombyte ätgick likväl ungefär en timme. Under tiden utförde härv:rande artilleriregementes musikkär ett par musiksteken. Strax vid ankomsten uppträdde magister Walln med ett kort helsningstal: mänga dyrbara laster 1ade lagt till vid Götheborgs hamn, men intet fartyg hade medfört en dyrbarare än Slesvig. Talaren önskade studenterne lycka och nöje på sin Trollhättefärd och inbjöd dem slutligen att vid sin äterkomst i afton, efter svensk sedvänja, intaga en liten sexa. En dansk talare tackade med ett par ord, hvarefter studenterna uppstämde ett niofaldigt hurra. Ett par af Götheborgska bestyrelsens medlemmar lära medföljt till Trollhättan, för att bekosta och hälla passagerarne tillhanda nödigt vivre under resan, — Dä frågan rörer en i Aftonbladet införd, till tidnimgen insänd artikel, anse vi oss böra meddela en i Najjaden sistl.:thorsdag införd, dit insänd Upplysning och förfrågan. I anledning af en insändares anförande i Aftonbladet för dien 28 Maj lemnas härmed följande upplysning: att 1.847 års general-flottbesigtning, i likhet med andra ärs general-flottbesigtningar, endast upptog fartygens bristfälligheter till skrof och rundhult uti sina kostnadsberäkningar. Vid de kostnadsförslager, som 1848 uppgjordes för fulla ekiperandet af de till krigsbruk bestämda 2:ne linieskeppen Carl XIV Johan och Fäderneslandets, uppiyggs deremot alla bristande linventarier, såsom segel, tägvirke, ankare, kettingar, cisterner c. ce. Detta är en känd sak för alla, som äro bekanta med routinen inom flottans administration, men hvilket icke kan vara bekant för andra utom yrket, hvarföre denna upplysning blifvit meddelad til förekommande af förvillande omdömen. Deeremot har undertecknad en förfrägan till Aftonbladeets insändare, nemligen: från hvilken källa har han cerhållit den uppgift, att i 1847 års sjöförsvarsIförslag ingick den plan att till fregatter nedhuggatrenIne limieskepp??? Undertecknad, som 1847 ganska uppmärksamt följde flottans angelägenheter, och som nu sedermera genomläst alla då tillgängliga handlingar rorande Aven viguUpe fr y har 4 nä ställe af dävarande föredragandes bär Kongl. Maj:ts eller Rikets Ständer funnit en dylik afsigt uttalad, icke ens den ringäste syftning derpå. Hvad privata personer för sig sjelfva uppgöra, är härom icke i fräga. Det är derföre nödvändigt, att insändaren nägot närmare förklarar, hvarifrån han erhällit den officiela uppgiften, att båda statsmakterna skulle 1847 uttalat linieskeppens utdömande, och att 3:ne skulle nedhuggas till fregatter. Alskare af sanning och rättvisa.s