Aftonbladet – 31 maj 1851, sida 2

Article Image
atsens bestämmande, och denna blef i följd deraf tadgad till ett belopp, vida öfverstigande hvad man lermed afsäg: ett lämpligt skydd för inhemska faorikationen. Det har nemligen sedermera visat sig, utt säsom hr Rosenblad i sin motion, på grund af erkställda förtullningar, utredt, gällande tulltatsen ippgår till icke mindre än omkring 75 procent af aruvärdet. Behofvet af rättelse härutinnan är i ögoen fallande; och Utskottet tror sig iakttaga all varamhet då Utskottet nu, i nära öfverensstämmelse ned hrr Rosenblads och Murens motioner, tillstyrker, tt införseltullen ä fönsterglas må nedsättas från 40 till 30 sk. lispundet eller till 1 sk. G rst. för alpundet, hvilket torde vara lämpligaste förtullningsvantiteten ). Hr Rosenblad har vidare fästat uppmärksamheten vä behofvet att i taxan under ny rubrik upptaga patentglas och glastakpannor, hvilka artiklar, i hanleln ofta förekommande, icke kunde bära den höga ull, som för rubriken glas, andra slag nu är betämd, och har hr Rosenblad föreslagit tullen ä paentglas och takpannor till 1 sk. skälpundet. Utskottet delar motionärens äsigter så i afseende å ;ehofvet af den föreslagna nya rubriken, som angände tullsatsens riktighet i förhällande till varuvärdet; nen dä en från tullen ä fönsterglas skiljaktig och ägre tullsats ä patentglas och takpannor möjligen kulle kunna föranleda missbruk vid förtullningen, anser Utskottet lämpligast, att tullsatserna å dessa ,egge slag glas blifva desamma, tillstyrkande Utsk. ultsä, att rubriken patentglas och takpannor,, med sk. 6 rst. införseltull pr skälpund, må under hufmudrubriken Glas i taxan intagas. För spegelglas, hvilka nu förtullas efter värde med 15, 20 och 23 procent, i män af den bearbetning de mdergätt, anser Utskottet, lika med hr Rosenblad, vigtförtullning böra i stället införas; men då rä och slipade spegelglas af nyss anförda skäl icke böra tas lägre tull, än för fönsterglas bestämmes, samt ullsatsen a slipade spegelglas äter mäste stadgas ned hänsigt till den för oslipade varor bestämda, har Utskottet funnit de af hr Rosenblad föreslagna tullsatser böra förhöjas ä nrå och oslipade spegelglas, från 1 sk. till I sk. 6 rst.; och ä slipade, ofolie. rade från 2 sk. till 2 sk. 6 rst. skälpundet; hvar mot tullen å slipade och folierade, spegelglas lämp ligen kan, på sätt hr Rosenblad tillstyrkt, fastställa: till 6 sk. pr skälpund. Dä musiv-, pudereller unsen-guld utgör bered ningsämne för åtskilliga näringar och i medeltal ickt ger högre värde än 40 sk. eller 1 rdr lodet, få Utskottet, i öfverensstäimmelse med hr Rosenblad motion, tillstyrka, att införselstullen derå må nedsät as från 20 till 10 sk. pr lod. Gulddragare-arbeten. Af skäl, som här ofvan blif. vit vid artikeln cantiller utvecklade, och i enlighet med hrr Rosenblads och Murens motioner, tillstyrker Utskottet, att i taxan mä intagas en ny rubrik Guld. dragarearbetenn med redaktion och tullbestämmelser säsom bilagde taxeförslag utvisar. Gutta percha. Dä Gutta percha utgör en inon landet ej befintlig, för näringarne ganska väsendtli; rävara, torde den, såsom oarbetad, böra njuta tullfrihe vid införsel; hvaremot arbeten deraf, nu i taxan e nämnda, synas, på sätt för arbeten af cautschuk hä ofvan blifvit föreslaget och hr Rosenblad i sin motio tillstyrkt, böra i taxan upptagas och äsättas 12 sk införselstull pr skälpund. (Vi taga oss friheten fästa resp. riksstån dens ledamöters uppmärksamhet derpå, at ett undantag, till den svenska industriens för mån, borde göras från detta förslag i afse ende på dragremmar och rör af gutta percha tvenne artiklar, som äro af stor nytta och användbarhet vid fabrikerna, och ej kunne fås gjorda inom landet. Någon annan näring lider ej heller intrång af tullfrihet på dess båda artiklar. Rör af gutta percha äro af sto nytta för flera tekniska behof, men isynner het för vattenledningar, såsom sundare än bly och koppar-rör, så att åtminstone för denn artikel serskild tullfrihet borde äga rum.) ) Detta är en af de nedsättningar, som visa sig allraangelägnast: man behöfver, för att öfvertyg: sig härom, blott betrakta vära vanliga gröna fön sterrutor.

31 maj 1851, sida 2

Thumbnail