Aftonbladet – 31 maj 1851, sida 2

Article Image
bigaende at nagra mindre betydande, och förmoda att läsaren icke skall finna olämpligt om vi härmed upptaga några spalter af tidningen för dagen, då ämnet intresserar många olika slags näringsidkare äfvensom konsumenter. Vid nägra ställen äro korta anmärkningar af Red. bifogade. Garn. Jemte det hrr Rosenblad och Mur6n tillstyrkt, att införselstullen ä ofärgadt Bomullsgarn mätte nedsättas från 5 till 4 sk. skälpundet, har hr Hjerta, Lars, uti sin ofvanomförmälda motion, under äberopande af hvad vid sistl. riksdag i detta hänseende af honom anfördes, föreslagit, att nämnde införselstull måtte bestämmas till 3, högst 4 sk. per skälpundet. Vid sistlidne riksdag, då de förut med dels 5 och dels 6 sk. införselsafgift belagda olika slag af ofärsadt bomullsgarn äsattes gemensam tullsats af 5 sk. skälpundet, anförde bevillningsutskottet, till stöd för sin emot tullens ytterligare nedsättning uttryckta äsigt, att den grundliga utredning af frägan, med hvilken möjligen minsta tullsats inhemska bomullsspinnerierna skulle kuana bestå i täflan med Englands öfverlägsna industri, då saknades, och att inhemska bomullsspänads-industriens starka utveckling, ä ena sidan, bjöde största varsamhet vid tullsatsernas bestämmande samt, å den andra, genom den allt större konkurrensen inom landet förutsattes komma att, utan häftiga rubbningar af bestäende dyrbara fabriksanläggningar, medföra den prisnedsättning, som man velat bereda väfnadsindustrien genom ytterligare nedsättning i tullafgifterna å garnet. Utskottets förslag blef väl bifallet af tre ständ, men vid votering inom förstärkta statsutskottet emellan 5 och 4 sk. tull segrade den förra meningen med endast en röst. Den högre skyddstullen syntes säledes icke hafva funnit någon framtid; men det oaktadt hafva nya spinnerier af stor omfattning sedermera, utan att kunna fortfarande påräkna det högre skyddet, uppstätt vid sidan af de äldre. Vid aktgifvande på dessa förhällanden tror utskottet sig, utan behof af mnärmare utredning angående den möjligen minsta skyddstull, hvarmed inhemska bomullsspänads-industrien skulle bestä, kunna med visshet antaga, att denna skyddstull ingalunda öfverstiger den af motionärerna l till 4 sk. föreslagna; och då det icke kan bestridas, att den bäde såsom fabriksnäring och husslöjd inom l landet vidt utsträckta, jemförelsevis lika vigtiga, om icke vigtigare, tillverkningen af bomullsväfnader harl rätt till det afseende och den för näringens naturliga l utveckling angelägnaste uppmuntran, att råvaran, bomullsgarnet, i möjligaste män från öfverdrifven tullafgift befrias, anser utskottet sig fullt befogadt tillstyrka, att införselstullen å ofärgadt bomullsgarn må nedsättas till 4 sk. skälpundet. För färgadt bomullsgarn samt kamel-, kamulls-, kardullsoch streichgarn, har utskottet, som ansett sig böra bibehålla nu stadgade införselsafgifter ä ull och icke funnit skäl vara för handen att understödja hr Hjertas i ofvannämnde motion gjorda framställning om ullgarnstullens bestämmande öfverhufvud till 4 sk. utöfver den tull, som för motsvarande slag af ull blefve fastställd, trott sig böra tillstyrka vidblifvande af taxans nuvarande redaktion och tullsatser, utan annan förändring, än att vid rubrikerna färgadt må, säsom hr Rosenblad föreslagit, tilläggas orden eller tryckt. A linnegarn bestämmer gällande taxa 24 sk. tull för det ofärgade och 36 sk. för det färgade. Hr Ro-l senblad har föreslagit 12 sk. å det förra och 18 sk.l ä det sednare. Hr Murns förslag upptager i förra fallet 8 sk. och i det sednare 12 sk. Af hr Hjerta är tullsatsen å det ofärgade föreslagen till endast 6 sk., allt skälpundet. Ehuru det är obestridligt, att nu gällande tullsatser ä linnegarn, hvilka i 1841 ärs taxa, oaktadtlintullen dä var lika med den nu stadgade, uppgingo till endast de af hr Rosenblad föreslagna belopp, äro alltför höga och nästan omintetgöra den lofliga införseln af denna nödvändighetsvara, har utskottet likväl, då införselstullen ä lin af utskottet ansetts icke kunna, il enlighet med motionärernas förslag, antingen alldeles upphäfvas eller betydligen nedsättas, funnit betänkligt, att på en gång tillstyrka vidare nedsättning af införselstullen å ifrågavarande artikel, än att samma tull må bestämmas för ofärgadt linnegarn till 20 sk. och för färgadt eller tryckt till 32 sk. skålpundet. Gevär. Vid få artiklar torde värdeförtullningens förkastlighet hafva i tillämpningen tydligare framstätt, än vid gevär, alla slag, eller delar deraf; hvarom hr Rosenblad i sitt taxeförslag anfört ett exempel, utvisande att, ehuru tullafgiften är bestämd till 33!;:dels procent af värdet, den erlagda tullen icke på långt när uppgått till det belopp, som efter beräkning af en ganska läg afgift för de olika slagen af denna artikel bordt inflyta. Hr Rosenblad har derföre föreslagit att under hufvudrubriken gevär skulle specificeras dubbelbössor med 2 rdr 24 sk. införselstull per stycke, enkla bössor med 1 rdr 32 sk. tull stycket och pistoler med tullafgift af 24 sk. paret; samt att sablar och värjor, nu i noten hänvisade till gevär, i stället skulle hänvisas till stälarbeten. Hufvudsakligen instämmande med hr Rosenblad, tror dock utskottet, att bättre gevär — införsel af sämre torde icke vara önskvärd — ega högre värde, än hr Rosenblad antagit, och följaktligen äfven kunna draga nägot högre tull, än motionären föreslagit; äfvensom utskottet funnit nödigt, att vid rubriken pistoler tillägga puffertar och terzeroler; hvarjemte och enär det är angeläget, att meddela föreskrift huru delar af gevär hädanefter skola förtullas, utskottet i detta hänseende ansett lämpligt att, till förekommande af söndertagna gevärs införtullning mot lägre afgift, än den i taxan afsedda, delar af gevär äsättas dubbla tullafgiften af det ämne, arbetadt, hvaraf de bestä. I enlighet härmed hemställer utskottet, att för gevär och delar deraf må antagas den redaktion och de tullbestämmelser, bilagde taxeförslag utvisar. Glas. Buteljer, burkar, bunkar och flaskor äro nu åtskiljda i 3 klasser, med olika tullafgifter, nemligen: af till och med !,:dels kannas rymd med 32 sk.; deröfver till och med !, kanna med 2 rdr 16 sk. och af större rymd med 4 rdr 32 sk. införselstull pr 100 stycken. Emot inskränkning af förstnämnde klass inom !,dels kanna har hr Rosenblad uti sin motion framställt den anmärkning, att då fluida vanligen förekomma å buteljer af !;:dels eller, såsom i tullbehandlingsväg är stadgadt, ?,:dels kannas rymd, det vore mindre försigtigt att begränsa rymden af den med minsta tullafgiften belagda klassen buteljer till v:,dels kanna, helst skilnaden emellan dessa rymdmätt icke vore större, än att den genom en ej märkbar förändring i buteljbottnens form kunde försvinna, samt att det vid sädant förhållande syntes förtjena uppmärksamhet, att af det med minsta afgiften belagda buteljer är 1847 införtullats 3 gånger antalet af just det slag, som i handeln med fluida förekommer, och att det till sistnämnde klass hänförliga antal buteljer, 15,000 stycken, vore nog ringa, äfven med tillhjelp af svenska buteljer, för spridandet af nämnde är inkomna omkring 450,000 kannor vin på fastager; hvarföre hr Rosenblad föreslagit, att indela buteljer i sådane af till och med !,:dels kannas rymdn med förhöjning af den för !,:dels kanna nu stadgade afgift från 32 sk. till 40 sk., och att för öfriga klasser, lika med hrad i hr Murens motion är yrkadt, nedsätta afgiften, nemligen för andra klassen waf till och med !, kanna, till 1 rdr 32 sk, och för tredje klassen af större rymå till 3 rdr 16 sk. ver 100 stycken, Utskottet, som instämmer i hvad sälunda blifvit föreslaget, såsom innefattande en af behofvet päkallad och för inhemska glastillverkningen fullt betryggande rättelse, hemställer alltså, att artikeln buteljer, burkar c. mä erhälla den klassifikation och de tullsatser, taxeförslaget i öfverensstämmelse härmed utvisar. Vid sistlidne riksdag derförinnan fönsterglas var indeladt i grönt och hvitt med olika tullsatser och förtullningsqvantiteter af 120 skifvor för det förra och 20 band för det sednare, sattes allt fönsterglas i en

31 maj 1851, sida 2

Thumbnail