Aftonbladet – 28 maj 1851, sida 2

Iförslag till Sveriges siförsvars, För att undvika en vidsträcktare skriftvexling i detta nu nära nog uttömda ämne har redaktionen ansett sig böra foga några notor till de gjorda anJmärkningarne. Den insända artikeln följer: Vid det svar på noterna till erinri r vid grefve von Platens förslag till Sveriges sjöförsvar som nyligen utkommit och i Aftonbladet N:o 118 blifvit refereradt, äro nägra anmärkningar att göra, om hvilkas införande uti nämnde tidning man fär anhälla. Sid. 5 yttras, att notförfattarens uppgift icke är sann, då han pag. 5 uti sina noter säger: att den af grefve von Platen uppgjorda militärorganisationen afsedde endast en tillökning af 47 officerare,. Det vore nemligen 74 oflicersposter hvarmed posten skulle fökas. Noterna innehälla deremot på detta ställe, att till Ibåtsmanshållets militär-organisation endast erfordras en tillökning af 47 officerare. Det var ock för detta ändamäl som förutnämnde tillökning uti officerspersonalen nu af Kongl. Maj:t ökades, såsom statsrädsprotokollet äfven upplyser. Om deremot den ökning af värfvad trupp, som grefve Platen uti sin rapport ansett behöflig, dä materielen blir färdig, förekommer, sä erfordras dertill ett ytterligare antal befäl 1). På samma sida anmärkes emot placerandet af unga verksamma officerare i landsortenv. Enligt grefve Platens förslag skola icke flere officerare placeras i landsorten, än de som nu der äro förlagde — eller en på hvarje kompani 2). Pag..7 tillvites notförfattaren en nbetydligare osan ning, nemligen att hafva uppgifvit att 3000 skepp. äro !, af linieskeppets tyngd. Uppgiften är oriktig; men borde lätt synas hafva tillkommit genom ett tryckfel. Det säges nemligen att 3000 skepp. äro !I, af skeppets och !, af fregattens hela tyngd. Fregatten skulle då vara fungare än skeppet, hvilket väl då äter innebure en ännu påtagligare osanning. Pag. 8 och 11 klandras notförfattarens motsträfvighet, att ej vilja medgifva erinringarnes uppgift om kanonantalet på skeppet Stockholms undra batterier, som pästäs vara 13 på hvarje sida, i stället för uti noterne uppgifne 14, hvilken uppgift, äfvensom den att karronader ingå i skeppet Stockholms bestyckning, finnes vara ett bevis på att noternos författare hvarken visste karonantälet på linieskeppet Stockholms batterier, ej heller att karronader längesedan blifvit utdömda på flottans nyare fartyg... Till stöd för uppgiften om skeppets bestyckning åberopas en skrifvelse från förvaltningen af sjöärendena af den 27 Dec. 1849. Härmed förhåller sig sålunda, att förvaltningen af sjöärenderna under den 13 Nov. 1845 till Kongl. M:t afgifvit underd. förslag till bestyckning af flottans fartyg. Deruti upptages dels ett normalbestyckningsförslag, för de krigsfartyg som framdeles skola byggas, dels att jemkningsförslag för de äldre och under byggnad varande. Båda dessa förslag äro uppgjorda i öfverensstämmelse med de af statsrådet Ehrenstam angifna grunder. Enligt det sednare skall skeppet Stockholms bestyckning blifva: På undra batteriet: 6 st. 7:ts bombkanoner, 22 st. 30 ET:ge kanoner af 200 kulors vigt, tillsammans 28 st., eller 14 på hvardera sidan. På öfra batteriet: 28 st. 30 K:ge kanoner af 150 kulors vigt eller 14 på hvardera sidan. På back och skans: 6 st. 30 E:ge kanoner af 100 kulors vigt, 8 st. 30 W:ge karronader. Summa 70 kanoner. Skeppet Stockholm, som var beräknadt att föra 15 kanoner på sidan å undra batteriet, kommer derföre nu endast att bestyckas med 14, hvaraf 3 bombkanoner, hvaremot samtelige de öfrige kanonerna skulle blifva 30 WT:ge i stället för 24 B:ge enligt första planen. För att tyngden af det nya artilleriet icke skulle för härdt trycka detta skepp, samt derjemte tillgodogöra de artilleripjeser som funnos i förråd, borde på linieskeppet Stockholm bibehållas 8 karronader på däck. Den åberopade skrifvelsen från förvaltningen af den 27 (bör vara den 14) Dec. 1849 är föranledd derigenom, att tygmästaren i Carlskrona, vid uppgörandet af ett infordradt förslag öfver kostnaden för olika sorters krigsfartyg, var oviss hvilken bestyckning dervid borde beräknas för ctt linieskepp af Stockholms, klass. Säsom grund för denna beräkning då fråga gällde fartyg af denna klass som framdeles skulle byggas, bestämde förvaltningen helt naturligt den i normalbestyckningsförslaget upptagne armatur, som utgöres af 13 kanoner på undra-, 14 på öfra batteriet och 8 kanoner af 100 kulors vigt på däck å hvarje sida. Denna skrifvelse har säledes intet att skaffa med det under byggnad varande skeppet Stockholm, och let är om detta skepps bestyckning som striden förts, såväl i erinringarne som noterne 3). Sid. 14 klandras noternas författare derföre, att van, vid åberopande af Chapmans kalkyler, förbisett, utt skeppen på den tiden jernförbultades, hvarigenom plankor och timmer uppfrätes. Det får upplysas, att samtliga de skepp, på hvilka Chapmans kalkyler i noterne tillämpats, eller Förigtigheten, Manligheten, Fäderneslandet och Dristigheen, ännu i denna stund äro jernförbultade. Dessa kepp uppfrätas väl icke mindfe nu än under Chapnans tid, derföre att kamraterna äro jernförbultade ? Vidare skulle Chapman beräknat, att dessa skepp idtals skulle vara till sjös. Hvarpå stödes denna ippgift ? Tätförtimringen gör skeppet solidare, men förekomner ej förruttnelse. Ytterligare säges vära linieskepp, medelst använlande af regnkapeller och vädervexlings-machiner, lifvit omsorgsfullt bevarade. Männe Chapman beäknat, att de genom vanvård skulle förfalla ? Pag. 13 säges notförfattaren hafva velat uti no-J? erna sid. 21 anföra bevis på omöjligheten att kunna ppgöra tillförlitliga kostnadsförslager. Han har deremot antydt omöjligheten, att vid flott) Hela militärorganisationen enligt grefve von Platens förslag erforårar likväl en tillökning i officerspersonalen af 74, Att endast 47 vid nu pågående riksmöte blifvit begärda är en sanning. Att de öfriga 27 ej skulle komma att uppsättas förrän då materielen (enligt grefve Platens förslag) blir färdig,, derom underrättas man icke bestämdt i grefve von Platens und. rapport. ) Då samma styrka fördelas i flera kompanier och hvarje kompani fortfarande kommenderas af officer, så kommer på det hela flera officerare i landsorten. Men overk-l,, samma behöfva de deremot icke vara oem lf de egna vederbörlig uppmärksamhet åt sin befattning som kompanichef. De flestalh kompanier äro nu antingen för talrika eller för vidsträckta för att kunna väl skötas. ) Den skilnad insändaren här vill göra mel-la lan ett linieskepp af Stockholms klass och a under byggnad varande skeppet Stockholmpk: förefaller något när som ett hårklyfveri. Dåjs Caronnader äro utdömda och då linieskep-? pet Stockholm ännu ej har några kanoner,ly så är väl största anledning förmoda ochu hoppas, att detta skepp icke blifver be-lof styckadt efter något jemkningsförslag,,ve utan på bästa möilioa sätt eller ofter Fh.06 mee