Aftonbladet – 28 maj 1851, sida 2

tortraitigt. Den som letver far väl se. Observator. Riksdagen, Plena i Riksstånden. Ridderskapet och Adeln fortsatte i gär eftermiddag till framemot kl. 11 öfverläggningen om i Lagerbjelkska förslaget 12, 13, 14 och 15 St, hvgarefter man ätskiljdes, sedan det antagits, att de särskkilta förslagen till gemensam tanka i ätskilliga punkter borde föredragas när hela förslaget vore genomgånget. Hr von Hartsmansdorff hade ett ganska anmärkningsvärdt föredrag med syfte att visa, att det skulle vara till belåtenhet både för anhängare och motståndare af det Lagerbjelkska förslaget att låta det komma till hvila på bordet, — för de förre, derföre att de i sådan händelse nu finge sin vilja fram, och för de sednare, derföre att de kunde vara säkra om dess fall vid nästkommande riksdag. Detta föranledde grefve Erik Sparre att på det strängaste apostroofera hr v. Hartsmansdorff för en taktik, från hvillken grefven ansåg adeln böra emancipera sig med iredlig vilja att icke stanna på den punkt, der man längee stått, utan med afsigt att genom införande af tidsenliga och praktiskt möjliga reformer visa sin redobogenhet att uppfylla det vid en föregående riksdag gifna löftet om afstående frän sjelfskrifvenheten, Frih. C. R. Cederström tyckte, att hr v. H:s öppenhet icke hade förtjenat den stränga tillrättavisning, som den rönt från grefve Sparres sida; han hade äfven derutöfver nägra helande ord att lägga på de sår, som den Sparreska skärpan uppdragit, och hr von Hartmansdorff förklarade med en mycket rörd sstämma, att han började finna sig för gammal som rilksdagsman, då han gäng efter annan fick röna tillrätttavisningar af de yngre ledamöterna. Till förklaring angående den klandrade taktiken anmärkte han, att han förordat det Lagerbjelkska förslaget till hvila, emedan det var det minst onda af de tre onda tingen: nämde förslag, hr Brincks och Bengt Gudmundssons reservationer. Emellertid gaf hr von Hartmansdorffs första yttrande flere ledamöter anledning att äterkomma till den taktik, som man deri ville se afslöjad, och isynnerhet var hr Wilhelm Tham, hvilken förklarade sig vara för endast en sådan representationsreform, som innefattade ständsfördelnimgens upphörande, allvarsam i sina anmärkningar. — Bland talarne för förslaget, ehuru något hvar hadee speciella anmärkningar att göra, voro frih. Palmsstjerna, hr Bråkenhjelm, grefve Lagerbjelke m. fl. Ätfyen baron Hugo Hamilton ansåg förslaget innefattn ett steg framåt och förordade det derföre, ehuru Fhan ansäg det stå betydligt efter det kongl. förslag, ssom nedergjordes i December. En utförligare redogörelse skall en annam dag blifva meddelad. I dag på förmiddagen har man på riddarhuset genomgätt de följande 83 i grefve Lagerbjelles förslag till förändrad lydelse af Riksdagsordningen Hr von Hartmansdorff har dervid varit opponent not de fiesta; men grefve Lagerbjelke försvarade ihirdigt och fyndigt sitt opus. Derefter företogs förslaget till ändringar i Regeringsformen, Successionsordmingen och Pryckfrihetsförordningen. PRESTESTÅNDET, som i gårdagens eftermiddags plenum började detaljgranskningen af det Lagerbjel kiska representationsförstaget, fortsatte densamma i lag; så att ett par och sextio paragrafer mu äro genomgångna. Det har varit uppbyggligt attt bevittna allvaret och grundligheten, hvarmed högvw. ståndet vid detta tillfälle arbetade. Man har tillslutit sina öron för de förespeglade vådorna af enkammarsystemet, som grefve Lagerbjelkes riksnämnd skulle medföra; man har, vid förslaget att konungen, jemte afsifvande af propositionen om statsverkets tillstånd och behof, äfven skulle för Riksens Ständer uppgifva psättet att genom bevillningen fylla hvad staten utöfver de eordinarie inkomsterna erfordrar, blott hemställt att en viss paragraf i regeringsformen mätte oringas i öfverensstämmelse dermed; biskoparne lolmström och Heurlin ha förklarat sig med nöje ilja uppoffra sin sjelfskrisvenhet... Det var nätan endast i afseende på utskottsbildningen man någon män vidhängde det gamla. Så yrkades tt konstitutionsutskottet mätte få behälla sitt namn ch sina attributioner, och att utskottsbildninsgen mätte ngå i den nya grundlagens stadganden och skke ständsis hädanefter som hittills; äterremisser medd yttrande ff dessa gemensamma tankar beslötos. Hos BORGARESTÅNDET förekom statsutskottets itlätande n:o 141, om begärdt statsanslag till staden Lidköping. Hr Wetterberg framställde behofvet deraf och yrkade återremiss, hvarför äfven hrr Gezelius ch Sundler talade. Hrr Nordvall och Norin ansägo n återremiss ej komma att hafva äsyftad verkan, nen ville ej motsätta sig densamma. Utlåtandet iterremitterades; likaså n:o 142, om statsläm för reslering af tomterna i Christianstad, på framaställning f hrr Ek, Ekelund, Halling, Palander ochh Hesselren, hvaremot bifall yrkades af hrr Nordivall och iräå. Af lagutskottets betänkande n:o 25 bifölloos punkerna 1, 2 och 3; punkten 4 äterremitterade:s. I den :sta afstyrkes den af hr Ribbing, enligt plan af jutitieombudsmannen föreslagna ombildningen af domtolarne i riket. Häremot äberopade hr Wetterberg in reservation och hr Rudling päpekade, att utskotet på flera ställen i betänkandet gillat justitieomudsmannens äsigter. Utskottets mening försvarrades af rr Engzell, Ekenman och Gezelius. Isynnesrhet den örstnämnde hade ej märkt nägon klagan öfvver domtolarnes organisation, utan endast öfver långzvarighen af rättegängsbehandlingen, som åtföljer det kolgiala rättegängssättet. Berömmande justitieeombudsannens skriftställareförmäga och andra förtrtjenster, le dock hr Engzell ej ingå på nägra omastörtninar, hvilken mening delades af hr Gezelius. Öfver 2:dra punkten, angående hofrätternass utflytting, enligt förslag af hrr Rönnblad, Strinnllund m. RR AR Rn RS Nr