Aftonbladet – 23 maj 1851, sida 2

AV ling, nemligen att 3000 skeppund äro en tredjedel inieskeppets tyngd. Om notförfattaren hade egnat vägot mera tid åt griffeln och mindre åt pennan, så kulle han funnit att 3000 skeppund icke äro mer än n femtedel af linieskeppets tyngd. Och hvad betyder lenna femtedel med afseende på skeppets rörelse. cke annat än att vid en äntring eller ombordlägging med en fregatt, så krossas den lättare fregatten; xenom linieskeppets större vis inertie. Anser notför-Y attaren detta vara en fördel för fregatten, så är det endast hans passionerade ifver att vilja nedhugga och örstöra, som kan bringa honom att framkomma med! n sädan logik. Eller tror han kanske att linieskepvets besättning har svärare att manövrera linieskepvet derföre att dessa 3000 skeppund ligga uti dess! skrof, då segel och rundhult för öfrigt äro afsamma limensioner, men linieskeppets besättnings-styrka deremot vida större? — Lika litet men har linieskeppet uf att dess skrof reser 5!, fot i höjden utöfver fresattens. Är det en olägenhet i ett fall, så är det enY: fördel vid andra. Förorsakar det mera splint underM! pa kanonad, så gifver det deremot en betydlig öfver-! igsenhet vid äntringar och muskötterield. Dessa 1000 5 1vadratfot äro för öfrigt ett nödvändigt vilkor föratt inieskeppet skall kunna hafva ett täckt batteri mera in fregatten, hvilket görlinieskeppet dubbelt starkare. in fregatten. Men kanske notförfattaren anser ett! äckt batteri icke öfverväga påökningen af de 1000 öf qvadratfoten? Anser han batteriets värde öfverväganle, hvarföre då vilja hugga bort de 1000 qvadratfoten, hvarigenom han. förlorar det täckta batteriet? Y Anser han deremot minskningen af de 1000 qvadratfaten öfverväga värdet af ett täekt batteri, hvarföre icke då borthugga cirka 1009 qvadratfot ytterligare, och sälunda reducera linieskeppet till en korvett? Det ir bedröfligt att se en man framträda såsom notförfattaren inför allmänheten, och så förfluget och lätt-!1? sinnigt behandla ett af statens vigtigaste intressen! I Notförfattaren vill ej godkänna vår uppgift, att linieskeppet Stockholm är bestyckadt på undra batteriet med 13 st. kanoner på hvarje sida, utan säger att antalet skall vara 14, samt anför äfven att carronader ingå uti dess bestyckning, — oeh detta oaktadt kongl. förvaltningen af sjöärendena i dess skrifvelse 9 af den 27 December 1849 fastställt så väl det antal P vi uppgifvit, äfvensom att inga carronader ingä uti d linieskeppet Stockholms bestyckning. Kan dä notförfattaren annullera kongl. förvaltningens skrifvelser? 1) Nej, nej, icke sa! Lätom oss tala uppriktigt och medgifvom sanningen, nemligen att notförfattaren hvarken visste kanonantalet på linieskeppet Stockhohns batterier, ej heller att earronader längesedan blifvit fi utdömda på flottans nyare fartyg; men att han icke destomindre funnit sig oförhindrad att päyrka linieskeppens totala utdömande!!! Påä lika lös grund hvilar hans angrepp, det vi, medelst vär uppgift, att linieskeppets artillerieffekt är dubbel emot fregattens, voärligts kommit till det resultat, att det är både illa betänkt och misshushållande S g fc få få g d f f att till fregatter nedhugga de linieskepp vi ännu ega. ; För att bevisa vär ,oärlighets uppställer han en be-; räkning, hvarigenom förhållandet emellan linieskep-, pets och fregattens effektiva kanonstyrka blifver säsom 30 till 20,4 och säledes linieskeppet ej fullt fem-). tio procent starkare (se noterna pag. 9). Har nul: notförfattaren rätt, så hade vi naturligtvis orätt, men nu är förhållandet, att det är hans kalkyl, som är felaktig. Vi vilja derföre icke säga att den är oärlig, utan hålla för mera sannolikt att den falska beräkningen härleder sig mera af okunnighet och brist på omdöme än uppenbar afsigt. Notförfattaren har nemligen förbisett, att såsom sig bör, beräkna skill-, naden i effektivstyrka emellan kanonerna på täckt). batteri och på öppet manöverdäck, hvarest pjeserna4 än på ett, än på ett annat sätt blifva mindre tjenst-!. bara, dels genom den af taljerepen inskränkta sidoj riktningen, dels genom rärs och segels manövrerande, ;, samt framför allt, genom kanonservisernas distraherande af nedskjuten tackling, stänger och rär, hvil-. ket allt gör att elden ifrån obetäckta batterier blifver bäde osäker och längsam. Man antager derföre icke: kanonerna på ett öppet manöverdäck till mer än högst halfva värdet af samma antal kanoner på ett täckt. batteri ). När nu detta förhällande intages i kalkylerna, så kommer man ackurat till de förhällanden, som vi i vära Erinringar uppgifvit. Om vi med tillämpning af uppgifterna uti Ehrenstams lärobok i artillerivetenskapen, pag. 185, jemför linieskeppet Stockholms och fregatten Desirs artilleristyrka endast med afseende på de täckta batterierna, så är förhällandet emellan linieskeppets båda täckta batterier till fregattens enda täckta batteri som 4,700 till 2,625, och då beräkna vi blott 13 kanoner af 200 kulors vigt på linieskeppets undra batteri, oaktadt notförfattaren orätt antagit 14. Vill man nu dertill lägga deras däcksbestyckningar, hvilkas effekt vi icke kunna antaga vara större än hälften af motsvarande antal kanoner på täckt batteri, så få vi linieskeppets däcksbestyckning till fregattens däcksbestyckning som 400 till 550. Summeras nu dessa båda artilleristyrkor inom hvarje fartyg, blir linieskeppet Stockholms artillerieffekt till fregatten Desires som 5,100 till 3,175 eller som 1,09 till 0,62. Om man nu härtill tager i beräkning, den snarare i qvadratisk än i enkelt aritmetiskt förhållande större verkan vid koncentrerad eld och breschskjutning ifrän ett större antal kanoner än från ett mindre, samt den öfverlägsna moraliska styrka, som sjelfförtroendet ingifver en besättning på en starkare krigsmachin än på en svagare, sä tro vi hvarje oväldig, mäste medgifva, att vi hvarken voro oärliga eller svekfulla, dål: vi i våra erinringar yttrade, att linieskeppets artilleri-s effekt är dubbel emot fregattens. Men vidare. Däålc nu skillnaden emellan totala kostnaden för ett linie-) Ir S a MM RA — ut vm må Fe Kr nm mm RR LIA TTT skepp, och totala kostnaden af en fregatt belöper sig. blott till en femtedel, men linieskeppets artillerieffekt är dubbel emot fregattens, och då ekonomi i dess!5 strängaste bemärkelse är det, som för relativt min-a sta kostnad gifver det största möjliga resultat, säle mäste äfven medgifvas, att det är illa betänkt och!y misshushållande,, att förkasta linieskeppen och antaga, fregatterna såsom basis för rikets sjöförsvar. Notförfattarens beräkningar af skillnaden emeilan 1 artillerieffekten af Stockholm säsom linieskepp och!! Stockholm säsom fregatt, äro som de flesta afhanss öfriga beräkningar, felaktiga ifrån början till slut.t Icke nog med att han förbiser fördelarne af att hafva e kanonerna pi täckt batteri i stället för på öppet sna-). növerdäck, utan han antager äfven carronader util! linieskeppet Stockholms bestyckning, oaktadt der icke! finnes en enda af dessa ofullkomliga och längesedan utdömda skjutpjeser. Också kommer han till det otroliga resultat att linieskeppet nedhugget till fregatt, ej skulle förlora mer än en sjettedel af sin artilleri-. egekt. I förbigående kunna vi ej underlåta anmärka, att om detta vore sannt, så skulle 6 fregatter med ! något hopp om framgäng kunna slåss emot 5 linieskepp! ! Pagina 30 yttrar notförfattaren i frägan om behö-l: righeten af linieskeppens nedhuggande: Dertill har H. M. Konungen till rikets sednast församlade Ständer (1847) förklarat, att nägra sädana fartyg, somli ide då varande linieskeppen, icke frän den tiden skulle komma att byggas., För att rätt förstå hvad notförIfattaren härmed menar, mäste vi äfven citera nägot Ifrån det underdäniga anförande, som grefve v. Platen bifogat det statsrädsprotokoll, som till nuvarande ,Ständer medföljde den kongl. propositionen öfver 5:e hufvudtiteln. I detta anförande säger grefve v. Platen pag. 51: Hvad den härtill erforderliga materielens beständsdelar vidkommer, har Eders Kongl. Maj:t uti dess till rikets sednast församlade Ständer i detta ämne afgifna nädiga framställning, förklarat, att sä-! Idana fartyg, som de nuvarande linieskeppen, icke mer Iborde komma att utgöra nägon del af nämnde ma; j ( i l ; l 1 1 c teriel. Nägot längre ned samma sida anför grefve iv. Platen såsom en slutsats: tyg, hvaraf detta försvar aDe seglande krigsfar? ulle sammansättas, har Eders Kongl. Maj:t således förklarat böra vara: fre-!t gatter, korvetter, briggar och skonertar.s De flesta af, I härvarande riksdagsmän päminna sig säkerligen, att! jäfven linieskepp med propeller ingingo i den sjö svarsplan, som 1847 framlemnades till Rikets Ständer. Men följande utdrag af nämnde förslag är härvidlag af den vigt, att det må ursäktas oss om vi l 4 pb