Aftonbladet – 23 maj 1851, sida 2

. . Revy af Tidningarne. Under titeln: Några ord om och till en del wf hufvudstadens press innehåller Örebro Tidving en längre artikel, i hvars flesta delar näsot hvar lär instämma, angående den riktning till skandal och inträngande på de enskilda förhållandernas fridlysta område, som visat sig hos en del af veckotidningarna, men synnerhet hos Folkets Röst, hvilken af Öreorotidningen apostroferas skarpare än det förut skett af någon annan. Vi tilltro oss icke ens tt reproducera hela denna artikel, men nedlanstäende utdrag kan i allt fall förtjena meddelas: oHvarje onsdagspost, som till denna ort :edför, jemte öfriga tidningar, lördagsoch sönda stidninsarne från Stockholm, utgör för oss nära nog en sorsedag. Det är bäde med ledsnad och förtrytelse, man mäste läsa dessa dels ömkliga, dels förhatliga alster af ett skriftställeri utan talang, utan vett och atan heder. När dertill kommer, att denna med allt skäl sä kallade skandalpress tvingar landets mest lästa tidning, att oupphörligt upptaga sin tid och fylla sina spalter med afvärjande af de läga, personliga anfallen, hvarigenom de större frågorna, som egentigen intressera allmänheten, blifva nära nog totalt illbakasatta; samt att äfven en och annan af de anlra tidningarne låta indraga sig i dessa strider; så företer Stockholmspressen en i högsta grad bedröflig anblick. Jemnföra vi den, med utlandets press, så tvingas vi ännu mer att rodna för oss sjelfva. Vi hafva varit i tillfälle att under revolutionens yra dagligen läsa t. ex. tidningarne i Paris: vi hafva till och med ännu i förvar 50 å 60 af dessa efemeriska flygblad, som utan alla tillständsbref, utan all kontroll, utan all ansvarighet utropades och utströddes på gatorna och kajerna i Frankrikes hufvudstad, men det finnes ej ett enda af dessa blad, som kan jemnföras med t, ex, vär s, k. Folkets Röst i läg tendens. visst fall voro de fransyska tidningarne långt farlirare, ty mänga af dem predikade hat och uppror samt förkunnade vildsinta läror, men likväl höllo de sig alltid till det som tillhörde offentligheten: till nationalförsamlingens (i deras mening) däliga rigtning; till de styrandes uppförande i och för deras embete; till sina motständares satser och yttranden; aldrig till deras enskilda lif och privata förhällanden. —-— — — Under benämning af Svar på de såkallade Noterna till Erinringar vid grefve v. Platens förslag till Sveriges sjöförsvar har i dessa dagar en ny skrift i den vigtiga sjöförsvarsfrågan utkommit, och då de s. k. Noterna, allmänt antogos tillkomna med grefve v. Platens minne och vetskap, så är det ej utan en viss märkvärdighet, att nu se bestridda icke allenast de konklusioner notförfattaren gjort, utan äfven de premisser, hvaraf nämnde konklusioner blifvit dragna. Uppenbarligen synes tantasien hafva utöfvat ett mäktigt inflytande vid uppställningen af grefve von Platens förslag och ehuru tillfredsställande det än är att se någon af våra ministrar eller statsmän med värma omfatta en sak, så blir det likväl ganska betänkligt när grundade anledningar gifvas till den förmodan: att genomgripande reorganisationsförslager tillkommit snarare til