Aftonbladet – 17 maj 1851, sida 2

wvartdera vapnet, som framdeles, uppä serskild anmälan, varder af K. M. bestämd, så har K. M. den t April anbefallt Krigskollegium att sistnämnde beopp till förvaltningen öfverlemna. — Med anmälan att hos Rikets nu församlade stänler erinran blifvit gjord om nödvändigheten deraf, utt till vägledning för sjöfarande ett varaingstecken eses för det farliga grundet Kopparstenarnen,, betäende af trenne på 2!, sjömils afständ från Gottska Sandön i Nordvest belägna, nära under vattenytan vaande klippor, samt att undersökning företages till itrönande huruvida i berörde ändamål limpligt vore utt i nordvestra udden af nämnde ö läta uppföra fyrväk eller, i annat fall, vid samma grund förlägga ett fyrfartyg, hafva Rikets Ständer, ehuru förvaltninxen och lotsdirektören, i anledning af den undersökning i sådant afseende, som, uppå R. St:rs vid 1840 och 1841 ärens riksdag gjorda -anhällan, tillförene olifvit verkställd, afstyrkt anläggningen af nägon fyr i Sandön, likväl, med afseende ä ofvannämnde i detta imne änyo gjorda framställning och då en ä Sandön unbringad bäk, i anseende till öns ringa höjd öfver vattenytan, blefve för sjöfarten betryggande jemväl om dagen, samt skulle af i orten varande virke kunna mot en icke öfverdrifven hög kostnad byggas, uti skrifvelse den 28 sistl. Mars i und. anhällit, att ny indersökning måtte verkställas för utrönande aflämpigheten af en fyranläggning å Gottska Sandön eller örläggandet af ett fyrfartyg vid Kopparstenarne, samt utt K. M. derefter mätte vidtaga de ätgärder, som i inledning deraf kunna finnas tjenliga. K. M. har i anledning häraf den 2 dennes förstänligat förvaltningen att, i sammanhang med den lotsnspektionsförrättning, som, enligt hvad förvaltningen ippgifvit, nästkommande är skall vid Gottland ega um, läta ombesörja verkställandet af berörde utaf Rikets Ständer föreslagna undersökning. — Kongl. Maj:t har bifallit generalposttyrelsens jorda hemställan, att då innev. är ett Liäbeckeringfartyg redan börjat fart mellan Traveminde, Köoenhamn och Götheborg, få med fartygets rederi ippgöra och afsluta kontrakt om posts befordrande ned samma ängfartyg. — Med afseende ä invalidhusfondens under förl. Ar ökade tillgängar, har K. M. pröfvat skäligt att för innev. år 1851 anvisa, till utgäende från samma fond ett belopp af 12,000 rdr bko, att under äret användas till understöd ät afskedade personer af armåeen och flottan. — Uppå derom gjorda ansökningar, har K. M. illätit, att förre predikanten vid invalidinrättningen J. F. Biberg och förre vaktmästaren A. Nordblad nå äfven för innev. är utaf invalidhusfonden uppära, den förra 200 rdr och den sednare 40 rdr bko. — K. M. har, under den 11 sistl. April förklarat, utt på sätt vid lifgardet till häst redan eger rum, förste majorsbeställningarna vid lifgardesregementerna ill fot hädanefter skola vara öfverstelöjtnantsoch förste majorsbeställningar. — Fynd. Vid uppläggning af en jordvall vid Morup . Halland, har man nyligen funnit ett större guldmynt, af 2!,, dukats vigt. Det har omskrift med anglosachsiska bokstäfver. Fyndet är kronan till inlösen hembjudet. (Bore.) — I anledning af åtskillige riksdagsfullmäktiges af bondeståndet ansökning om norskt silfvermynts ecmottagande i kronans uppbörd har Kongl. Maj:t aflåtit följande skrifvelse till statskontoret: OSCAR ete. Vär ynnest ete. Uti en till oss ingifven skrift hafva A. Eriksson, A. Arvedsson, A. Kylander, Olof Andersson, Nils Andersson, Jonas Christoffersson, P. Persson, och Per Hansson, säsom riksdagsfullmäktige af bondeståndet från de till Norge närmast gränsande Wermlands, Jemtlands, Stora Kopparbergs, Elfsborgs samt Götheborgs och Bohus län und. förmält, hurusom vid afsättning af svenska trävaror och effekter i Norge, dessa betalades med norskt silfvermynt, efter sädan beräkning, att norsk speciedaer jemt motsvarade svensk silfverriksdaler med iaktagande af enahanda grund i afseende på underaflelningarne: att häraf uppstätt den följd att utefter iksgränsen flera mil inåt landet föga annat mynt vore att tillgå än norskt silfvermynt; samt att, enär letta icke emottages i svenska kronans uppbörd och äledes icke heller i Sverige ginge man och man :mellan efter samma värde som svenska silfvermynet, den olägenhet nu ägde rum, att innehafvare af norskt silfvermynt, som nödgades utbyta detsamma emot svenskt silfvermynt, icke kunde vid i Norge inrättade enskilda vexlingskontor verkställa ett sådant utbyte, utan en uppoffring af omkring 6 till 8 skilingar på hvarje silfverriksdaler; och hafva till unlanrödjande af detta för handelsgemenskapen meniga förhållande, sökanderne i underdänighet anhållit om vär nådiga medverkan dertill, att norskt silfvermynt mä efter samma värde som det svenska fa emottagas i kronans uppbörd samt gälla vid omsättningar af län i rikets ständers bank och dess diskontafdelningar. Sedan vi häröfver infordrat edert underdåniga utätande, hafven j uti skrifvelse den 11 sistl. Mars, ned öfverlemnande af väre befallningshafvandes i Wermlands, Jemtlands, Stora Kopparbergs, Elfsborgs samt Götheborgs och Bohus län öfrensom öfverdirektörens för myntoch kontrollverken af eder i ämnet äskade yttranden, underdänigst upplyst, att mnormalvärdet af de före är 1830 präglade svenska specieriksdaler är 13, procent samt värdet af de efte myntbestämningslagen den 23 Januari 1830 präglade silfverriksdaler nära 1 procent bättre än norska spe ciedalernes, men att, detta oaktadt, efter norska bankens kungörelse den 6 Febr. 1817, svenska specier cke är i Norge beräknad till dess fulla valör, utan ler emottages till lika värde med den norska, hvar jemte endast sådana underafdelningar af svenskt speciemynt, som äro till halten lika med hela specieriksdaler, emottagas i norska banken: att rikets stänlers föreskrifter för bankostyrelsen i Sverige icke medgifva invexling af norska specier efter högre värde in 2 rdr 28 sk. svenskt bko per stycke, men numera cke styckevis utan pr mark viktualievigt till 38 rdr ko, hvilket sednare pris motsvarar 2 rdr 27 sk. 11V,, st. pr stycke, hvilket förhållande utvisade, att en norsk silfverspecie med minst 4 sk. svenskt banko unlerstiger värdet af en svensk riksdaler silfverspecie och att säledes vid låneomsättningar i rikets ständers bank och dess diskontafdelningar hela och halfva norska speciedalrar ieke kunna emottagas alpari med svenska hela och halfva silfverriksdaler; och då unler sådana omständigheter, norska silfyvermyntets emot:agande i kronans kassor efter enahanda värde som let svenska, skulle, efter eder åsigt, tillskynda svenska statsverket förluster, ökade i samma mon som let sämre norska silfvermyntet lyckades att utur röelsen inom landet uttränga det bättre svenska mynet, hafven j, på grund häraf, ansett eder icke kunna underdånighet tillstyrka nådigt bifall till sökandereg underdäniga anhällan. Vid öfvervägande af hvad sålunda förekommit hafve Vi, i betraktande af hvad j underdånigst anfört, icke unnit skäl att till ofvanberörde af sökanderna gjorda ramställning lemna bifall; hvilket eder till kännedom amt eder egen och vederbörandes underdäniga efterättelse härigenom meddelas. Befallande Vi ete. Stockholms Slott den 11 April 1851. OSCAR. J. A. Gripenstedt. Kan jag få taga in här? xOmöjligt. min herre.v