Aftonbladet – 16 maj 1851, sida 2

miens högsta pris 1802 och 1805. Namndes sedan till protokollssekreterare. Då den ädle Kronprinsen Carl August anlärde till Sverige, sökte han en förtrogenvin, och on hanlsekreterare. Hans skarpa blick föll genast på der unge protokollssekreteraren; och den hjertats godhet, den vänlighet uch humanitet, som utgjort ett hufwddrag i biskop Kullbergs karakter, förenadt med ett älskvärdt och lyckligt sätt, mäste snart närma prinsen till honom. Carl August, främling i ett land, hvars aristokratiska anspräk han ej kunde gilla, och bland hvars högadel han kände sig så frimmande,, hade behof af ett hjerta till hvilket han med förttroende kunde sluta sig. Han fann detta, och Adlersparre, hans stora beundrare samt Kullberg hans handlssekreterare blefvo frän detta ögonblick hans förttrogna. En högst vigtig korrespondens jemte flera andra vigtiga papper, som biskop Kullberg gömt såsom dyrbara minnen frän denna tid, bära vittnen härom. På öfvergängen mellan 2:ne brytningsperioder i Sveriges politiska lif rycktes biskop Kullberg af händdsernas makt in i hvirfveln af de stormar, som då skakade Sverige och framkallade friska unga krafter. Han blef expeditionssekreterare i K. M. kansli 1810. Ordf. i boktryckerisocieteten 1811, ledamot af tryckfrihetskommitteen 1812—14, erhöll kansliräds namn, heder och värdighet, äfvensom Nordstjerneorden 1815. Då Carl Johan bestigit Sveriges thron, skyndade han att upphöja kanslirådet Kullberg i adligt ständ och utnämnde honom samma år till verkligt kamsliräd. Tjenstförrättande hofkansler 1820—24, emottog han ecklesiastika statssekreterareportföljen 1826. Kommendör af Nordstjerneorden 1829 och uppförd 1 främsta rummet på förslaget till biskopsstolen i Kalmer stift, utnämndes han af konungen till biskop i Jul 1830. Prestvigd samma år och utnämnd till theologb doktor, intog han första rummet vid promotionen 1831. Han bevistade riksdagarne 1823, 1828, 1834 oci 1840. Hans politiska tänkesätt under dessa riksmötenliksom för öfrigt under hela sin mesta tid voro strängt konservativa och royalistiska. Men äfven biskop Kullberg, för hvilken politiken ej hade något särskildt värde, drogs af den allmänna tidsandan in i lederna af de liberala kämparna. Han omfattade med värma 2:ne af tidens vigtigaste reformfrågor, för hvilka konungamakten 1 konung Oscars person uppträdt, neml. representationsfrågan och läroverksfrägan. Ehwu han ej aktivt deltagit i den förra, omfattade han likväl reformens vigt och yttrade, att det var en gaenskap att ej inse rättvisan i denna tidens fordran. Hvad läroverksfrågan angär,, yttrar Kalmarposterv, ur hvilken vi hemtat det hufvudsakligaste af dema mnekrolog, så har Kalmar nya elementarskola biskop Kullberg att tacka för både den raska och mera genomförande reformen af sitt läroverk, än hvad annars kunnat ästadkommas, och detta är den blomma, som af alla hans offentliga handlingar i lifvet kanske både längst och skönast skall blomstra på hans graf. Foglig och human som styresmån, har han virit afhällen af alla och följes i grafven af underhavandes saknad och kärlek.