Aftonbladet – 12 maj 1851, sida 3

vit betydligen skärpt, och ineddelas detsamma hä -Inedan : I. Kongl. Hofrätten har lätit sig föreläsas den irsän rida ransakningen jemte af barnmorskan Löfvenmark vu målet anförde besvär samt protokollet öfver förhör sIsom efter kongl. hofrättens förordnande blifvit vi 1) Stockholms rådstufvurätt med af barnmorskan Löfven mark i besvären äberopade vittnen hället; finnandc sI med kämnersrätten, att ansvar icke kan barnmorska , Löfvenmark ädömas i fråga om de i afseende ä of il vanomförmälda barn emot henne gjorda angifvelser rjoch ehuru barnmorskan Löfvenmark inför kämners rätten vidgätt att, på sätt emot henne än vordet an gifvet, hon olofligen pantsatt en pigan Jönsson tillhö rig ring; dock som bammotrskan Löfvenmark i besvä ren äterkallat berörde erkännande, under förmälan att hon haft pigan Jonssons tillstånd till ringens pant. sättande, samt nyssberörde uppgift vinner stöd af hvac två vid rädstufvurätten hörda vittnen berättat, finne: I kongl. hofrätten, att barnmorskan Löfvenmark icke Jeller i denna del af mälet kan till ansvar fällas. Men Jemedan upplyst är, att barnmorskan Löfvenmark, hvilken åtagit sig att ä allmänna barnhuset inlösa pigan I Jonssons barn Anders Herman och Christina Lovisa samt Tillmans dotter Hildegard Erika och för sådant Tändamäl emottagit af pigan Jonsson etthundra trettiotre riksdaler sexton skillingar banko och af kammarIskrifvaren af Wetterstedt, hvilkeh haft uppdrag att I besörja om sistnämnda barns ihköpande å barnhuset, I femtio riksdaler samma mynt, berörde ätagande icke I fullgjort, utan för egen del behållit och till sin nytta användt de barnmorskan Löfvenmark lemmade pen. ningarne, pröfvar kongl. hofrätten, med stöd af 18 kapitlet 3 bandelsbalken, rättvist döma barnmorskar Löfvenmark att för berörde oredliga förfarande böts trehundra daler silfvermynt med etthundra riksdale banko, eller i brist åf tillgång dertill, i stället underg: tjuguätta dagars fängelse vid vatten och bröd; hvar jemte barnmorskan Löfrenmark åligger att till pigan Jonsson ätergälda ej mindre det utaf henne, efter bvad nämndt är, undfängna beloppet etthundra trettiotre riksdaler sexton skillingar banko, än äfven sex riksdaler samma mynt, dem barnmorskan Löfvenmark jemväl bekommit af pigan Jonsson, såsom ersättning för sitt föregifna besvär med inlösandet af hennes barn ä allmänna barnhuset; hvaremot, dä, sävidt protokollernie i målet utvisa, nägon talan icke blifvit emot barnmorskan Löfvenmark förd om ersättning för de femtio riksdaler, hon uppburit för inköpandet af flickebarnet Hildegard Erika åä barnhuset, kämnersrättens derom meddelade yttrande varder af kongl. hofrätten undanröjdt; äfvensom, enär de vittnen, hvilka fordrat godtgörelse för sin inställelse vid kämnersrätten, blifvit hörda endast i de delar af målet, deruti barnmorskan Löfvenmark ej är vorden till ansvar fälld, kongl. hofrätten anser henne icke kinha förpligtas att till vittnena någon ersättning utgifva; skolade torparen Anders Perssons i Ahby hustru Maria Margaretha Ersdotter och sockneskräddaren Fredrik August Erssons enka Maria Margaretha Brunnberg, säsom boende på mer än tre mils afständ från staden, jemlikt kongl. kungörelseti deh 20 November 1845, för sin inställelse undfå ersättning af till sädant ändamål anslagna allmänna medel med de belopp kämnersrätten dem tillerkänt. Beträffande öfriga ersättningar, dem kämnersrätten älagt barnmorskan Löfvenmark att utgifva dels till pigan Jonsson, dels till enkan Törnqvist; så enär de påstsendan hvilka i sådant hänseende blifvit emot arhmorskan Löfvenmark framställda, äro af tvistemäls egenskap; kah kongl; hofrätten mälet i dessa delat, i deh ordning detsamma nu inkommit, icke till pröfning upptaga; utah varder, med undanrödjande af kämnersrättens yttrande, hvarigenom dess angående nämnde pästäende meddelade beslut blifvit kongl. hofrättens skärskädande underställda, samt af den meddelade besvärshänvisningen i dessa delar, vederbörande iemhadt öppet att, sedan kämnersrätterne nu mera upphört, inom ätta dagar efter af detta utslag erhällen del, hos Stockholms rädstufvurätt sig atmäla för erläggande af vad och erhällande af underrättelse om hvad för detsammas fullföljande är att iakttaga. Slutligen och hrad angär barnmorskan Löfvenmarks i besvären gjorda yrkande omm efsättning för det lidande, som öfvergätt henne derigenom, ätt hon för ifrågavarande mål en längre tid hållits häktad, finner kongl. hofrätten samma yrkande icke till någon åtgärd föranleda. Den söm itied detta utslag i hvad derigenom blifvit slutligen dömdt, icke äthöjes, fger att deruti hos Kongl. Maj:tiunderdänighet söka ändring göhom besvär, hvilka skola underskrifvas af klaganden sjelf elter lagligen befullmägtigadt ombud samt sist innan klockan tolf ät rettionde dagen efter afdetta utslag bevisligen erhällen del, den dagen likväl oräknad, uti Kongl. Maj:ts justitierevisionsexpedition ingifvas; vid hvilka besvär barnmorskan Löfvenmark, om hon till ändrings sökande sig befogad finner, bör bilägga bevis att de henne äådömde böter och ersättningsbelopp blifvit hos öfverstäthållareembetets kansli nedsatte; men är barnmorskan Löfvenmark så fattig, att hon ej förmär berörde medel utgifva, bör, jemte de underdåniga besvären, företes intygande derom af domstolen eller domaren, eller om det ej kan ske, afvederbörande kronobetjent eller kyrkoherden i den församling der barnmorskan Löfvenmark bor och har sitt hemvist. Försummas nägot af hvad sälunda är vordet föreskrifvet, skall klaganden hafva förlorat sin talan, och besvären komma ej under pröfning.