Aftonbladet – 12 maj 1851, sida 2

Doktor Annerstedt försvarade utskottets äsigt: hugs hällningssällskaperna voro icke mer än andra tills komna för det ändamäl, som nu blifvit ifrågasatt: Att de, säsom motionären pästätt, föga uträttat, af brist på medel, reserverade hr doktorn sig emot; det funnes sådana, som verkat mycket godt. Doktor Säwe utbredde sig öfver den utsträckta verksamhet sällskaperna, på sätt här föreslagits, skulle få, och den betydelse de erhållit genom den förening, för hvilken biskop Bergman står i spetsen. Allt kunde de likväl icke göra af sig sjelfva; de behöfde det allmännas understöd. Hr doktorn deltog i den högtidliga reservationen mot utskottets afstyrkande. Doktor Sardberg medgaf, med afseende på den vink utskotte gifvit om hvad presterskapet genom samvetsgrann utöfning af sitt kall härvidlag skulle kunna uträtta att mycket visserligen berodde på presterskapet; nen det funnes mängen nöd, som presterskapet icke kunde afhjelpa. Att inrätta ränteförkringsanstaler, sparkassor och dylikt, samt ordna örhållandena mellan jordägare, landtbönder oeh torpare, tillhörer med hushållningssällskapernas än presterskapets befogenhet. Utskottets motivering vittnade om afvroghet mot saken. Tal. beklagade om brist på tillgängar skulle hindra ständerna att bifalla hvad mänga af deras medlemmar anse nödvändigt, på det icke pauperismen mä qväfra landet. Doktor Thwomander anmärkte, att det vore dylika utgifters öde: att bli afvisade; men det hade hittills vanligen skett i all vänlighet, utan moquerie. Doktorn frågade, i anledning af utskottets yttrande om presterskapet, om meningen vore att presterskapet skulle afstå sina inkomster. För min del tänker jag icke göra det, sade han, emedan jag anser de inkomster jag har, för mig nödvändiga. För öfrigt beklagade han utskottets tro, att materiella medel icke skulle behöfvas för sedliga och intellektuella ändamäl. Doktor Wain skyllde pauperismen på de s.k. fria författningarme. Den som vill reformeras måste reformera sig ssjelf, anförde han; arbetsamhet, sedlighet köpes iecke. Må husbållningssällskaperna tala med dem sonm begagna de arbetande; en reform af de högre är måhända vigtigare än af de lägre! Prosten Alimqvist svarade härpå, att, om de mindre vällottadte skulle vända sig till de bättre lottade, hvem skulle de då vända sig till, om icke till Riksens Ständer, som ha nyckeln till kassakistan? Att näringsförfattningarna vällat eländet bestridde han; I det vore för tidigt att fälla domen öfver dem. Man )hade sagt, att 1000 rdr till hvarje läns hushållningssällskap vore för litet; men, mina goda herrar, gifven oss nägot mer då! bad talaren och slöt sitt anförande med yrkande om återremiss. Punkten biifölls utan votering. Flera af sttändets ledamöter reserverade sig. Frågan oma anslag till tekniska elementarskolors inrättande föraanledde ock ett stycke diskussion. Utskottet hade . afstyrkt förslaget, på den grund att undervisning utti ätskilliga af de läroämnen som i de tekniska skolorna skulle förekomma, meddelades i de redan befintliga allmänna läroverken. D:r Thomander yrkade, att man dock borde skilja emellan tekniska iskolor och elementarskolor i allmänhet, och frägade (om man vore rädd att de tekniska skolorna skulle bli polytekniska — att de skulle bli revolutionsverkstäder? Doktor Sandberg yitrade, att de 37,000 riks;dalerna till instruktionskompanier skulle användts mycket bättre här, till folkets instruerande. Biskop Heurlin upplyste, att det icke varit någon inom utskottet, som ej erkänt vigten af ifrågavarande skolor — minst hr biskopen, som på sin tid i egenskap af ansvarig minister fästat Kongl. Maj:ts uppmärksamhet å nyttan af dylika anstalter. Den i statsrådsproto.kollet projektterade organisationen af dem, att de skulle omfattta samma läroämnen som de allmänna läroverken, Ihade vällat att förslaget icke gick igenom hos utskottet. Prosten Arosenius yrkade äterremiss; med honom förenade sig flere. Prosten LundI blad erinrade om sammanhanget mellan förevarande :hufvudtitel och den ättonde; de vore såsom kropp och Isjäl. Utskostet, som tillstyrkt alla motioner på åt:tonde hutvudtiteln, hade varit för njuggt vid denna. i Talaren fruktade att det vördade ståndets anledning till tillfredsställelse i det ena hänseendet skulle minskas vid besluten på ett annat rum, i fall man icke visade sin goda vilja i anslagsväg på den titel som nu var i fråga. Doktor Stenhammar hade varit med m anslaget, men var nu färdig attbevilja återremiss syftning af 5000 riksdalers anslag för en teknisk skolas inrättande i Malmö t. ex. Ett särskildt skäl ,derför hemtade han från den omständigheten, att förIslager om inrättande af realskolor inkommit till Kgl. Maj:t från ganska mänga städer; hr doktorn trodde nemligen, att frågan om de tekniska skolorna borde afgöras först, innan man gäfve sig in på realskolorna. För återremiss talade vidare professor Agardh och jlektor Wallman, med hvilken sednare doktor Säve, prosten Söderberg, prosten Hasselrot och professor I Wahlberg instämde. Professor Carlsson yrkade på bifall till dem kongl. propositionen, och upplyste att utskottets afsttyrkande beslut blifvit fattadt genom en rösts öfvervigryt vid voteringen. Prosten Klintberg ville gilla utskottetts vägran, tills frukterna af teknologiska institutets verrksamhet visat sig. Doktor Gumzlius yttrade sig i samma mening som professor Carlsson och lektor Wiallman. Prosten Lindberg instämde. -— Frägan blef äterremitterad. Utskottets afstyrkande hemställan om äteruppförande af 2,800 rdr ä anslaget till undervisningsanstalter för handel och sjöfart, för Stockholms navigationsskola, återremitterades. Likaså återremitterades det af utskottet afstyrkta förslaget om anslag för en navigationsskola i Westervik, uppå yrkande af lektor Söderberg. Utskottet hade afstyrkt ett par af Kongl. Maj:t ifrågasatta nedsättningar i anslagen under förevarande titel. Vid föredragning af betänkandets 23 punkt, som hade afseende derpå, yttrade doktor Sandberg, att han hellrce skulle önskat att nedsättningen kommit i fråga på fjerde än på sjette hufvudtiteln. Utskottets Ihemställan om användande af 1200 rdr årligen af kongl. bibliotekets anslag för materiella behof, till arffvoden åt den för bibliotekets ordnande erforderliga tjenstemannapersonal (i stället för summans uppförande ä stat, till lön, för en vice bibliotekarie, på sätt i 2:ne till utskottets remitterade motioner föreslagits), blef äterremitteradt uppå yrkande af doktor Rewterdahl, komminister Beckman, lektor Wallman, hdpred. Lagergren, professor Lindgren, samt doktorema Gumelius, Sandberg och Grafström. Biskoparne Holmström och Hallström voro icke rätt tillfreds med utskottets tillstyrkan af 180 rdrs lönetillökning till hvardera af hrr konsistoriinotarier, säsom ersättning för förlorad tjensteärsberäkning. Biskop Hallström hade väekt motion om en löneförbättring åt bemälde tjenstemän af 300 rdr. Nu yttrade biskop Holmström, att det väl kunde tyckas vara nog att få de 180 rdr, som Kongl. Maj:t begärt; men man borde påminna sig att K. M. i alla vägar inskränikt sina yrkanden till det allra eundgängligaste. Biskop Hallström erinrade om de ifrägavarande tjenstemännens trägna göromål. Prosten Ljungdahl unnade konsisteriinotarierna alla de fördelar de kunde få; men så länge presterskapet är betungadt med så hög fullmaktslösen hos konsistoriinotarierna, som förhållardet är i åtskilliga stift, behöfdes ingen förhöjning i deras lön på stat. Doktor Gumelius sade att utskottet menat sig göra myeket väl; han ville visst ieka metsätta sig en återremiss, men trodde det vara skäl att taga hvad nu bjöds. Biskop Holm: ström tog fasta på prostea Ljungdahls yttrande om fullmaktslösen, och önskade att expeditionstaxan,som ej återkommer förr än dessa mulna dagar äro fullkomligt förbi?s Du talar ej om kapten George Hermor, den unge officeren. som jag bad dig omvända till