rytning, som nu pägår, blifvit öfverständen, och delse ärda omdömen hunnit lägga sig, som nu mängen-ln; tides uttalas öfver den styrelse, som nyss or sera, B aknar all delaktighet uti det obestånd, hvarat inrätt-) ingen hotas, så kommer en nvyväckt välvilja äter ho roligen att omhulda detta menniskoälskande verk, ha om både med afseende på sin uppkomst och sitt än-ler amål är förtjent af ett bättre öde än att lemnas ätlfö n kall och omild likgiltighet. Den nya Direktio-I7 en lärer i dessa dagar framlagt inför Kongl. Maj:tl. nrättningens närvarande ställning och gjort under0 länig hemställan om nädig proposition till riksens5? tänder om nägot anslag till betrsggande af inrättingens beständ, och det är att förvänta att Kongl. lbå Maj:t, som redan genom anbefallande af barnhusets 7 eorganisation och tillsättande af ny styrelse öfver 1 letamma visat sig nitälska för inrättningens fortfaande beständ och utvekling, icke heller lärer unlerlåta att till befrämjande deraf bevilja det under-7 töd, hvarförutan detta ändamål icke kan vinnas. be Sällan har ock den enskildta välgörenheten ettlj könare fält för sin uppoffring, än då det såsom här f säller räddandet af oskyldiga och värnlösa. 6 — Uti gårdagens Aftonblad, andra sidan,ln redje spalten, 50:e raden uppifrån, uti en wrtikel som handlar om dechargebetänkandets föredragning hos riksstånden, förekommer ett vanställande tryckfel, som vi anhålla läsaren behagade observera och rätta, nemligen deri-b ;enom att ordet man oriktigt kommit att inlt yta i stället för ordet kvem. Punkten, hvar-g ast detta fel förekommer, lyder neml. sålunda: ls Det kan, enligt vår tanka, i allmänhet och pålr ,det stora hela icke komma i fråga, att tillvitaln ;statsrådets herrar ledamöter något som be-ll .höfver minska den goda tankan om dem, ilh fall de betraktades blott såsom vanliga byrå;ehefer eller andra embetsmän som hafva nåpgra kuranta göromål att absolvera; man (i stället för hvem) vill icke gerna skänka dem sin vaktning för redlighet, oegennytta och humanitet, samt äfven i de flesta fall en känsla af grannlagenhet, om man måhända derifrån af räknar ett och annat befordringsmål, samt de afvikelser som finnas upptagna i de serskilda anmärknings-punkterna, hvilka dock mest drabba chefen för landtförsvaret. Hela meningen visar här visserligen redan tydligt, att artikelns syftning är att tillerkänna hrr statsråder all aktning för deras personliga karakter och såsom embetsmän, samt att den påföljande anmärkningen angår deras position endast såsom ministrar och statsmän. Detta visar sig ytterligare genom det serskilda uttrycket längre ned: med all grannlagenhet mot deras personer i öfrigtv etc.; men den, sonvr blott fäster sig vid de två raderna som följa på det oriktigt tillkomna ordet man i stället för hvem, skulle deruti kunna läsa en tillvitelse, motsatt emot hvad artikelförf. velat uttrycka. Sn —rrR Am : TR rr om 4 mås nÄn en gång Folkets Röstn. Förläggaren af tidningen Än en gåny Folkets Röst har ej behagat begagna det tillfälle, som genom en framställning i Aftonbladet för ettl. par dagar sedan öppnades honom, att genom ; atertagande af insinuationen eller rättare detls direkta påståendet derom, att den på annan-l! Å f 1 dag påsk utkomna skriften: Folkets röst till herr Franz utan tvifvel var både föranstaltad och bekostad af herr Lars Hjerta, undvikal, ett åtal för samma beskyllning. Deremot dra-l:; ger han icke i betänkande att, ehuru icke di-lh rekt, likväl låta förstå att han vidhåller be-l! skyllningen, på den grund, att han säger sigl kunna bevisa, det hr Bolin och hr Lorentz skola kontant upplagt 25 riksdaler till en träsnidare om denne ville skära ett smutsigt träsnitt till nidskriften, samt att hr Ekebladl Gustafson i bref till hr Hjerta affordrat honom betalning för en af Ekeblad författad artikel i samma skriftv. Härjemte har hr Sjöberg tillika osannfärdigt uppgifvit det Aftonbladet skulle påstått, att stämning redan blifvit uttagen. Det gör oss verkligen ondt, att nödgas besvära allmänheten med fortfarande gendrifvande af alla dessa lumpna insinuationer; men det är likväl nödvändigt, åtminstone tills vidare, att icke med blotta tystnadens förakt bemöta en person som visar en så fullkomlig missaktning för sanningen. HLikasom vii gär meddelade ett bevis på lögnaktigheten af Iden i Folkets Röst berättade historien i afseJende på ett samtal mellan ansvarige utgifvaIren Ström och hr Hjerta, så få vi derföre nu Ibedja om uppmärksamhet för nedanstående Tbevis, hvilket lemnades oss redan för ett par Idagar sedan af hr Sjöbergs egen trägravör hr . Wahlbom och lyder sålunda: I anledning deraf att uti dep här utkommande tidningen Än en gång Folkets Röst för lördagen den 20 April förekommer en artikel, hvaruti luppgifves, angående en några dagar förut utAkommen flygskrift med titeln Folkets Röst till Ihr Franz, första dufningen, attingen tvifvel vore det samma skrift är både föranstaltad och bekostad af hr Lars Hjerta, äfvensom uti tidningen Än en gång Folkets Röst för den 3 N Maj, finnes yttradt angående en å den XY Maj -Jutgifoen flygskrift med titeln Majblommor till -Jhr Franz andra dufningen, att den är af samma förläggare, anser undertecknad sig af pligt .loch samvete uppmanad afgifva följande förklatlring till vederläggning af en sådan beskyllning mot hr Hjerta. Veckan före Påsk meddelades mig af några personer, hvaribland landtmäteriauskultanten hr Bolin, att fråga vore att på Skärtorsdagen utgifva en flygskrift, till en delriktad mot hr Franz T Sjöberg, och hvartill jag anmodades att skära nåIqgra träsnitt. Som trägravyrsarbete är mitt uppeThälle, hvarmed jag betjenat dem som dertill begärt mitt biträde, utan att för öfrigt kunna utöfva nåI gon granskningsrätt i afseende på ämnet, hvilket också må anföras såsom en förklaring hvarföre ljag sett mig nödsakad att gå förläggaren af tidningen Folkets Röst tillhanda med dylikt biträde, i anseende tll svårigheten att finna tillräcklig sysvet SEE EE sl! M. de Malestrac tog afsked af kaptenen, ganska nöjd med det skickliga sätt hvarpå han lyckats komma fram med detta postscripiltum, som in summa var det hufvudsakliga