Aftonbladet – 10 maj 1851, sida 2

I det han derpå reste sig med en hastig rörelse, sade han: Man qväfs i detta rum! Och han öppnade fönstret så häftigt, att en af rutorna sprang i stycken. Ni frågar migr, fortfor m:r de Malestrac, om M. och orre ce Perjole lige Luil. vår stad? Omkring två år och under hela den tid tror jag cj att en enda sky töcknat deras himmel.n Man försäkrar likväl att M:r de Barjolle ör mycket svartsjuks, invände kaptenen, som hade 1; ckats att dämpa sin rörelse. Maxime svartsjuk ? utropade grefven, det trer jag inte. Misstro en så ädel qvinna, det skulle vara mer än dåraktigt, det skulle vara ett brott! Och för min del skulle jag, så gammal jag också är, påminra mig att jag ännu kan hålla en värja, om jag hörde en halfdragen anda om den värdigaste och aktningsvärdaste qvinna jag känner.. Kanhända man bedragit mig sade Hermor. xrOch groft bedragit er, kapten, lita på det. Är pi gift? Nej, min herre-. Nå väl! då önskar jag er en maka så fullkomlig som m:me de Barjolle; att önska mer synes mig en oupphinnelig dröm, och ni skall blifva lyck slig, på M. de Barjolles vis, det vill inte säga lite. Ni glömmer, hr grefve, att jag hvarken i förnäm eller rik. Bah! vet ni hvad framtiden gömmer åå er? Hans majestät förstår sig på menniskor: och jag tviflar ej på att ni kommer att skära ärofulla lagrar på Spaniens jord. Om det ej vore öfverflödigt att tala om rekommendationer med en officer, som rekommenderar sig så väl sjelf, så skulle jag kedja cr komma ihåg att jag räknar krigsministern bind antalet af mina goda vänner.,