Aftonbladet – 15 april 1851, sida 2

sens Riksdagen, Plena den 14 April, e. m. Ridderskapet och Adeln fortsatte med föredrag ningen af bankoutskottets betinkande J2 94. De 29:de punkten deraf, fom tillstyrker mot vissa vil då kor kreditivsrätt I riksbanken för hypotheksförenin -)3sarne på tillsammans 800,000 rår, föranledde e längre diskussion, i hvilken de fleste talarne, nemi hr Rosenblad, grefve Liljenkrantz, frih. Palmstjerna frib. Raab, hr Åkerman och grefve Gyldenstolpe yrkade återremiss. Bland dessa önskada alla, me undantag af br Åkerman, borttaganda af förslaget )1:sta mom., som tillförbinder hypotbeksföreningarn Ijatt nedsätta minsta utlåniogsbeloppet till 400 rdr tl Hr Åkerman deremot förklarade, att utskottets me 1 ) ning med förslaget vore att småningom få fastighets belåningen öfverflyttad på hypotheksföreningarne, hva. dan för de mindre jordbrukarnes räkning det vore nödvändigt attdetta minimum bestämdes; — i så fall me asade talaren en återremiss vara utan ändamål; mar cunde då så godt genast afslå förslaget. Frih. Raab hade lett mycket upplysande anförande, deri han med fact: Jbemötie de herrar, som så mycket fruktade hypo I potheksföreningarne i anseende till den utrikes skuld sättningen. Han visade att en del af denna skuldsättning uppstått i följd af den vid förra riksdsge: beslutade indragning af hypotheksföreningsarnes kre. ditiver i banken. För öfrigt vore denna skuldsättnolog en fördel i så måtto, att svenska jordens intecknade skuld, uppgående till 460 millioner rår, i st. för att egas af privata personer, derigetom öfvergår på hypotheksförehingarne, då den långa betalningstiden och låga räntan måste blifva en vinst för jordbrukaren, som derigenom göres mera oboroende. För afslag talade endast hrr Lefrån och v. Hartmans-. dorff. Den sednare yttrada bland annat, som vanligt, att kreditivernas beviljande skulle hafva till omedelbar följd underlättandet af silfvertackornas uttagande ur banken och nedforsslande På ångfartygen, äfvensom att beviljandet vore ett steg till bankrutten m. m. Elter anställd votering, som bagärdes af hr v. Hartmansdorff, återremitterades förslaget med 41 rö ster mot 24 söm voro för afslag. I sammanhang med denna punkt återremitterades äfven den 44:de och 435:de som hittills blifvit uppskjutna. Den 30:de punkten bifölls. Dan 31:sta, som tillstyrker inrättandet af ett lånekontor i Wisby med ett rörelsekapital af 200,000 rdr, orsakade en temligen liflig debatt, deri de fleste yrkade återremiss. Serd2les 3:dje och 4:de mom. af detta förslag klandrades; äfven det 2:dra mom. ogillades af frih. Palmstjerna, som förklarade sig emot den deri gjorda fördelning af 400,000 rdr till utlåning mot ramn och reverser; han önskade dertill högst 50.000 rdr, men på vexelräkning. Genom votering återremitteradesi förslaget. — Presteoch Borgarestånden förehade samma betänkande. — Bondeståndet likaså. Af de tjugunio punkter som i detta stånd medbunnos, förorsakade åtskilliga långa diskussioner. Emot den 9:de angående förändring vid liqvidation af fastigbetslån, yttrade eig Anders Gustafsson från Östergöthland, som ansåg förslaget att afbetalningar skulle göras till kronans uppbördsmän oantagligt ;ch ledande till förökadt arbete för desse, hvadan han föres!og att de lånesökande i stället måtte få under rekommendation direkte insända sina afbetalningar ill bankens understyrelse. Sshiström ansåg otjenigt, att räntorne å benkolån skola betalas vid samma id som skatterne. Han villa derföre att dessa bealningar finge ske vid taxeringstiden på landet. Svarting talade i samma syfte. Håkan Pettersson fråp Blekinge önskade att uppbörden af bankolånen måtte läggas landskamererare eller landträntmästare. — För bifall talade Nils Jeppsson, Medin, Strindlund, Jstman, Anders Olsson, Jöns Månsson och Rutberg:; ör återremiss Anders Eriksson från Elfsborgs län ch Per Pålsson. — Vid anställd votering blef punken bifallen med 64 röster emot 99. 14:de punkten angående fondens för odlingslånp ammanslående med fastighetslånefonden diskuterades 0 stund och bifölls slutligen, hvarvid David Anlersson och Östman reserverade sig. Vid 29:de punkten, angående återbeviljande af reditivrätt för hypotheksföreningarne uppkom en ingvarig debatt emellan Strind!und, Efraim Larsson . Pettersson och Carl Ersson å ena sidan, hvilka rkade afslag, hvaremot Per Pålsson, Anders Erikson från Elfsborgs län, Christen Andersson, Svartng, Henrik Andersson m. fl. förordade utskottets sening. Sahlström hörde till de sednares antal. å ständerne först beviljade kreditiver åt hypotheksreningarne, skedde sådant i förmodan att de skulle okt begagnas. Örsakerne hvarföre de indrogos funes angilne i utlåtandet. Och då banken till föreommande af hypotheksföreningarnes skuldsättning tomlands ej kan i allo afbjelpa deras behof, ville an åtminstone bevilja den nu för kreditiver föreegna fond. Många instämde bärmed, men vid anälld votering segrade motpartiet med den försegde sedelns öfvervigt, och punkten var sålunda afagen. 43:de punkten återremitterades; de öfrige biföllos. t Presteståndets diskussion om själavården i hufvudstaden. ifAarta från SA JALLA