Aftonbladet – 15 april 1851, sida 2

BLANDADE ÄMNIER: DANSKA VECKOSKRIFTEN NOBED OCH SvD. Vi hafva redan uti en notis i förra veelkan meddelat underrättelse derom att denna tidskrift upphört enligt tillkännagifvande af redaktören hr Goldschmidt, men kunne icke underlåta att i anledning häraf lemna hr Goldschmidt ett offentligt uttryck af erkänsla för det stora och vid många tillfällen lärorika nöje, sim denna tidskrift tillskyndat oss och många ardra läsare -Jäfven på denna sidan om sundet. TIen utgafs, såsom en stor del af allmänheten to:de känna, med ett häfte, vanligen om flere trickta ark, hvarje vecka, och alltsammans med få undantag redigeradt af hr Goldschmidt sjef. Hvarje häfte bestod af en eller flere större artiklar öfver politik, litteratur och konst, jemte en såkallad dagbok, innefattande betraktelser öfver dagens händelser. Innehållets intresse ligger egentligen uti en originalitet i stilen och ideen som ständigt bär vittne om ett lefwande och poetiskt snilles inspiration, och om demna någongång alstrat egenheter i åsigter, öfver den Ppolitiska ställningen för dagen och öfver de särskilda partierna, hvilka betecknat en isolerad ståndpunkt hos författaren — en ståndpunkt som ofta blir äfventyrlig att vidmakthilla, så äro dock omdömena merände!s träffande och släpa sig aldrig i imitationens eller de bannala deklamationernas nötta spår. Öfverhufvud torde hr Goldschmidts författarelynne kunma jemföras med Börnes, men är vida mera godmodigt och med mindre maner än den sisttnämndes; och det torde icke vara förmycket ssagdt, att under de sistlidna tre åren ingen littterär Produkt i hela Europa, författad af enda en man, erbjuder eniså stor mångsidighet och en så frisk kolorit, samt öfver hufvud en sådan profusion af iderikedom som denna. De större afhandlingarna i litteratur och konst sfse dessutom icke blott intresset för dagen; de kunna läsas med samma röje sedan samlingen blifvit fullständig; och derna blir säkert, likasom Heines och Börnes skrifter, ett arbete som kommer tt förvaras i boksamlingarna. Med tillön-kan att hr Go:dsebmidt ännu en ång må återtaga sin penna, införa vii här ett utdrag af hans tillkännagifvande om skälen ill den hvila, han tagit sig, och hvilka man j kan annat än gilla: Jag har nu utgifvit Nord 03 Syd i nåra äl, r och derunder skrifvit omkring 260 erk. Att krifva så mycket och om så många olika föremål — som dock skail höra tillsammans och söka föralas under en gemensam enbet — är icke så lätt; nan får sjelf ingen riktig tillfredsställellse af sin ndliga tillvaro, derföre att man så småainsgom komner i vanan att utsända sina tsnkar i hesst, innen e hinna blifva bearbetade så som det föjreligganda mnet fordrar. Jag vill icke taga tillbaka något af vad jag skrifvit; ty jag har åtmisstone alltid utiait det i god mening och af nit för sanningen; men fra har jag icke kunnat hinna säga allt hyad som unde förmenas hafva bordt sigas, och äsnu oftare ar det bändt att jag måst lägga bort sådana arben som jag helst velat fullborde. Följden deraf ar blifvit, att jag på sista tiden icke sjelf funnit ig belåten med mitt redigerande af No:d oz Syd. et är möjligt att publiken ännu känner sig tiledsställd deraf, åtminstone får jag med djup tackmhet erkänna att jag icke erfarit något tecken till otsatsen; men måhända skulle orsaken härtill kunligga deri, att publiken öfvarhuvud upptäcker terära brister sednare än kritikern. Men efer in öfvertygelse är det en författares phg;t, när han mit till en sidan insigt som här utttalas, att inna i rättan tid, om det är honom möjjligt, och ka inhemta det försummade, för att ieka råka i ra att svika sina läsares förtroende, ett blifva si. a cers invalid. Om dea offentliga diskussionen behöde mig, ulie det naturligtvis vara min pligt att hålla ut min post, äfven med uppoffrande af nig sjelf; den som har tagit sig rätt att tala med i det entliga, har med detsamma också påtagit sig eu gt. Men det förefaller mig som om förhåilanrna för ögonblicket ginge sin gilla gång, utan ait hvarken till höger eller venster; och hvad sådana jer beträffar, som hafva ett längre lifs princip i