Aftonbladet – 12 april 1851, sida 2

sorten. fe a (Insändi.) Bref från en Sjöman. I. Heders vän! Du; som intresserar dig för fäderneslandets bästa, har uppmanat mig att säga mina tankar om det förslag till organisation af Sveriges sjöförevar, som nu hänger öfver representationens hufvud. Då jag efterkommer denna önskan får j.g dock nämna att jag icke ämnar nagelfara förslaget i detalj, utan blott framställa några allmänna betraktelser öfver frågan i sin helhet, emedan jag är öfvertygad att detta är bästa sättet, att reda begreppen. Det gäller nu om Sverige skall ega, eller icke ega en örlogsflotta, hvilket med andra ord vill säga: skall Sverige förtfarand: vara en medlem i staternas samhälle, och såsom sådan ega politiskt inflytande, eller skall Sverige, med förbiseende af de naturliga forhållandena, isolera sig? d. v. s. blifva någonting olikt alla andra stater, lika godt hvari skillnaden kommer att bestå, blott vi kunna med visshet påstå: all något sådant hår man väl aldrig sett annorstlädes än här. Antages grefve von Platens förslag, så inträffar sannolikt det sednare, i annat fall är jag förvissad att Sverige fortfarande kommer att betyda något i den ppolitiska vågskålen.. Jag öfverlemnar åt dig att döma härom, då du läst mig till slut. Tålamod min vän om jag blir något för omständlig. Jag är ingen Spartan, som kan uttrycka mig korrt och träffande. Bered dig derför att offra en halftimma på läsningen af mina oförgripliga tankar, hvilka likväl ej hvila på ögonblickliga hugskott, utau på hvad jag inom det praktiska lifvet, under många år, sett och erfarit. Den af grefve v. Platen föreslagna skärgårdsflottan utgöres af tillsamman 308 kanonslupar, d:o Jollar, chefsfartyg och ångbogseringsfartyg, hvilket antal ytterligare måste ökas med omkring 50 transport-, trossoch sjukfartyg m.m. så att den, in summa, kommer att bestå af nära 360 fartyg af olika slag. Detta kallas kustförsvaret. Sedan kommer 6G fregatier om 52 och 3 dito om 44 kanoner, 3 korvetter om 20, 3 briggar om 40 och 3 skonertar om 8 kanoner hvardera, samt 3 årgkorvetter om 300 och 3 d:o om 200 hästkrafter. Detta kallas yttre sjöförsvaret. För att börja med kustförsvaret så skall jag försöka visa: alt en skärgårdsflotta icke kan utöfva något egentligt inflytande på öppna hafvet, eller å våra skärfria kuster. Ifråa Arholma, eiler Norra utloppet af Stockholms skärgård, till Kråkelund eller Norra Öppningen af Kalmarsund, sträcker sig den egentliga svenska Östersjö skärgården, och inom densamma är rätta stridsfältet för en skärgårdsflotf8. På de flesta öfriga delar af svenska kusten, är öppna håfvet ett äfventyrligt hinder för skärgårdsflottans praktiska användande. Den föreslagna skärgårdsflottan måste således, med undantag af några mindre afdelningar i Carlskrona och Götheborg, vara oafsedd till försvar af ofvannämnde skärgård, men, härtill är också dess verksamhet inskränkt, ty många andra punkter finnas på svenska kusten, der landstigning med lätthet kan verkställas, och der fienden icke kan störas af våra skärgårdsfartyg. Grisslehamn är för närhetens skull, både till Stockholm och Åland, troligen den bästa landstigningsplats, som Ryssland kan väljz, men om fienden möjligen icke skulle trifvas i så näral! gransksp af svenska skärgårdsflottan, så åter-: står alltid den öppna skånska kuster, der land-! stigning kan verkställas utan hinder af våral skårgårdsfartyg. Skåne ligger visserligen af-l ägset från Ryssland, men 1830 gingol 57,000 fransmän öfver Medelbafvet till Algier, och skulle det komma derhän torde någonting lylikt kunna utföras äfven i Östersjön. Skå2e är dessutom Sveriges rikaste provins, soml an lemna hvarjehanda reqvisita till underbål-l: et af en arm, och man kan således tänka sig nöjligheten af en landstigning på dess kust! En gång ditkommen är utförandet lätt, tyl! nellan Malmö och Helsingborg är kusten på I le flesta ställen så beskaffad, att linieskepp la unna nalkas tillräckligt nära, för att med sitt 8 rtilleri kunna skjuta långt upp iland. Underl! etäckning af sin flotta skulle fienden på denåd emna stranden, utan svårighet kunna land-lc itta huru stora truppmassor som helst, hvil2, en gång komna i land, der hafva rum attl TÅ a ER fe DE Sp ER FE Are BR ÄN rr