Aftonbladet – 3 april 1851, sida 2

Alt UPPL? AVVISAS TEN SN ällniog till storthinget, att ezarne af Fredrikshallr ickerbruk måtte erhålla en utförselpremie af en orsk sk. per raffinad till den 4 Juni 4854, med Ikor, att nämnde bruksidkare intill anförde tid in rskrifva högst 45 millionec tb, hvarefter dera: rivilegium att tullfritt införa råsocker borde uppbö, hade fromkallat motionen, som derjsmte innehöll it förslag om anhållan kos H. M. Konungen tL tullsattsen måtte nedsättas, i fall härvarande ffisadörer höjde priset utöfver 44 sk. pr . — Bondeståndet. I gårdagens förmiddagsplenum rekom såsom vi nämnt, ekonomiutskottets utlåtane M BT, afstyrkande bifall till väckta motioner om pphörande af beväringsmanskspets årliga vapenöfingar, om införande af exercis socknevis, samt om (lt att välja vapen till lands eller sjös. Hiremot ppläste Christen Andersson från Malmöhus lån et: tförligt och af en mängd ledamöter biträdt anföande, hvarefter följde dylika af Johan Persson från ;psala län, Falk från Skaraborgs, Anders Persson ån Östergötlands, Pehr Hansson från Wermlands .ezelius från Kopparbergs, Joh. Olsson från Werminds, Joh. Nilsson från Malmöhus, Efraim Larsson rån Elfsborgs, Olof Johansson från Stockholms, Aners Olsson från Elfsborgs, Gabriel Andersson från amma län, Daniel Danielsson och P. Pettersson från önköpings, Olof Larsson från Gefleborgs och Håan Pettersson från Blekinge län. Sahlström, som begärt ordet, kunde, ehuru till n stor del förekommen af de ofvannämndes fram-l: tällniogar, likväl ej underlåta att uttrycka sina beymmer öfver utgåogen af detta ärende, hvilken emte flera andra vigtiga frågors slut visar huru ångt makten kan gå i tillintetgörande af det egentiga folkets önskningar. Når iikets ständer år 1812 viföllo värnepligtens införande jemte bibehållandet f den ständiga armeen, kunde de sannolikt ej föes:älla sig det onationella och föga utvecklade skick vari detta försvar efier så många års förlopp fås örblifva. Man käoner hvarifrån faran numera skulle kunna komma, och ve öfver landet, yttrade talaren, om man genom envishet förhindrat dess ungdom rån öfniogen i krigisk färdighet, från de så nödvändiga skjutöfningarna! Under åberopande af herr Stjernsvärds reservation yrkadsa han återremiss af 2, 5, ö och 6 punkterna i utlåtandet och biträddes deri af många ledamöter. Anders Eriksson från Elfsborgs län visste knappt något som skulle ledt till så påteglig besparing som upphörandet af de årliga vapenöfningarne. Derigenom åstadkommes ingen rubbning i den stående ar: måen, intet försvagande af landets styrka, då genom årliga mönstringar en påräknelig numerär alltid fin nes att tillgå. Ett yttre anfall kan ej påkomma så hastigt att icke tid finnes för manskapets öfning. kanske bättre än nu, då man för andra sysselsätt vingar så snart glömmer hvad man lärt. Men hvarje dag af sommaren som göres till ferier förorsakar landtmannen skada, sådant torde den som inom utskottet dikterat beslutet ej bafva betänkt. Att marli vid afslaget haft andra syften, att man t. ex. tänkt D på behofvet af att möta inre oroligheter, vore otroå ligt, ty beväringskåren vore i synnerhet onaturlig IF för dylika fall. Sonen skall ej bära vapen mot sin t fader eller tjenaren mot sin husbonde. Att ungdo-l4 men må socknevis få öfva sig, vore något som allel! önska; underbåll och ekipsring bestå de sjelfva, staten lemnar endast vapnen. Nyttan af dylik gevärs handteriog och målskjutning vore långt större än afl en koastlad pareadexercis: ynglingen fick lära hvad han bäst behöfver i farans stund. I valet af vaper borde 1812 års beslut få återkomma och ynglingen ej, såsom år 1849 stadgades, inkastas bland värfvade trupper, der han iohemtar saker som kanske vide längre qvarstå i hans sinne än de åsyftade resultaten af vapenöfoingarne. Talaren kände många som ehuru bosatta vid sjön och uppfostrade i dess yrken) likväl äga fullkomlig afsky för kronotjensten till sjös. Han yrkade återremiss och ändring i hvad som ejl bindras genom redan fattade beslut. I Östman från Westernorrland kände ett enda tillfälle då beväringen fått visa en skenbar nytta. Det lvar år 4814 då de till antal af omkring 44.000 fårdades till Fredriksball och vidare återkommo derifrån — med undantag af dem som dogo under ti: den. Fem sjettedelar af Sveriges folk bruka dess jord, är det då för mycket om de genom sina reI presentanter söka afskudda sig ett tryckande ok? l Han yrkade återremiss och beräknade att bevärings-löfningarne på 39 år kostat 15,600,000 rdr. Skytt; gillen skulle för kommande 39 år bespara 42 milIlioner. F. vice talm. Nils Persson: Eo nära 40-årig erfarenhet har lärt mig hvad nytta beväringsexercisen medfört och visat mig huru den blott vållar ekonoI misk och financiell skada. Att bilda skjutöfningar ; torde vara nyttigast, ty d:n exercis som nu beårif-I ves tjenar till ingenting. Beväriogsyngliogar som -Ikomma hem och hvilka man ber ladda och skjuta af ett gevär, våga det ej. Utskottet som tillåter sig nämna de tider, då arbetskrafterna ej tagas i anspråk, bevisar att dess pluralitet är alldeles okunnig om de många bestyr dem sommaren fordrar. Så snart vårarbetet är slutadt börjar den tid då jorder bör beredas för gödslingen, så väl allmänna som enskilda byggnader skola nu verkställas, o. s. vV. Man bör ej undra öfver bondeståndets ifver i detta ämne, då man vet huru mycken missbalåtenhet 1849 års kupogörelse om beväringens införlifvande med stamtrupper åstadkom. Utskottets framlagda skäl äro i allo skefva och fatala, äfvensom ropet om ett tilltagande välstånd är en mot sanningen totalt stridande förmodan. Förmögenheten är endast skenbar och tillkommen genom ökad skuldsättning. Då det fort dom var oerhördt att egendomar afyttrades utom fa; I miljen, säljas de nu och säljas åter likasom gamla hästar, och jordägarnes tilltagande förmögenhet visas af backstugusittarnes skara som vexer med hvarje dag. — Instämmande i Christen Anderssons anföI rande yrkade talaren återremiss. al Lars Rasmusson och Tobias Lind talade för återremiss, äfvensom Nils Jeppsson frin Skåne, e, hvilken vid föregående riksmöte ifrat för ändring i ig denna fråga. Han hade aldrig kunnat uppskatta y-! fördelen af den vspenöfoing han genomgått, mer hvad han visste är, att alla önskningar gå upp : NN rök genom den nuvarande representationens fyrdel: Ining och att ökade skatter är den enda följden a I riksmötena. n.. Petter Claösson från Elfsborgs län kunde ej nek: mlatt utskottet behandlat saken nog knapphändigt. Har på ville biträda de fleste af nu besvarade motioner va Men villa blott icke tillstyrka de förordade skjutöf le ningarne sockenvis. Han skulle ej lemna sin sol under en korpörals handtering, och påminde on PD kostnaden för skjutvallar m. m., samt om faran fö 50) mindre god disciplin. Han förordade afslag å utlå np) tendet och emskild underd, skrifvelse till Kopp! Cd