till uppförande afaf em fnst bro öfver Dalelfvenski vid Näs färjställe.e. för I M 95 afstyyrkes en motion om anslag afide allmänna medel : till förbättring af häradsskrif-tid vares lönevilkor.. ej I 8 96 har wtskottet utlåtit sig öfver åter-ve remissen af vissa punkter af betänkandet JV De 30, ang: Rikets Ständers revisorers berättelse om granskning af statsverket m. fl. verk för! åren 1846—47. I flera punkter finnas redanEd tre stånds beslut, och utskottet har vidblifvit!tI sitt utl. i alla öfriga delar. tyc 1 JM 97 afstyrrkes motion om lönefyllnad åt! re häradsskrifvareo i Wadsbo fögderi af Skara-iet borgs län. ick Bevillningsutskkottet har, i bet. M 3, i anl.lafv af kongl. proposititionen om kurhusafgiften, till4 styrkt att, till vveneriska smittans hämmande lfra och botande, enr kurhusafgift må beviljas attlåsy fortfarande till ooch med det år, då nästa riks-de! dag slutas, utgöjras af hvarje mantalsskrifven! person. för Stockholms stad med högst 16 sk. a och minst 1 sk.,, samt inom öfriga delar af ri-lfra ket med 1 sk. ooch högst 5 sk., hvilket sednare I vil maximum dock :inom de lasarettsoch kurhus-lrik distrikt, der lasaxrettets och kurhusets bestånd llig det oundgängligeen fordrar, må kunna höjas tilll3er 6 sk. allt bko,, lika för alla betalande inom hvarje kurhusdisstrikt, efter dess behof, under åla enahanda vilkor och stadganden i och för verk-) 9! ställigheten, somi vid sistfirflutne riksdag blefvo un bestämda och wti kongl. kungörelsen den 171för Nov. 1848 innehållas. gäl Ekonomiutskottet har i utl. JV 68, i anledning af väckt motion om ändring i K. Förordn. vil den 16 Mars 1847, om sockenstämmor i Stockvä holms stad, tillstyrkt: att sista punkten uti 7bö! mom. af 5 8 uti K. Förordn. om sockenstäm-att mor i Stockholm af den 16 Mars 1847 måtte! erhålla följande !förändrade lydelse: I fråga om endera klassens deltsgande i afgift till sådant föremål, hvartilll den andra förut ensam bidra-l,, git, ege endast lledamöter af den klass, hvilker deltagande yrkas, att derom vid sockhö besluta; och må fastighetsesocnstämmalme af skatt för löneiptk o-re icke, på grundlrä icke-fastighe--omst eller rörelse, ibland flytt segare rösta vid fråga om öfver-sig — -.aude till större eller mindre del af oneral! på de sednare.v de Häremot har: reservation blifvit anförd at sk hr F. O. Silfveerstolpe i hvilken flera ledamöDå ter af adeln sarmt en af presteoch en af bor-lti garestånden insstämt. då I JM 69 afstyrkas samtlige de motioner som ltt blifvit väckta om ändringar och förklaring aflti kongl. förordningen om sockenstämmor i riket, af den 29 Aug. 1843. En reservation af hr Collen, hvari flera 1eDen är af följande lydelse: pDelande den åsigt, som hr Nordvall i sin motion ahtydt, att skälet vore svårt att inse, hvarföre en gemensam sockenstämmo-författning föreslagits och antagits för landtbygden och städerne i riket fö med undantag af Stockholm, har jag, som jemväl lv! lika med honom, tror, att mera ändamålsenligt varit, 5 om en särskild sockenstämmoförfattning utfärdats förl landet och en särskild för ssmtlige rikets städer, understödt de förslag till förändringar i 4845 års soc-Å! kenstämmoförordning, som af bonom blifvit väckte, l helst dessa ändringar hufvudsakligen afsett att förlå öfrige städer få gällande åtskillige på rättvisa och4 billighet grundade stadganden, som förekomma i f 4847 års författniog för Stockholms stad. Dessa förslag till förändringar tillstyrktes äfven af den afdel-C ning inom utskoitet, som beredde ärendet, hvaremot, bufvudsakligen af skäl, dels att städernas invånarel! baft tillfälle sig yttra om sjelfva principen att förl!! stad och land antaga gemensam sockenstämmo-it författning, dels; att ändrivgars införande 1 gällande t föreskrifter icke borde tillstyrkas blott med anledning af enskild motionärs framställning, utskottetl; sig yttrat, att någon åtgärd i anledning af motionen d icke måtte vidtagas.s De väsendtligaste förändringarne i 1843 års sockenstämmoförordning. som mOUDDaren TvIuPlagit, efcal, sö mom. af 5 S, der det heter: I stad röstas förl fastighetsvärde af 2000 rdr, lika som för 40 rdrsl), bevillning; samt i 40 der det föreskrifves: pattli alla de afgifter,, hvarom sockenstämma beslutar, skola utgå efter den bestämda grunden för rösträtt. Då i städerrna, der icke annorlunda finnes stadgadt, rösträtt ppå sockenstämma i öfrige fall är bestämd efter 2:dlra artikelns bevillning, så är orättvisan uppenbarr, att fastighetsegare tillerkännas 1350 proc. högre rössträtt än dem, enligt bevillningsgrund, skulle tillkomma. Hvad angår utgifterna, som 806kenstämma beslutar, så och enär föremålen för kommunala afgiftem äro till sin art enabanda med dem, för hvilka statssbidragen utgå, torde det icke kunna förnekas, att juu den rättsenlig erkände grunden, eller bevillningern, för statsbidragens utgörande, äfven är rättsenlig i frågan om utgifter för kommunala behof. I 1847 års sockenstämmoförordning för Stock holms stad är denna princip följd samt rösträtt och, bidrag till kommunala ändamål helt och hållet grundade på erläggande af bevillning, och då vigten och fördelen att bafva fastighet i en landsortsstad icke är större, oftast mindre, än den att i Stockholm hafva sådan egendom, så borde på förra stället rättigheter och skyldigbeter i detta hänseende icke vara större eller animorlunda än på de sednare DAS Jagssrmt sllmänna besvärsutskottets betänkavde J4 4 vidd 1840 och 4841 årens riksdag samt af hvad protokkollerne vid samma riksdag vidare i detta ämne förrmäla, inhemtas, att aldrig, på sätt af närvarande beetänkande möjligen kan slutas, städermas infordrade: yttrande afsett sjelfva grunden för rösträtten i sockenstämmor eller beskattningen för stadsfastigheter, utan att denna rätt och beskattning blifvit emedelbart af rikets ständer, efter derom yttrade olika meningar sammanjemkad, voterad samt i underdånighet föreslagen. Att i en på sådant sätt tillkommen förfettning, deruti anspråken på biliighet och rättvisa uppenbarligen blifvit mindre noga iakttagne, söka rättelse, synes, efter min mening, icke öfverskrida represenptantens rätt. Utskottets i detta hänseende anförde skäl till motionens underkännande dristar jag slliså jäfva, och reserverar mig i öfrigt på nu antydda, i motionen fullständigt utvecklade, bevis, emot utskottets tillstyrkta afslag på de föreslagna äåndringarne, ej mindre i afseende på här ofvan omförmälde SS i 4843 års sockepstämmoförordning, än äfven i öfriga dermed sammanstående ceb i motionen förekommande.s Bevillningsoch Ekonomiutskotten hafva i betänkande JH 2, i anledning af väckte motioner om bestämmande af medelporto, samt införande af några förändringar uti inrikes brefvexlingen, föreslagit: att Rikets Ständer ho; K. M. måtte anhålla, att K. M. täcktes anbefalla poststyrelsen att låta upprätta, på tillförlitliga beräkningar grundadt, förslag till införande af ett i denna syftning förändradt system i afseende å postväsendet, samt att nådig proposition i w Je Jansftan, an fista 211 Nihata Atändar avd