Aftonbladet – 13 mars 1851, sida 2

tit och importen tilltagit till en fruktansvärd höjd, nen att man ej kunde bedömma förhållanderna efer ett par år. Den förlägenhet, som genom dylika örhållanden uppkommit, skulle afhjelpas genom den större export, som följer af den utvidgade friheten . veridshandeln. Om men beständigt ökade grundorden skulle landet utarmas. Att bygga på siffror lott, som som prof, A. gjort, skulle kunna leda till nsidiga resultater. Riksbankens sedlar hafva sin säkerhet ej blott i silfret, utan äfven i sina andra ordrinzar och öfriga hypotiserade metaller samt i less offentlighet och det allmänna förtroendet. Sedarne äro så oumbärliga, att de skulle kunna viga i sitt nominalvärde äfven sedan banken ej mer ade något siifver. Meningen vore att använda vankovinsten till att lindra beskattningen. Om man Uitför knappt tillmätte åt staten skulle det gå med tatea som med den enskilde, hvilken man beröfvar däder och föda; den aftynar. Med hr Palander örenade han sig om 860,000 riksdaler, men med ippmaning att 900,000 måtte användas. H: Muren: Att banken redan användt sin vinst Jå konsolidering, både genom ioköp af obligationer ch iadregning af dess ansvarighet genom sedel-inragning, samt att silfseruttagningen i banken dagigen fortgår. Banken har ej att göra så mycket ned jernvägar och skolor, som att sköta sin kredit. Jet kan ej kallas strypning då landet innehåller sin iost, Banken får ej bero af konjunkturerna och rafier kuona lika väl förloras genom öfverflöd som enom brist. Talaren röstade för 500,000 rdr. Hr Aimaren tyckte, som orden föllo, att ett par undra tusen mör eller mindre gör hvarken till eller rån, hvarförd h n ville gifva 800,000, eller åtmintone 700,000 rdr. För 700,000 talade äfven hrr Felhem, Gråå och Vedberg, hvaremot hrr Meechel, Hjort, Wetterberg, Winge, Hesselgron, Biliström, Norin, Nordvall, Ruding yrkade att det mindra beloppet, eller 500 000 dr, skulle aflemnas. Sedan hr Indebetou åter upp git och besvarat en del gjorda anmärkningar och postroferat hr Lagergrens paradox, att man ej skulle isgegna siffror, en konst som han önskade få lära f Kr L., i fråga om penningar, och hr Schwan utryckt att man genom att en:lå endast 500 000 rår, tialade ett misstroerdevotum mot regeringen, skred aan till omröstniog om hvilken som borde blifva ostreproposition till utskottets förslag. Den ställes emellan 800,000 och 500,000 rdr, och utföll så tt den sednare summan blef med 80 röster mot 22 otagen att blifva föremålet för kontrapropositionen. id den nya voteringen blef utskottets bat., tillstyrande 700.000 rdr åt Riksgäldskontoret, bifallet med 8 Ja mot 24 Nej.