Aftonbladet – 13 mars 1851, sida 2

Litteratnr. Andra Häftet (af 48514 års årgång) har ukommit af hr Acre!s Tidskrift för Praktisk Byggnadskonst och Mekanik.o Om denna numesa allmänt kända och väl accrediterzde tidskrift behöfva vi ingenting särskildt yttra. Afplancherna visar den ena ritningen på ett särdeles vackert pumphus vid Drottningholm; och den andra, i dubbelt format, Byggnaden för verldsexpositionen i London; en tredje ger anblicken af en ånghammare vid Bergsunds bruk. Bland artiklarne fästes uppmärksamheten i synnerhet vid en, som handlar om National-Musei byggnaden. Man får hir en sammanträngd redogörelsa eller historik af arbetena i och för denna byggnad, visaande huru Jångt de hittills hunnit. Af många skäl måste denna artikel läsas med intresse, och vi tillåta oss derföre reproducera en del deraf. Elter en ingress om mening:n med detta national-monument, säger tidskriften: ;Sedan omsider plan och ritning var fastställd, samt en kommitte för byggnaden vederbörligen utsedd, inhägnades platsen, och det börjades med sprängningsarbotet för grundens läggande. Ett långvarigt afbrott deri inträffade emellertid inom kort. Man hade påträffat en silfveråder, berättade skämtet till förklaring deraf, emedan händelsen var samtidig med den silfverfeber, som grasserade i landet, då siifvermalms anledningar inmutades öfverallt, t. o. m. under källare och boningshus. Slutligen upplöstes byggnadskommitten, och ledningen af arbetet anförtroddes åt en enda person, hr major Kleen; hvarefter väl en ökad verksamhet visade sig; men ännu hafva icke murarne tiil detta konstens tempel höjt sig öfver grunden, än mindre lyftat sig öfver det skymmande stängslet, hvaraf de inneslutas. Mängden af våra läsare har sannolikt icke varit derinom och sett, hvad på denna långa tid blifvit uträttadt, hvarföre vi vilja lemna en redogörel e derföre i följande uppgifter: Arbetet vid museibyggnaden her hufvudsakligen omfattat nedläggningen af grunden för denna bygg: nad. Men för att denna (grunden) skulle blifva fullt likartad, var nödvändigt att öfver allt söka sig ned till den klippa, som sträcker sig under bela Kyrkholmen — ett arbete förenadt med både besvär och kostnad, alldenstund berget, som på midten af holmen höjde sig till omkring 48 fot öfver vattnet, sluttade mot norr och söder till på sina ställen 47 fot derunder. För att verkställa grundläggningen på dessa sidor, måste derföre under sistlidne år dammar nedsättas, vattret utpumpas, den förut nedlagde grunden, som icke ansågs ega erforderlig fasthet, borttagas, samt allt undanrödjas för att erhålla klippbottnen ren, hvilken derefter genom sprängning afpallades, så att den erbjöd för grundläggningen nåsorlunda jemna och horizontela ytor, på hvilka grundmurningen med cementbruk derefter verkställdes. srundlöggningen å vestra och östra fronterna, hvarest berget delvis låg öfver vattnet, var förensd med vida mindre svårigheter. På detta sätt hvilar såunda grundmuren nu ö!verallt på berg och har jemväl öfverallt blifvit för styrkans skull nedlagd i ce nentb-uk. Derutöfver hafva yttre sidomurarne på ;n sträcka af omkring V; af yttre omfånget blifvit ippförde till 4 fots höjd öfver källarbottnen, samt len huggne granitsockelen utlsgd. Hela murmassan, om under år 1850 blifvit nedlagd, stiger till 534!; cub. famnar. Hvad som i ganska betydlig mån både försvårat ch försenat grundläggningsarbetet, har varit det högst etydliga röjningsarbete, som till en del måste unlangöras, innan murarbetet kunde påbörjas, och som vidare sedan under hela sommaren måst fortgå, för tt bortskaffa dels den massa af jord, som fanns uppagd på midten af Kyrkholmen, dels hvad som ervölls vid utgräfning och upprensning för grunden, ller genom bortsprängning af berget för densamma. Detta arbete fördröjdes likaledes ganska mycket ge——ERRRRRR Rn a nd ER