Aftonbladet – 13 mars 1851, sida 2

som visat sig hafva uppfödt de för landtbruket ändamålsenligas:e hästar. Frih. Raab och frih. Toll yttrades sig äfven, båda afstyrkande, den sednere dock till fördel för den svenska racen, hvars förträfflighet frih. Toll. ansåg sig i tyska kriget hafva erfarit. Statsatskottets utlåtande JM 61, i fråga om Riksgäldskontvrets förvaltning, gillades utan diskussion efter punktvis föredragning. Samma utskotts utlåtanden N:is 62, 63, 65, 70 och 71 biföllos, och N:is 64. 66—69 begärdes på bordet. ) Baokoutskottets betänkanden N:is 41, 14—16 biJföllos. N:is 42 och 13 begärdes på bordet; det förra, langående benkovinstons användande, skall, på grefve Lagerbjelkes yrkande, sättas först på föredregningtlistan om lördag. Borgareståndet. Vi lemna här en kort sammanfattning al Bor Igareståndets om bankovinsten förda diskussion, som varade i 7 timmar och var särdeles liflig. Hr Schwans anförande begynte med en kritik af bankens namn, såsom Rikets Ständers. Tal. anförde huru!edes i både Danmark, Frankrike, Eogland, ja i sjelfva Ryssland banken hade namn af nationalbank, Hen hoppades äfven att den tid skul!e komma, då 72 i Riksdagsordningen skulle blifva ändrad och R. St. ej mera uteslutande bestämma öfl ver banken. Derefier öfvergick han till granskning af bankens styrelse. Öfveretyrelsen ansåg han vare af den olämpligaste ert, -medan tillen del var sam mansatt af personer, för hvilka bankaffirer måste vara mer e!ler mindre främmande. Så vore det för pra sterna ett alltför verldsligt bestyr och om bönderna kunde man våga säga, att de förstå det ej. Dessutom äro både öfverstyrelsen och fullmäktige behandlade som lindebarn, då de för 3 år äro bundned af en instruktion, hvilket isynnerhet ifråga om financiella inrättningar måste vara olämpligt, alldenstund man ej kan förutse eaffårers gång och derpi grunda en dyltk. Samma missförhållande som med bankens öfverstyrelse egde ock rum med dess understyrelse. Det låge en orimlighet uti, att den sednsre kan vara i opposition till den förra, som enligt nuvarande organisation inträffar, då det väl borde vara så ordnadt, att öfverstyrelsen kunde afsätta sin un derstyrelse. Härefter öfvergick tal. till sjelfva frågan om bankens financiella ställning. Hvad de utländska lånen angick, hvilka blifvit bland annat anförde som bevis på en mindre god psnningställning i landet, så voro dessa hypoteksföreningarnes lån af den beskaffenhet, att de aldrig kunna uppsägas, utan amorteras. De uppgå till omkring 41,000 M. Hamb. B. och äro upptagna af 3:ne kassor, nemligen: af Bruksegarnes hypotekskassa samt af Östgöta och Smålands bypoteksförenings kassor. Den förstnämnde: lån uppgår till 40!, mill. M.B.; Östgöta hypoteksförenings till 40 mill., hvaraf dock blott 6 äro upp tagne och Smålands till 6, af hvilka 4 upptagits. Det sammanräknade beloppet af denna skuld blir sålunda 20!V, mill. M.B. I nettobebållning hade lånen inbringat 49 mill. Till banken hade ingått 900.000 M.B. af Smålands och Östgöta hypoteksförening eller 4, mill. riksdaler. I Sverige funnos osålda obligationer till ett värde af 4 mill. Vid 1850 års slut bade Bruksegarnes hypoteksföreniog afbetalt 1,500,000 M.B.; de andra 456,500, eller alla tre tillsammans ungeär 2 mill. M.B. När man nu besinnar, att amorteringen går på hela lånet och dertill kommer att man i silfver infått för specieri 1, mill. M.B., så tyckes man från detta håll kunna vara obekymrad. Tal. kastade härefter en blick på den utländska skulden 4834, då realisationen tog sin början, och sedelstocken i Finland vid nämnde tid. Utan att kunna med fullkomlig noggranhet bestämma den sammas belopp, kunde man antaga att den uppgått till ett värde motsvarande ungefår 1V. mil. spec. eller 4!7, mil. rdr. Derjemte fans då ifast egendom intecknad en stor utländsk fordran och en massa al utländska penningar voro här stående i sfvaktan på realisationen, och man skall ej misstaga sig mycket, om man uppskattar deras belopp till 3 mil MB. Sedan vid realisationen13 mil. MB. blifvit afbetalde på den utländska gälden, återstod en skuld af 6 mil. samma mynt. Under tidrymdena efter 4834 har densamma blifvit ökad med 4 mil. spec., eller 16 mil. rdr. Men ville man jemföra ställningen i andet :nu med den dåvarande, betraktade man dess fabriksrörelse, dess industri och handel, skulle man ej hunna bestrida ett betydligt framåtskridande. Den mingd rudimaterier som man nu egdeiför berghandteringens och flera andra näringars bedrifvande ifvensom på nederlsg, visade att Sverge har full valuta för sin skuld. I stället för att anse landets tällning sämre än förr, vore den att betrakta såsom ida bättre. Aldrig hade Sverges köpmanskår varit nera oberoende af utländningen än nu. Huru nycket bättre vore ej ställningen nu emot 1848? I all Sverges handel!skår representerade landets ställring, så öfverstego dess fordringar i utlandet dess skulder. Man måte ej låta skrämma sig, utan om några svårigheter yppade sig, genom klokhet och mod öfvervinna dem. Engelska banken, iallsin soiditet, hde vid ett tillfälle varit så nära sin unlergång att ministrarne vakade både natt och dag. ör att vara beredda att utgifva en bill, att banken j skulle bshöfva med guld betala sina förbindelser år ställning vore god, såvida blott rikets ständer ille komma ifrån diskonteringssystemet. Talaren östade slutligen för 700,000 rdr åt statsverket, men nsåg det orätt att ej bestämma dessa medels anändande till produktiva företag, såsom kommuaikaioners beredande, hvilka framför ailt i ett så vidträckt land som Sverga voro:af nöden. Dettaskulle ifra den bästa ränta. Om ej utländska pezningar Nnkommit i landet, skulle hvarken bergsbruk eller indtbruk gätt framåt, ty penniogen är dock, säge vad man vill, nervus rerum gerendarum. Hr Indebetou ansåg, att utskottsbetänkandet borde etraktas från två sidor. ena sidan hsde man tt afse statens behof; å den andra bankens ställirg. Konungen har sett saken från den förra, som r paturligt, slldenstund regeringen ej har något anvar i fråga om banken, Skyldigheten att vårda ena tillkommer ständerna. Båda sidorna böra beraktas. Hvad först barkens ställning vidkommer ch påståendet ait denna skule vara lika god nu om vid förra riksdagen, då den anslog alla sina instmedel åt statsverket, så torde det behöfva beisas. Bankens första åliggande är att upprätthålla nyntvärdet, men ej nog härmed. Man ken från et enskilda lifvet hemta exempel på huru personer ned större tillgångar än skulder det oaktadt nödgats nställa sina betalsingar. Så skull: det äfven kunna nträffa med banken, i fall den, genom sitt sätt att örvaltas, ej kunde betala, oaktadt stora tillgångar. Jet är på den metalliska kassan man måste fästo fseende, Denna består nu af 42 millioner riksdar; dess utelöpande sedelstock och andra skulder NnNnoå till 10 millianoe rvede hanna Vid 2010 Ive Mm O fgr mm fr — gr co er 2 mm nm ns -— Aa MR