Aftonbladet – 13 mars 1851, sida 2

(Issändt af en prestman i hufvudstader.) Om det kyrkliga tillståndet, särdeles inom hufvudstaden. Fjerde artikeln. (Forts. från 3 57.) Allmänna principer för elt förändradtkyrkoväsende. Det kyrkliga tillståndet inom hufvudstaden. Vi hafva hitintills betraktat den kyrkliga institutionen, sådan den öfverhufvud är i vårt land. Det gifves odlingsgrader, på hvilka den förderfliga inflytelsen till och med af de aldrasämsta institutioner är föga märkbar. För catholiken, som föga reflekterar och för sitt samvetes lättnad finner nog att ha en biktfader, ill hvilken han kan vända sig, är otvifvelakigt den romerskkatholska kyrkans institntion illfyllestgörande. Så kan för en menighet, iom ännu icke vaknat till reflection öfver relislösa och kyrkliga ämnen, vår närvarande syrkliga institution vara fullt nöjaktig. Den tår dock framom den katholska; den räcker vibela uti menighetens hand till egen läsning ch begrundning. Kyrkosångerna, så väl som rela den offentliga gudstjensten, erbjuda ock nycken näring för ett sinne, som ännu icke rädt utom det religiösa barnatillståndets relectionslösa enfald. En okonstlad, oförderfvad jäl erfar dock alltid, om än omedvetet, att nenniskan lefver icke allenast af bröd; om hon in föga höjt sina tankar öfver stoftlifvet, så ;rfar hon dock en bemlighetsfull njutning i let, som flyttar henne derutöfver och försäter henne utom verldsbekymren för en stund; m hon än icke mäktar ingå i någon pröining ch något bedömande af det predikade ordets nnehåll, ja icke ens mäktar reda för sitt berepp och med tanken tillegna sig ssamt minnet fasthålla det, kan hon dock icke iIndgå att erfara ett intryck af detsamma. Jet verkar allt efter sin anda och sitt inneåll, än förkrossande, än upplifvande och hugvalande på hennes själsstämning, och blifver lerigenom heller icke utan inflytande och frukt vå hennes lefverne. I en landtsbygds siilla nfald och på en odlingsgrad der, i samma nån som de föremål, som sysselsätta tanken ro få, också alla lifvets förhållanden äro enlare och frestelserna färre, kan derföre också jen kyrkliga institutionen, sådan den är, kmapast kännas biistfällig; likasom ödfverhufwud RATTEN Gr EN AES RENEE EEE