Aftonbladet – 13 mars 1851, sida 2

tom afvaktan af drätselkommissionens tillåtelse att å verkställa utfyllning uti en del af det vatten, som omger Kyrkholmen. Då omsider ett bestämdt afsleg neddelades på byggnadschefens anhållan härom, måte flera hundrade kub famnar jord med stor kostnad på fartyg borttransporteras till nya dockbyggnaien, tills Kongl. M j:ts nådiga bifall rörande expropriation af det Kyrkholmen närgränsande vattnet erhölls, hvarefter utfyllning af kanalen påbegyntes och har sedermera fortgått. Den massa som på detta sätt från byggnadsplatsen under förlidet år blifvit undanröjd, uppgår till 4800 kub. famnar. Bortsprängning af den del af berget på Kyrkholnen, som öfversteg bottnen af källarvåmingen, kunds sin ordning icke heller företagas, medl någon be;ydligare arbetsstyrka, förr än den ofvann omförmälde röjaingen förut var verkställd och klipppan blottad. Detta arbete börjades derföre icke egentlligen förr än förliden Oktober månad och fortgår ärnnu. Emelertid har under förlidet år 239 kub. ifamnar berg lifvit sprängde och bortschaktade. Till fotmuren hefva äfven under året 597 löpande Inar grenit blifvit huggne. Man ser häraf, att den svåraste delen af arbetet u är undangjord, och problemet satt erbålla en tillörlitlig grund för byggnaden löst., — N:o 2 (Februarinumret) har utkommit af Revue de Stockholm, Journal de beau monde, edigå par I. H. Kramer, chez Alb. Bonnier.n Det nätta causerie, som vi redan vid första numrets anmälande anmärkte såsom en förjeust hos denna lilla minadsskrift, fortfar oförminskadt. Man ser att det är författarens g8nuina stil. Emedan svenska förhållanden skoa komma till tals i revyn, hjelps det icke ned mindre än att äfven svenska benämninsar inflyta; så talas det t. ex. om les sorties plus ou moins impolitiques que le Tiden et le Morgonblad ont faites etc. På ett annat ställe nämnes: une petite brochure intitule: Erinringar (vid ir statsrådet grefve Platens försleg till Sveriges sjöörsvar) — — Deri förekomma: des chaloupes canonvicres dautres båtiments Iui constituent ce que Vona appelle la flotte au Skärjård ..M Huru mångtydigt det svenska ord:t roliga ir, ser man af följande skildring ur salongsifvet: Les discussions plus ou moins graves Mi retienent les bons papas repråsentants å leurs o:cupations onstitutionnelles, nempåchent nullenient M:mes leurs pouses et M:elles leurs filles, de samuser comme il st dusage å Stockholm, depuis un temps immemoal. Le mot roligt (amusant) joue un rö!e immense ans la conversation sucdoise: on lentend prononcer tout propos par les populations enchantess depuis laparanda jusquau Sund. Or ce mot roligt canelon du vocabulaire, varie å Vinfini, e changsa Is couleur au grå de celui qui le pronone: on dit une contree, quwelle est rolig; un cheral peuttre rolig, son cavalier idem, la selle auss. On a oligt å une tragdie, å une noce, ou å une gåsnarche. Les dames de Stockholm ont surtout Tysigt roligt, lorsque pares de fleurs bien rares et 8 toilettes bien fratches, elles se lancent avec un Dugueux valseur dens larene de la danse, aux sons lectrisants de larchet de Schnötzinger etc.m Medföljande plancher utgöras på ena sidan fett daguerreotyp-porträtt af Jenny Lind; på en andra, af ett par Gåsmarcher nemligen en Voriginals, af gäss, och en la copien, if folk), amt en sammanställning af Lagen uncer) två lika former, nemligen såsom Loi och lO0:ie.