Aftonbladet – 12 mars 1851, sida 2

oststyrelsens på nådig befallning, den 28 Dec. 1849, ämnet afgifne förslag utan tvifvel kommer att afler ej. Den årliga utgift, hvarmed Postverket till följd ifvas, blifver af Rizets nu församlade Sänder antagen eraf skul!e komma att belastas, uppgår ej till 40 50.000 rår, som artikeln innehåller, utan till 8.000 rdr, då nemligen i beräkning tages den statsnkomst, som uppkommer derigenom, att dessa postiemmains inne afvare sedermera måste erlägga roevacanc-afsil:, hvarifrån de nu äro befriade. Den ya utgiften är visserligen dryg, och kan ej af post(essån bestridas med mind:e Rikets Ständier med ett notsvarande belopp nedsätta det hittills frrån Posterket erhållna Statsbidraget, men då sakern förordas f rätivisan mot postbönderne, som nu dilraga en lerfaldigt större börda af postforslingem än då len första gången pålades dem, då derjtemte deta onus drabbar en del postbönder, eller (dem som igga vid de större vägarne, vida hårdare än de öfige, och då denna förändring dessutom skulle åt Postverket bereda de flera väsentliga fördelar, som Poststyrelsens underdåniga förslag ä:o närmare utrecklade, så bör man hoppas att Rikets Ständer så nycket mindre sko!a draga i betänkande, att åtega sig kostnaden för denna reform, som den i alla fall inom en ej aflägsen framtid ändå mäste vidagas, om ej de vid de större landsvägarne belägra posthemmanen skola gå sin undergång til mötes. En ganska betydlig del af posterne befordr.s dessuom redan af entreprenörer eller medelst götgilveriskjuts, så att saken ej är ny. Hvad den tredje frågan, eller den om särskildte ikdons anskaffande för posif rslingen, ingår, så nåste det medgifvas att vårt lands klimatiska förvållanden dervid lägga hinder i vägen, som ej finnes andra lävder. Om större säkerhet mot voströfveisr och posternes bättre bevarande för nöbing och kada genom väta skall kunna vinnes, än lvad hitills varit fallet, miste dock saken på ett eler annat ätt genomföras, men k n det svårligen för, än då Il postskjuts blifvit öf erfyttad på entreprenörer, snär man lättare bör kunna komma öfverens med lessa än med postbönderne om underhållande af resevomgångar af hjul och kälkar, passande till postverkets åkdon, hvarförutan saken i vårt land ej låter verkställa sig. Denna förbättring beror således på ösningen af föregående fråga. En intressant del af denna afbandling är den som angår förslaget om en ångbåtskomnunikation direkt mellan Stockholm och Stetin: Sedan den år 4840 med Preussen afslutde postkonventionen blifvit å Sveriges sida uppagd, att upphöra ifrån cch med den 4 April innevsande år, emottog pesistyrelsen nådig befallning, att i. komma med uaderdånigt förslag till ny postkonvention med letta land, och erhöll sedermera undertecknad nådig befalining, satt afgå till Berlin, för att med dervarande poststyrelse ofverenskomma om grunderna för densamma. Som under tiden ofvanvämnde allmänna tyska pastförening blifvit mellan de tyska staterna afslutad, innehållande särdeles billiga portbestämmelser och i öfrigt förmånliga vilkor för bfordran af bref och psketgods inom alla till denna örenfng hörande länder, hvartill räknas äfven Preusens och Österrikes icke tyska provinser, och som dervid föseskrifvits, att alla Tysklands gränsstater skulle skyndsamligen uppsäga deras nu gällande postkonventioner med angränsande lånder, för att åt Tysklands brefvexling på dessa länder bereda motsvarande portonedsättningar och förmåner, så var dermed en fast grund gifven för denna nya uppgörelse. Eu förslag till ny postkonvention blef derföre nu utarbetadt, som åt de svenska korrespondenrterna medgifver alideles samma förmåner med afseende å brefporto, afgifier för paketgods, handelscirkulärer m. m., som de till posiföreningen hörande staters egne undersåtare åtnjuta. Derjemte öfverenskoms deruti, att en ny direkt postkommunikstion en gång i veckan medelst ångbåtar skulle å de båda postverkens bekostnad iarättas mellan Stockholm och Stettin, hvaremot: dena nuvaranda mellan Y tad och Steitia skulle indragas. Hufvudstaden skulle derigenom erhålla en postgång till på kontinenten medelst ångbåt i bvarje vecka, utom den med Lybeckerångfartygen. Under förutsättning att dessa ångbåtars afgångsoch ankomsttider sammanpassades med dem för jernbanstågen till och från Stettin och Berlin, kunde med denna nya ligsnhet bref befordras från Stockholm till Berlin på omkring 56, till Wien på 92, till Hamburg på 75, till Paris på 104 immar, 0. 8. Vv. Medelst användande af elektromagnetisk telegraf, som i år bliver färdig från Pasig och Ostende till Svinemtnde, kunna på denna väg sedermera underrättelser anlända till Stoskholm från Berlia på cirka 50 timmar, från Paris på 52, feån London öfver Ostende på 55 o. s. v., hvilken Jidsrymd ytterligare kan med några timmar förkortas, om telegraflinien mellsn Landsort ca Stockholm äfren härtill användes. Att en sälstor hestigdet i erhållandet af vigtiga politiska och kommerciella underrättelser är af oberäknelig nyttar, inses säkert af en och hvar. Om derföre också danna nya ångbåtsförbiindelse, för hvilken, då poståBgfertyget Nordstjernam, som postverket redan eger, dertill användes, bruttckostaades, med afdrag af den sedermera inbesparade utsiften för den ångbåtsförbiadelse, som nu uvderhålles mellan Ystad och Stetiin, är beräknad till 36,000 rdr, äfven i börian skulle medföra någon uppoffring för postkassan, måste densamma anses rer än tillräckligt ersast geocm ofvannämnde förminer. Då man dessutom bör kunna antaga, stt den iakomst för fraktgods och passagerare, som inflyter på denna linie, bör blifva lika stor som den på linien melian Götheborg och Travemösde, helst som större delen af utländskte passagerare säkerligen skola föredraga dsona väg, då ds blo:t tillbringa två dygn på sjön, emot den öfver Lybeck till Stockholm, som erfordrar trenne dygns sjöresa, så är det mer än sanuolikt, att denna ångbåtslinie skall bära sig lika vål som den ofvansämnade, mellan Götheborg och Travemlnde, hvilken i det närmaste betalt ellla omkostnaderna och derutöfver den afgift till postverkat, s.m bolaget måst erlägga: Ucedsr den 20 Juii 4850 har poststsrelsan slutlisen afgifvit underdånigt förslag will ny postkonvenHon äfven med Dacmark, lämpadt eft:r det låga medeiporto för inrikes bref, som nu är i dett land astetäldt. Genom alla de sålunda förestagna ytterligare na7sättnipgarae i utrikes portot måste visserligen nu som förra gåpgen till ena början en ej obetydlig minskning i postverke:s intrsd af den utrikes brefvexlipgen uppkomma, hvilken minskniog, under förutsättning at det nuvarazde brefsntalet ej skulle ökas, är beröknad till rdr 40,000 bkoi bruttobielopp, hvarifrån dock bör afdragae den minskning i postverkets ersättning:r för ofrankerade bref till främmende postverk, som på samma gång uppkomme