Aftonbladet – 12 mars 1851, sida 2

stiljonsbeskickningar till posternes tryggande blitt, med dryg kostnad för postverket, inrättade på I stor del af postlinierne. Att man dermed Jlycts vinna det åsyftade ändamålet, synes deraf att, I postkassan till följd af poströfverier mäst utbe la år 4844 rår 9,882: 10., år 4845 rdr 1,638: 6., 4846 rdr 7,649: 42., och år 1847 rdr 9,631: 32., alfva, oaktadt posterne flere gånger äfven sedan pss blifvit enfallne, desamma dock genom postiljoerpes rådighet blifvit räddade, så att någon dylik irlust under åren 4848—350 ej drabbat postverket. Att ofvanskrifne förändringar varit nyttiga, kan ej I någon bestridas. Erkännas måste likväl, att ändå ere förbättringar i de inrikes postförbindelserna hade aris och äro ef behofvet påkallade, men kunna de ) ske annat än i den mån postverkets tillgångar et medcgifva, så länge paststyrelsen måste i främsta ummet se derpå, att det till statsverket bestämda idrag af postmedlen kan utgå. 9 Nja Postkontor bafva undar ssmma tid inrätts (i Kisa. Wrigsta, Wemdalen, Borgholm, Walemarszvik, Åsen, Nylands lastsgeplats, Gysinge och horsåker). Förändring har skett i postverkets organisation, estående af: Löreregleting. Nedsättning af de för högt lönade Postmästarres ilkor och en skälig höjoing i de lägres för framtien. Vinsten häref för staten öfverstiger 20,000 rdr rligen. Förändrad organisation af revisionskontoret. Förflyttniog af paketpostkontoret till kg!. posthuset. Akademisk examen, vilkor för inträde i postverket. Upprättande af ett post-tabellverk. Postkommunikation medelst årgbåt mellan Götheorg och TravemUnade. Försäljning af 2.0e ob:höfliga ångfartyg, och billande af en fond till anskaffande af ett nytt dylikt. Brefbefordring inom hufvudstaden. Förenkladt charteriogsfsä:t vid brefexpeditionen. Indragning af postkommi:sariatet i Stralsund. Assuransargift för under rekommendation afsände nedel. Öfverskottsmedlens förräntande medelst inköp af entebärande obligationer, vid sluiet af år 1850 uppående till ett belopp af 459 500 rdr. Nedsättning i afgiften för korsbandsförsändelsen, amt i prenumerationsafgiften å utländska tidningar Afslutade postkonventioner med Ryssland, Dannark, Preussen och England samt Lybeck, hvargenom vunnits: 4. Full frankeringsfrihet. 2. Nedsättning i det utländska portot, uppgående ör det på Tyskland och Danmark till nära ?;:delar if förut samt för det på England till omkring hälften. Träffed öfserenskommelsa med Norska postverket om nedsättning i brefportot m. m. Till följd deraf nedgick uppbörden för den wt ändska brefvexlingen, som år 1847 utgjorde rdr 162,926: 8. 8. ir 4848 tills . sv os PM 134,53: 7. — men hade år 1850 iter höjt sig till 460,000: — — siler lika mycket i bruttobelopp som före mnedsätt ningen af portot. I neitobehillning å denna uppbörd har postverket deremot mera än förut, enär afgifterne till ut: ländska postverk i betydlig mån minskats. Tiden för ångbåtskommunikstionen mellan Ystac och Stralsund her sedan år 4847 blifvit förlängd från 6 till 7!, månader, och en ny ångbåtlinit mellan Ystad och Stettin blifvit inrättad. Utgifternpa för dessa linier bafva blifvit nedsatte från 27,334 rd! till cirka 16,000 rdr. Den inrikes postuppbörden, som ifrån år 1842 till 4847 endast höjde sig med rdr 441,296, har pi de trenne år, som förlupit sedan nedsättningen af utrikes portot, stigit med mer än rår 60,000 bko oaktadt att de i andra länder inträffade oroligbeter och deraf vålladt afbrott i yVerldshandeln snarare hade bordt gifva anledning till ett motsatt förbållande. — Deraf synes att det billigare portot fö: utrikes brefven inverkat högst förmånligt både pi den utländska och inländska korrespondensens tillvext Oaktedt att uppbörden för den öfver Sverige tran. siterande norska brefsexlingen under tiden mnedgåt med cirka 45,000 rdr årligen, till följd deraf att e! stor del deraf numera försändes med egna ångbita direkte på utlandet; oaktadt att betydliga u betel ningar för ångbåtsreparationer, uppgående till rd 40,800, för ersättningar af genom poströfverier bort komne medel, uppgående till 47,284 rdr 26 sk samt för nya postiinier och år öre föntverka inrättande m. m. under dessa år d tverke har dock dess ställning i det hela, des till följd a ökad korrespondens, dels också genom sparsam förvalt ning sf de influtne medlen, förbättrat sig så, att d 4847 års bok slöt med en brist af rdr 7,165: 32., utvi sar den för år 4850 en ren behållning af rdr 37,50( bko. I detta öfverskott är ej inberäknad den fon till anskaffande af ett nytt ångfartyg, som förefinne till ett belopp af rdr 88,825 bko, lika litet som dei under åren 4849 och 50 influtne, reserverade, assu ransafgiften, uppgående till något mera än rdr 40,00( Följande spridda utdrag ur de i skriften fö rekommande resonnemanger kunna äfven för tjena arföras. Hvad beträffar frågan om frankeringsfrihet för ir rikes bref, infordrade Pos:styre!lsen ulåtande öfve densamma af samtliga Postmästarne, men, oaktac att en dylik rättighet seden årbundraden varit i ar dra länder den korresponderande allmänteten bevi jad, och der anses som omistelig, oaktadt att der samme alltsedan 4730-talet åtovju!i s och med fö mån begagnats äfven i Norge, och oaktadt den ö verallt annorstädes anses som äfven för Postkassa särdeles vinstgifvande, enär brefvexiingen till följ deraf erhåller en ökad liflighet, afstyrktes saken 4 blott af simtliga Postmästarne, med undantag afer utan äfven af de Handelscorpser, som fått twillfäll stt sig i ämnet yttra. Då nu derjemte dettaförsla mötte ett häftigt motsånd ej blot hos tidningspre: sens flesta organer, uten i synzerhet hos embetsmär nen i hufvudstaden, ansåg Posts yrelsen sig böra li ta denna fråga hvila intill den tidpunkt, då korr spondenterne i landet genom den under tiden infö 48 frankeriogsfrihaten för utrikes brefvexlingen ku de blifva bättre upplyste om si:t verkliga interess eller också då genom antegandet af stt enda billi medelporto för hela riket, — en sak, som vid det tillfälle förordades af de flesta Postmästarne, — dei na reform kunde blifva mera umbäriig. Hvad frågan om Posthemmanens indragning oc Postskjutsens utgörande genom betiog eller gästgi veriskjuts beträffar, så är det långt ifrån att der na re:o:m blifvit frånträdd, som insändarsn förm: nar. Frågans afgörande beror deremot just nu på om den nådiga Proposition i ämnet, som till följd: Rikets år 4848 förssmlsde Ständers begäran oc