Aftonbladet – 8 mars 1851, sida 2

UCILUTLTCL sla Lr — AA — Sedan Konstitutionsutskottet numera slutat debatterne i dechargefrågan, har Utskottet i går börjat läsning af dit ingifne förslag till representationens ombildning. Vi ha hört om talas fyra sådane å den konservativa sidan. nemligen 1:2 sf berr grefve Lagerbjelke om bibehållande af de fyra stinden med 75 ledamöter i hvartdera, deribland 13 i hvarje stånd valde af för närvarande icke representerade klasser; 2:2 af herr August von Hartmansdorff, enligt hvars förslag Ridd. och Adeln är såsom serskild klass utesluten. TIadelningen för öfrigt siges vara: 1. Ett andeligt stånd (presterna). 2. Ett oandeligt stånd (civile cch militäre embetsoch tjenstemän). 3. Borgareståndet jamte husegare i stad. 4. Possessionater (egare af fastigbet på landet värd 24,000 rdr rgs); och 5. Bondeståndet (egsre af fastighet under nämnde värde). I öfrigt omtalas förslag al öfverste löjtnant Ekenstgen och br kammarherren LilJenstolpe, med klassval; af hr kapten G M. Stiensvärd för eamfällda val och trecne motioner af ledamöter inom Bondeståndet om antagande af det. s. k. Orebroförslaget. — Vi hafve ännu icke kommit att referer: mm en öfverläggniag på riddarhuset i onsdags eftermiddag, som handlade om lagutskottets betänkande öfver en motion af hr Granfelt, att adelsmans särskilda forum, eller rättigheten att dömas af hofrätt såsom första instans, i vissa mål, såsom angående arf och testamenten, för wynderskap, konkurser samt gröfre brottmål. Debatten härom var onekligen en af de märkligaste som förevarit i detta hus vid innevarande riksdag och kunde förtjena att anföras utförligare efter protokollet när det blir justeradt. Vi nämna således blott nu, att motionen blef förkastad, hvilket är ett talande bevis på den ståndpunkt, hvarpå majoriteten inom adeln befloner sig; men märkligare än sjelfva utgången voro de omständigheter som visade sig under dehatten. På den sidan, som förordade den med blot: en enda led:mots (hr assessor Carlesons) reservation af lagutskottets på obestridliga grunder tillstyrkta förändringen, fann man nemlisen nu till och med sådane ledamöter af adeln, som eljest vanligen anses tillhöra gräddan at aristokratien, såsom grefvarne Eric Sparre, Mauritz Klingspor, Gustaf af Ugglas m. fl., mer bvilka dock nv, jemte andra, sisom hrr R. Cederschiöld, Akerman, Granfeldt, åc. på ett talangfullt sitt ådsgal:da icke blott rättmätigheten af den gamla satsen om alla meidborgares jemlikbet inför lagen, utan ock att det ifrigrvarande s. k. privilegiet vore er rätt betydende och besvärande olägenhet både för adelns egna medienmar och för a!la dem, som med dessa rika i tvister om de s. k. privilegierade frågorna; ja, att det beröfvade ståndet ett benueficium juris, erär det i just de vigtisaste målen inskränkte instansernas antal för adeln till två, i stället för ast det öfriga folset bar tre sådane m. m. Mea detta halp icse. Hr Rääf i Småland höll en föreläsning ur orntiden samt visade, att adelns räit att dömas af nögre domstol vore grundad i natures. Och lenna bans deduktior; Er advokatfiskalen Printznskölds föredrag i hans välkända ton; en af le pye männens, hr assessor Cirlesonsg kostliga ramställning om deana frågas oskiljaktiga sammanhang med adelss sjelfskrilna representaionsrätt; och till slut br von Hirtmansdorfts ONES RR LO NKI NR, LA