Aftonbladet – 8 mars 1851, sida 2

önskan; men tillika att inbjuda baron Ornano och generalen Bastelica till ett snart besök på fästet i Bastia, för att der rådslå öfver vigtiga förändringar, som Genuas stora råd beslutat företaga til fördel för den af republiken beheris:ade ön. Den allvarliga stämning, som detta sednare andragande hos sällskapet allmänt väckte, anydde misstroende och satte artigheten för brudparet i skuggan. — Samma afton samlades man vill hemlig rådplägning, under det att bergsfolket och betjeningen efter landets sed firade bröllopsnatten med vildt larm. Många, isynnerhet de svagare, afrådde bjudningens antagande och sågo i den en utlagd snara. Men Sampietro sade: Gå vi icke, så visa vi vår fienåtlighet öppen och obeslöjad — visa frukten utan anledning, — och hvilken vill väl unna Genua triumfen att se sig fruktadt?, Vi måste på bestämd dag infinna! oss, sade den gamle Ornano, ehuru med mörk panna, så vida vi icke vilja sjelfva nedrifva den hemliga byggnaden, irnan dess grund ärnu böjt sig öfver marken. Det är ännu icke öppet srig emellen oss och Genua. Väigran skuile i förtid förklara det. Mig, gubben, som sedan änge upphängt sitt rostiga svärd vid rustkamMmarens peiare, ken icke Genuas fruktsn eller Misstanke träffa, och min svärson Sampietro skyddar den värdighet han i fremmande tjenst bekläder, fredar konurgens i Frankrike kända ynnest, hvilken icke skulle lemna minsta föro:ämpning emot en sia gunstling obämnad. Geauesarne skola icke våga emot sig reta de nyss aedlagda vapnen; ty krämarne äro listiga som älvar och skola akta sig att låta se sin tigeraatur. Härefter blefvo genuesarne införda cch man besvarade i brukliga termer guvernören: skrifelse, vid hvilken var fogad ett lejdebref, hvil