Aftonbladet – 27 februari 1851, sida 2

des dervid af herrar talmän, att elektorer för utseenda af kommitterade till tryckfrihetens vård måtte väljes i nästa plenum; hvilket bifölls. I På riddarhuset föredrogos och-godkändes åtskilllza rikets ständers expeditioner. Beslut fattades att om onsdag välja ordföranda och hans suppleant samt ledamöter i riddarhusdirektionen och deras suppleanter. Någon diskussion uppstod om sättet för valet af ordförande med hans suppleant. Frih. Palmstjeraa ville nemligen att valsedlarna, som barde upptags två namn, skulle angifrva bvilken af de två nämrds skuli? bli ordförande, och hvilken som skulle bli suppleant, men hr von Hartmansdorff ansåg det vara rättast att hvar och en, i enlighet med 33 af riddarbusordningen, valde på två och att den som erhöil flesta rösterna blef ordförande och den dernäst supplean. För båda meniogarne yttrada sig åtskilliga ta!are, och hr landtmarskalken ansåg hr von Hartmansdorffs vara den rätta; den segrade också. Borgarestånde:s inbjudning tlll Ådeln att förena sig med det förra om framställning att landtbruksakademiens räkenskaper måtte underkastas kammar rättons rovision, föranledde åter en debatt, tom slutade dermed, att inbjudningen afslogs, ehuru åtskilliga telare yttrade sig för saken. Vid remitterardet till B2villningsutskottet af Kongl. Mej:is proposition om ändring af 24 tulltaxeunderättelserna cch nedsättning af tullen på kaffe och råsocker. afgåfvo åtskilliga ledamöter yttravden, som medföljde remissen. Bland dem var friherre Raab, som ansåg bäst att bibehålla tullen på keffa och socker såsom den lämpligaste beskattning, emedan den efter friherrers tanke mest utgjordes af de förmögna; istället ville han hafva tullen nedsatt på salt och sill, som är fattigmans hufvudsakliga föda. Hr Rosenblad hade i kommerskollegium röstat för nedsättningen, och så ville han äfven göra nu, ehuru nan ansåg att tullen å råsocker icke behöfde redsättas mer än till 2 sk. 6 rst. , di likväl tul!en å raffinad borde derefter propart Oneras. Han ansåg att Sveriges transatlantiska handel synnerligen på Brasilien och Java komme att vinna och någon fara för svenska skeppsvarfven ansåg han nu icke kunna uppkomma sedan navigationslagerne i Storbritannien blirvit upphäfna, hjarigenom tillfälle funnes, att med fördel ull England försälja de fortyg, som här kunna bjggas för bättre pris än i de flesta andra länder. — Presteståndet hade ingenting annat på före dragtiogslistan än dea kungliga propositionen angående tulltazens förändrande; hvilten remitteradss. Det tillkänvnegafs stt prosten Cnattingius blifvit utseid till suppleant i Lazuts ottet efter lektor Wallmsn, som efsegt sig, samt lektor D. Söderberg till suppeant i Bankoutskottet för prosten Arqvist, som hear permission. — I Borgareståndets förmiddagsplenum i går usågos till suppleanter i Statsutskottet, i stället för brr Petr och Grape, som båda för sjukdoms skull ej kupra deltega ui uskottets verksambet och emedan hr Winge har permission, hrr Falhem och Berg. Till suppleant i Bankoutskottet i stället för br Falbem valdes hr Ekenman. I ståndets afionplenum samma deg bordlades för andra gången Expeditiorsutskottets förslag om skrifvelse till Kong!. Moj:: om ugången al represertationsfrågan, äfvensom hr Brincks förslag isamma ämne. Derefter förekom Korg!. Mej:is sednast aflåtna proposition om upphäfvande af 24 S i nu gällanda tulltaxa, i anledning hvaraf br Bergman hbede ett :ärgre anförende, fom gick ut på att visa skadligbeten af den föreslagna mnedsättningen uti tullen på socker och kaffe. Kommerskollegii skäl för tillstyrken ogillades och hr B.. yrkade att den kongl. propositionen måtte lemnas utan afseende, emedan om den bifölls, vår handel och våra skeppsrederier skulle örstöras. Hr Almgren kunde ej annat än instämma. Han fann det äfven underligt, att den kongl. propositionen föreslog lindring i tullen på socker och keffe, men ej på tobak. Hr Lagergren ville hvarken yttra sig för eller emot, men hade från många håll hört talas om vådorna som skulle uppkomma if den tong. propositionens antagande, hvarföre han hos Bevillningsutskottet rekommenderade en ssmvetsgrann behandliog af frågan. Hr Björck ej blott biföll E M:s proposition, utan öaekade att tullen på ai transatlantiska varor måtte nedsättas. Hvad tullen oå kaffe beträffade, skulla han gerna se den nedsatt till 2 sk. 6 rst. och på socker till 2 sk, Alldenstund åfven tobeak-för det arbetande klasgen blifvit en nödvändighetsvara, öreslogs tullen på blad till 6 sk. 6 rst. och på stjelk till 3 sk. G rst. Genom den villtagande förbrukningen skulle staten intet förlora. Hr Palander gjorde en anmärkning i anledning af en I föregående talares uppgifter och hr Brinck trodde det bafva varit rättsenligt om den kongl. proposiiiolaen omfattat alla artiklar, och ej blott några få. Af största intresse var dock hr Schwans utförliga framställning i ämnet. Bland etnnat visade han hurusom, enligt en här utkommande tidnings upplysande uppgifter, importen af en mängd artiklar varit större utan, än med tull-liodsing. Genom nedsättning i urnllafgifter skulle införseln ske på ett mera ratioInelt sätt. Han ansåg undantagslagar vara skadliga för den mindre krediten, semt tyckte i öfrigt ati Iman hade bördt vänta med att diskutera frågsn. Jaså länge men ej kände de grunder och tabeller, Ihvarpå den kongl. propositionen var byggd. Hr Berg instämde, hvarefter propositionen ble lill Bevillniogsutskottet remitterad. II Vi skulle hafva örskat att fullständigare kun,Ioat referera ofvannämnde debatt, som dock ej. Ii anseende till en talares svaga röst, var fullkomligt Thörbar för seferenten. Då frågan återkommer från Beviilningsutskottet eler då protokollerna blifvit tilllgängliga, skola vi deraf lemna allmänheten del. Lsgutskottets bet. 34 40, Allm. Besvärsoch Ekonomiuisk:s N:is 36—46 och N:is 47—29 samt Statsutskottets N:is 51—60 bordlades. Ibland dessa sednare var det s. k. inkomstbelänkandet, hvar: bordläggning för dsgen bestreds, emedan det ännu ej blifvit ståndet, utan endast kansliet meddeladi och var af den beskaffenhet, att längre tid behöfde: