Aftonbladet – 20 februari 1851, sida 2

rt högblått band med gula kanter af honom rr bröstet bäras. -) o— Vid det i går anställda val till justiti -Jombudsman bibehölls kammarrådet S. L. The rell vid detta embete, med 36 röster mot 1 som tillföllo hofrättsrådet Örbom. Äfven till suppleant bibehölls den förut v: rande, hofrättsrådet grefve Mörner, med 2 röster. De öfrige voro delade mellan hofrätt: rådet Örbom och bäradshöfdingen Ros. mem I Vid det sålunda skedda återväljandet af hl Theorelt till justitieombudsmar, förete sig å r skilliga egenbeter, som kanske icke böra al r deles förbigis med tystnad. Att detta återväljande redan ifrån börja varit beslutadt inom den riddarhus-prelatensi ska afdelningens konklaver, tror man sig all Jmänt känna, emedan det partiet i hr Theore ser sin man, och derför äfven första gånge Jsatte honom till befattningen. Förhållande Jvar deremot icke detsamma med de båda öf riga ståndens åsigter. Oaktadt det arbetsni Joch det sl:gs uppmärksamhet på embetets be Itydelse, som i flera fall framträder i hr Theo reils berättelse till ständerna och hvilka vun nit sitt tillbörliga erkännande, är det dock in tet tvilvel om, att både Borgareoch Bond? stånden mer än gerna hade önskat, atti dett: vigtiga kall kunna insätta någon lagfaren man hvars tänkesätt de!s i afseende på de mycke efterlängtade reformerna i lagskipningen oct lagverken, dels också i den vigtiga detaljer som angår uppmärksamheten på den ekonomiska lagstiftningen och föråldrade lagars afskaf. fande m. m., varit öfverensstämmande med de åsigter för framskridande och reformer, som sedan flera riksdagar konseqvent gjort sig gällande inom dessa stånd, och som yrkas af en öfvervägande opinion ibland de sjelfständigt tänkande och frisionade i landet. Att elektorern? från det ena af sistnämnde stånd det oaktadt fortfarande lemmit sina röster åt en man, som i nyssnämnde hänseenden tillhör det motsatta partiet, härrör således, enligt hvad vi tro oss hafva med visshet förnummit, icke från någon annan orsak, än att ibland de lagfarne någon fullt lämplig kandidat för tillfället icke kunnat af dem utfinnas. Vi tro för vår del visserligen, att denna, om vi så få kalla det, rådlöshet i en ej ringa mån härleder sig icke derifrån, att tjenliga ämnen till justitieombudsman absolut skulle saknas, äfven bland liberalt sinnade jurister; men det förråder i alla fall en sorts brist inom vår nation, och som är beklagansvärd nog: nemligen en inom nämnde klass förmärkt nästan total saknad af framstående offentliga karakterer. Det är väl bekant, att de meriter hr Theorell kan åberopa i dessa hänseenden, d. v. s. utan afseende på nuvarande politiska tänkesätt, här(eda sig från en period, som egentligen måste äknas till den nästföregående generationens. På de sista 20 åren deremot kan man räkna ytterst få jurister, som egnat några vakor eler forskningar åt våra allmänna förhållanden, och offentligen framträdt med någon uppenbaelse deraf, samt i förening dermed ådagalagt lea sjelfständighet, frisinthet och större uppattning, som kunnat ådraga sig en allmännare uppmärksamhet, specielt med hänseende till örtroendet att vara justitieombudsman. Onekiigt är också, att de omfattande förekrifterna, som gälla för denne embetsman, nnehålla fordringar, som icke äro lätta att motsvara, och att personer kunna finnas, utnärkte både för redlighet och lagkunskap, som nåhbända ändock icke skulle vilja åtaga sig att, Her kunna uppfylla desamma helt och hållet: den meningen, som ligstiftaren ifrån början ynes hafva förutsatt. Det ligger dock makt uppå, att någon sådan erson till en kommande riksdag måtte stå att ona, och vi tro äfven att hopp dertill icke kall saknas. SE — Konstnärsgillet, sistlidne tisdag, var säreles talrikt besökt. Åtskilliga föredrag höl3; t.ex. af pastor Holmberg, ang. en petition it inlemna till Kongl. Mai:t om medel för inn rr m——— I On