Aftonbladet – 8 februari 1851, sida 2

slutade med Abd-el-Kaders underkastelse, hafva framstegen i civilisation visat sig vara ganska betydande bland de stammar, på hvilka vi hafva något direkt inflytande. Man uppskattar till ungefär tre och en half millioner francs de omkostnader, som araber nedlagt på icke allenast privata hus, som de börjat bygga i stället för tält, utan äfven på andra publika byggnadsarbeten, såsom karavanherbergen, broar, boställen åt stammarnes chefer 0. s. Vv. Afven jordbruket har förkofrat sig; araberna odla potatis, plantera och ympa fruktträn; der jorden sedan sekler varit ouppodlad, ser man nu trädgårdar och m. dyl. Handaslöjder idkas ännu föga; handeln är deremot lifligare. Så komma t.ex. ökenaraberna för att sälja sin ull på marknaden i Tiaret; der erhålla de franska banksedlar för sina varor och begifva sig med dem vidare till Algier. I denna enda omständighet ligger en hel, ehuru fredlig revolution. SCHWEIZ. I Frankfurts Ober-Postamts-Zeitung läses följande i en korrespondens, från Bern: Lugnet härstädes är fullkomligt återstäldt. Men oberoende af de politiska striderna begynner prolelariatet att organisera sig. Under namn af Reformförening, h r en centralkommitte öfvertagit högsta ledningen af de socialistiska rörelserna i kantonen Bern; den ombesörjer bildande af filialföreningar, föranstaltar hvarje söndag sammanträden än i en2, än i andra trakten, samt utbreder socialistiska grundsatser senom en tidning, hvars titel är ÅArbetarenn. Hittills hafva likväl dessa sammanträden en last varit be:ökta af 100 till 450 personer. — För att motarbeta dylika sträfvanden söker reseringen förskaffa den arbetande klassen si mycken förtjenst som möjligt. I en annan tidning berättas att den liberala saken i kantonen Solothurn vunnit ett icke obeydligt framsteg, derigenom att den reviderade konstitutionen blifvit sanktionerad genom omröstning af fo ket, som till detta ändamål sammanträdt 1 primärförsamlinggarne. FÖRENTA STATERNA. Mariposa den 1 September 1830. (Efter Journal des Debats korrespondent i Kalifornien, m:r Berbec). Guldsökarne bilda en högst märkvärdig samling; alla klasser äro representerade bland dem. :Ingeniörer, i förening med vetenskapsmän, professorer, konstnärer, litteratörer, läkare, skappskapiener, officerare, advokater, bilda högst egendomliga bolag. Dessa utgöra mängden, emedan blott de förmögnere, eller dem tillfället gynnat, kunnat resa bit Men man ser här, ehuru sparsammare, äfven diplomater, kapitalister, jemte bönder, krämare, bodbetjenter, arbetskarlar, qvinnor, gubbar och barn, större delen från närmare håll hitkomna, för att taga sin andel i denna verldsvrås rikedomar. Biand andra kom här ett helt söllskap fina Parisare, som hade iuskeppat sig i Havre, med en iogeniör i spetsen, Hvar och en hade utrustat sig med en räfsa, för att dermed ur floderna kuuna räfsa upp stora gullstuffer, utan fara att bli våt om fötterna; den finare guldsanden, som icke fastnade på räfspinnarne, ville man ädelmodigt lemna qvar i vattnet, åt dem som der behagade söka den. Herrarne hade sina fruntimmer med sig, och dessa hade försett sig med små sillfvertänger pincettes) för att dermed ieta ut guldstyckena ir gruset, svm nherrarne skulle bära till dem, sarat broderade taburetter, för att, sittande på Far shkvara AUIBADGIS NA CH ASYOGA a vÖ nr igheten gjorde dessa nykomlingar olyckliga. ifven i Kalifornien behöfver man äta; och inian man der bekommer nigot att äta, måste nan gräfva, gräfva linge och ihärdigt, i sitt nletes svett, leta djupt i jord och vatten, inan man träffar på guld, och ofta finner roan ntet. Så giek det dessa främlingar vid Mariosa. De fanno ej ett grand guld i de första roparne, blefvo modstulna och ville återväna till Paris. Men detta kan mean icke med oma fickor. Jag omnämner ej detta för att kämta med olyckan, utan för att varna andra, om genom ståtliga beskrifningar kunde lickas t på samma äfventyr. För att nu mera hitta uld i Kalifornien fordras stålarmar och jerniljor, men inga räfsor, pincstter och taburaotr, inga hvita händer, inga melodiska röster. lippblocken och bergsmansredskaperna äro 1:82, och ännu tyngre är det att bandtera em med skicklighet och framgång. — Ända ll midsommaren 1849 hade likväl Mariposa fvit mycket guld åt några lyckliga; men långt rån alla guldsökare voro lyckliga. — Guldet : ällades då i tjocka plattor och korn; nästan ! gligen fann man i några gropar stuffer (petas) om några skålpund, antingen rent el.er1 renadt med gångarten. I en stuff af sist-)i mnda slag, om 250 skålp., förekom guldet ill rm af rika snören, och man uppställde fyn-s t till allmänt åskådande som en sällsamhet,! g b Tr vEfter 1847 års slut, eller den tid då kriget sot ett inträdespris af 2 realer (4 rdr 12 sk. 0). Nu åter är Mariposa nästan alldeles öfrgifvet; ganska sparsamt träffas ännu några etare vid flodens stränder.n SYDAMERIKA. General Santa Cruz, förut president i Boli-lle j och för närvarande samma republiks sän-!b ud i Paris, har skrifvit ett i parisiska tid gen ÖOrdre, aftryckt bref till presidenten lo sas i Buenos Ayres, i anledning af den sist-)h andes bådskap till Bolivias nuvarande styv