riod för den sena expeditionen. Min ifver stillade han dermed, att förhållandet blir värre för hvarje år, så att efter några års förlopp blir ordinära hvilotiden tre, fyra gånger längre, således 6 eller 7 års tid! År icke detta åräplig ordning?! Du som är nöjd åt allt, försvar nu också ett sådant tillstånd i rättegängsväslndet. Kanske Sverige häri äfven är Mönsterstä:l, Jo, det är ett skönt mönster! Hör emeslleriid beskedligt efter, om ej D3 barns enkla mål undantagsvis kunde få handläggniog fanan midsommar. Jag vet du ibland lyckas genomdrifva det otroliga. Kanske skall jag på första ångbåt uppsända till dig lille Carl och Anna, dina favoriter, för att förevisas kongl. rätten och fråga, om den tyc ker, det är skick och skäl, att sådane barn skole uppväxa som vildar i skogens, utan undervisning och bildande bendledning, medan deras ei ringa förmögechet hvilar oåikomlig bland dam och luntor i rättens skåp? Vet du, barnen skulle allt väcka upp de slumrande fådren, hvars liknöjdhet nu vållar barnen saknad af nödige tillgångar. Helsa våra riksdagsmän ! Du känner ju..... Om de icke uträtta annat vid riksdagen, måtte de åtmin tone tillse, att ej all rätt och rättstillstånd går förloradt i gamla Sverige! Förlorad är den rätt, som ej kan göras gällande; och så synes förhållandet snart blifva, der domstolarne skola anlitas. Säg dem, att de få aldrig frid mera här f orten, om de låta sådant fortfara. Krångolmakare saknas icke, och lära de sig väl, att hvad de obehörigen åtkommit, knappt kan på mansålder frånvinnas dem, skolande icke sky att sig deraf begagna. Ser du, dertill går det med vårt förträffiiga ssmbälle, om man ej ser sig före och i tid förekommer det botande onda. Gör hyad du vill, men var ej overksam för våra älsklingars rättegång, den är deras framtid och jag vet denna ligger dig om hjertat. Adjö. Jag väntar få höra af dig.