Aftonbladet – 29 januari 1851, sida 1

Article Image
fest firats för de, vid Ulderup den 6 April fallae Danskar. i SPANIEN. Den af Bravo Marilo nybildade mnis:eren jutgöres af Murillo, finansmivister, Firmin jArted, inrikes minis:er, Bertram de Lys, utrikes minister, generalen grefve Mirasol, krigsjamira!, Bustillo, marin-, Fernandez Negrete jusitie minister och Gonzales Romero, minister för alimänna arbetena. Alla trIhöra det koaservativa partiet, men äro Likväl för stora förvaltniogs-reformer och besparingar, i statsutgifterne. Muriilo trädde utur Narvaez minis tre då deone ei ville nedsätta 18354. års budget; han är en b2fordrare af hela statsskuldens reglerande. FRANKRIER. Den uttra-bonepirtistiska tidningen Pouvoir bir upphört. I Ailas har åte tagit sitt vädjomål. Den parlamentariska föreningen vid Rue de Pyramides, hvilken bastol ef åtskilliga majoriutetens med emmar, har vpplöst sig i följd af isadnaste märkliga omröstving inom nitional. församlingen. : Man omtalar flera nya freningar, blend annt en af Afrikaner d. v. s. högre officerare, som tjent i Algerien. I spetsen för Afrikaneraa stå Crvaignae, Lamoriciere, Leflö; och B du. STORBRITANNIEN. Vid nästa parlamenissession väntas en länge mea fåfängt örskid utskyldsjemkning, nämligen upphifvandet af fönsterskatten, mot vederlag af en måttlig grundskatt. Haru litet deltagande man i Irland nu mera byser för repeal-saken, i jemförelse med andra iatressen, finner man af penninginsamlingen vid två offentliga möten i Dublin den 13 December och 43 Januari. Det förra var ett Repeal-möte, vid hvilzet John OGonoell förde ordet. Til! repealsakens understöd samlades då 25 f, hvaraf en tredjedel dock var insänd från Irländare i Amerika. Det sednare mötet var en sammankomst af den kommitte, som bildat sig för stiftandet af ett katolskt universitet i Irland. Dervid samlades 41600 till sakens understöd. Enligt underrättelserna från Port Philipp, New-South-Wales Launecestoa och Hobart Town, hvilka gå till den ö:te sistl. Oktober, rådde i Australien en stark och enhätlig rörelse mot fortfarandet och den vidare utsträckningen af brottslings-kolovisationen. Till förmån åter för frivilliga invandrare hade kommitteer bildat sig, hvilkas ändamål var att sörja. för dessa invandrares emotiagande, bistå dem vid landsättningen, skaffa dem tillfälle att förvärfva sig sih lifsbergning, och understödja dem vid deras nybyggareföret:g. ITALIEN. Den Sardinska, regeringens ofticiella organ meddelar kamrarnes besiut om uppresamdet af ett ronument åt Carlo Albirt i Magnanimo (den storsinnad.). Monumentet skall tuppresas i Turin. Ena summa af 323000 fr. är 2nslagen till ändamålet. DONAUFURSTENDÖMENA. T JÄsy; Mordaus huivudstad, har rosn islutet af förra året firat kejsarens af Ryssland namusdaig och regerings-jubileum, med en ståt, som snarare kunde tagas för -en hyllning åt suveränen, än för en artighet åt den med Turkiet jemnbemyndigade skyddsmaktens öfver-hufvud. Till tzarens ära lossades de vanliga 101 kanonskotter; moldauiska milisen parsderade jemte ryska ockupations-trupperne; på teatern gåfvos utomordentliga representationer, som bevistades af hospodaren och da förnämsta bojarerna; ryska folksången Boje Zarja ehroni utfördes på teatern framför en aegor risk bild, och i kyrkorna af chorsångarne, Furst G. Souza lyckönskade ryske konsun Tumanski samt ockupations-generalen Engelhardt, å hospodarens vägnar. Vid begge tillfällena var staden på det praktfullaste il uxinerad. Namnsdagsfesten slutades med en lysande bal bos hospodaren, hvarvid furst Ghita föreslog den höga beskyddarens skål, som af general Engelhardt besvarades. : s FÖRENTA STATERNA. Eoligt sista folkrakningen vistades pu mera icke mindre än 70000 tyskar i Newyork; man vet ej om till detta antal räknats de tyska iäfventyrare, som hålla t:ll i Newyorks sämsta qvarter,hviika i vanrykte måhända öfvergå de mest vanfreidade i Paris och London. Deras ant:l är likväl icke obetydligt, och det är isynnerhet de, som spekulera på invandrande landsmän. De bättre tyskarne önska att emellan tyska staternas och nordamerikanska statsförbundet måtte slutas ett utlevereringsaftal om förbrytare. I fö!jd af ett dylikt med Frankrike hafva tre till Förenta Staterna flyktade öfversten till sluts nästan förhat-)skap. Vor

29 januari 1851, sida 1

Thumbnail