Aftonbladet – 24 januari 1851, sida 1

: UTRIKES. 8 n a Med utländska: poster i dag bafva vi tidnin gar t. o. m. den 17 från Hamburg, Berlin oc al Köln, Paris och London den 15 och Köper hamn sistl. lördag. i DANMARK. Underrättelserna från Holstein och Lauen Iburg delgifva att grefve Reventlow-Crimini hvars fördröjda ankomst till Hamburg i bör jan vållat, att ej nog bsstimda steg tagits til oluppfyllelsen af vilkoren för Holsteins pscifie rande, sedan han insatt nya regeringen i her ; Itigdömet Lauenburg, återkommit till Hamburg .Joch att således nu allt kommer att snart för pländras i Holstein. Regeringen kommer att til en början föras af honom och de två tyska ikommissarierne, och general Bardenfleth, som Itill sin stabschef tagit major Didrichsen, kommer att föra armå-befälet. Till honom komma ;Jnu de danske fångarne att utlevere-as. Österrikiska trupperne hafva fortsatt sin I marsch, och deras futir-skyttar hade redan Jankommit till Läbeck för att besörja inqvartering. Tyska tidaingarne berätta, att danske miniJsiern grefve von Sponneck, som var sänd till Dresden i diplomatiskt uppdrag, då han icks der råkade de ö.terrikiske och preussiske premier-ministrarne, rest af först till Wien och sedan till Berlin. General Thiman har varit i Berlin den 14 denues och en konferens egt rum mellan österIrikiske ministern samt preussiske konseljpresidenten och generalen, angående holsteioska angelägenheterna. Generalen reste strax de-efter åter till Hamburg. i Från Libeck förnekas att Beseler skulle köpt ett stort gods i Mechlenburg. I den hemliga sammankomst, som landsförsamligen i Kiel höll den 14 d:s, undanbådo sig departementscheferna att svara på förfrågningar angående underbandlingarne med de tyske kommissarierne. Man vet sålunda ingeating om, huru det sår till dermed. En del af ledamöterne af församlingen vills redan gå ur den, msn presidenten Bargum uppmanade dem att hålla ut till slutet. Öfverliggningen om finansbudgeten uppsköts. FRANKRIKE. Den 13 börjades debatten i nationalförsamlingen om det utomordentliga femtonmannautskottets betänkande, hvari utskottet med 8 röster mot 7 på referenten Lanjuinais förslag påyrkar ett tadelsvotum mot regeringen för general Changarniers afsättning. Jules de Lasteyrie anföll regeringen med största häftighet. Inrikesministern Baroche sökte försvara den, hufvudsakligen yttrande att presidensen Napoleon vid ifrågrvarande regeringshandling-utöfvat sin grundlagsenliga rätt. Han försäkrade derjemte att republikens president alldeles icke ville någon imperialism, utan hyste aktning för konstitutionen o. s. v. Beträffande debatten som följande dagen skulle förtsättas, troddes att de förnämsta talarne då skulle uppträda, hvarjemte man ville veta att venstra sidan icke ämnade understödja majoritetens tadelsvotum, utan heldre votera för enkel dagordning. I öfrigt skall söndringen vara stor, såväl inom majoriteten som venstra sidan. Rykten gingo än att presidenten Bonaparte skulle låta sin nya minister falla, än att han i alla händelser ämnade bibehilla den. I öfrigt fortfor folket i hufvudstaden att icke särdele; intressera sig för striden mellan de bida : statsmakterna. j Permanensutskottets protokoiler hafva, som det förutspåddes, icke innehållit något hufvud! i ; sakligt nytt, utan bekräfta endast hvad som redan förut blifvit berättadt om revyerna, de .mperialistiska ropen, general Neumayers af-! sättning 0; s. v. Enligt ett rykte skall Lamartine utnämnas ill ambassadör i London. Den 14 dennes uppväcktes en liten storm i nationalförsarmlingen, då Pidoux under diskusionen om ett lagförslag, i förbigående tadlade n af Robespierres förordningar. Berget bör-: ade nemligen då att larma. Presidenten Duin yttrade då, vänd till bergets ledamöter: j Han (Robespierre) var den största bof, som l! orden burit.n Och då larmet härigenom blef värre, tillade )apin: Ja på detta sätt förstören j bäst hvarje il-Ji ugion hos majoriteten. d f a f t På fråga, buru striden mellan E!yse och najoriteten skulle sluta, svarade en folkrepreentant: Allt slutas nog med allmän om: amning. Independance Belge och efter den flira franka tidningar hafva meddelat berättelser, huru !t enera! Changarnier, jemte flera af majoritetenst so a AF