å afstånd. Största delen al detta partis reyresentanter afhöllo sig derföre antingen från att rösta om REmusats förslag — såsom Jules Favre, Victor Hugo, Vidal, begge Arago, Carnot, Lamennais, Pascil Duprat, Raspail, Greppo och Michel (de Bourges) jemte hela hans parii — elier röstade deremot, såsom Lamartine, Girardin, Victor Lefranc, Antony Thouret m. fl. Några röstade visserligen derför, såsom Cavaignac, Charras, Cremieux, de Flotte, Gre vy, Quinet m. fl.; men i afdelningarne representerade le den moderata åsigt, hvilken de ock förfäktat inom kommitteen.n Af de nya ministrarne äro tvenne, Magae och Bonjeau, icke medlemmar af mnationalförsamliogen. Den förstaämade var förut understatssekreterare i finansdepartementet; den andre ledamot af municipalkommissionen för Ssinedepartementet. Begge äro advokater, men i öfrigt temligen obekanta personligheter. Den sednaste telegrafdepeschen är af följande innehåll: Paris den 13 Jan. Afgifvandet af det utomordentliga utskottets betänkande har blifvit uppskjutet till onsdagen den 15 dennes. Sinnesstämningen bland den konservativa majoritetens ledare skall hafva blifvit försonligare. Alla vensterns fraktioner hafva förenat sig och konstituerat sig gemensamt. Ingen befarar mer en allvarsammare konflikt emellan de båda statsmakterna.s Polisprefekten Carlier lär stå bättre hos presidenten Bonaparte än någonsin. Befolkningen i Paris håller sig fullkomligt lugn och visar sig temligen likgiltig för striderna mellan regeringen och mationalförsam lingen. Chbangarniers afsättning, heter det i en börsberättelse, har icke gjort det intryck på bourgoisien som man väntat. Som man i Paris blifver trött vid allt, har man ock ledsnat vid Changarnier. Sjelfva börsen visade sig temligen likgiltig. Kurserna hålla sig bra nog. Visserligen göras ock stora ansträngningar att genom kontanta uppköp förhindra deras fallande.n Femprocentsonderne noterades den 13 dennes till 94,93; treproc. till 57. STORBRITANNIEN. Genom en särskild skrifvelse har lord John Russell erinrat Underhusets ministeriella ledamöter om parlamentets öppnande den 4 Februari, med tillägg att ärenden af vigt förekomma genast. TYSKLAND. Det ministeriella preussiska bladet )Deutsche Reformp uppgifver, att ministerpresidenten Manteuffels sista resa till Dresden har ledt till ett tillfredsställande afgörande af frågan om den tillkommande tyska centralmaktens bildande. Deremot förklarar samma blad en i BörsenHalle mförd telegrafisk notis, enligt hvilken Rysslands, Österrikes och Preussens monarker skulle sammankomma i Dresden, för alldeles ogrundad, äfvensom en i samma depesch förekommande berättelse om den gamla förbundsdagens återupprättelse med obetydliga modifikationer. Furst Schwarzenberg tros komma att lemna Dresden den 13 dennes, för att återvända till Wien. Såsom anledning till hans fördröjda vistande i Dresden, och till v. Manteuffels sednaste resa till nämnde stad, uppgifva de tyska bladen uppkomne divergenser vid bestämmandet af högsta förbundsmyndigheten, emedan Österrike skall hafva närmat sig mellantyska staterna och ej visat sig obenäget att medgifva Bayern en afgörande röst vid sidan af Österrike och Preussen; men uti den sista sammankomsten mellan de bida premierministrarna skall man hafva sammanjemkat sig i denna sak De materiella intressena komma vid konferenserna att tagas i behörigt öfvervägande a! den ,3:e dertill utsedde kommissionen, till hvilken sakkunniga män från de särskilda tyska staterna blifvit inbjudne, för att deltaga i dess förhandlingar. Bayerska och sachsiska regeringarne hafva ingifvit hvar sitt memorial till kommissionen. Den sachsiska regeringens memoire går ut på att föreslå, ait samtliga tyska stater komma att utgöra en enda tulloch handelsstat, och att för detta ändamåls vinnande fullmäktige må inkallas från dem alla. Det har väckt någon Betänklighet hos för samlingen i Dresden, att Holland för Luxenburg och Limburg sändt tvenne fullmäktige till konferenserna och följaktligen gör anspråk på tvenne röster. Ministerpresidenten v. Manteuffel. hade der 12 återkommit till Berlin. Läsaren torde erinra sig, att Preussens premierminister, då adressfrågan förevar i första kammaren, bland andra argumenter till stöc för den af regeringen följda politik, hvarvic åsyftades att fullkomligt bryta med revolutio nen, anförde: att Klapka, Arnold Ruge oct andra dylika män visade sig i Holstein. De har nu efieråt kommit i dagen att hr minister presidenten diktat detta förmenta faktum, hvar med han sökte skrämma församlingen, såson oförståndiga barnflickor pläga skrämma de sm för busen; både från Kiel och Altona hafv nemligen uppgifter ingått till flera tyska blad alt de båda, uti ministerpresidentens föreställ SRS TRENTER St 25 SN SROENTENETSEASNETSRTAENAASNRAS