Aftonbladet – 20 januari 1851, sida 3

ande hvile sedan till Riksens Ständers afgörande, kom ofvan sagdt är. g 81 mom. 2. Vill Konungen hos Riksens Ständer föreslå någon ändring i Grundlagarne, höre Han Statsrådet och öfverlemde sedan Sin proposition, jemte Statsrådets tankar deröfver, till Riksens Stänler, som genast, utan att om denna proposition förut fverlägga, uppdrage Konstitutionsutskottet, att sitt utlåtande derom till Riksens Ständer afgifva. Tilltyrker Utskottet hvad Konungen föreslagit; hvile örslaget till nästa Riksdag, då Riksens Ständer kola sitt beslut derom fatta; oförkränkt deras rätt ut om förslaget genast sina tankar yttra. Afltyrker Utskottet Konungens proposition, då må Rikjens Sänder enast kupnpa antingen denna proposiion afslå eller ock afgöra, att de vilja öfver densamma å nästföljande Riksdag besluta; gällande i detta fall tre Stånds mening och, om två stånd stanna smöt två, deras, som beslutet uppskjutit. Men icke må under någon förevändning Riksens Ständer förr in å nästa Riksdag propositionen till bifall upptsga. Samtycka då alla Riksstånden till Konungens förslag, begäre de deg, att på Rikssalen få Riksens Ständers bifall dertill afgifva. Antaga icke Riksstånden samfåldt Konungens proposition, vare den afslagen, och aflemne Riksens Ständer sitt afslag med skälen dertill skrifligen till Konungen genom deras Telmän. Om vid Riksdag, då Grundlagsfrågor lagligen kunna afgöres, ytterligare uppskof föreslås, må det ej ega rum utan Konungens och alla fyra Riksståndens sammanstämmen de beslut. Anm. I händelse förslaget sub JM 4 af Rikets Ständer anteges, kommer förslaget sub J4 2 att förfalla. Förkastes JM 4, kommer förslaget sud MM 2 under slutlig pröfning. 9. Förslag till ett tillägg till 72 S Regeringsformen. Regeringsformen. 72. Riksens Ständers Bark förblifver hädanefter, som den hittills varit, under Riksens Ständers egen garanti och vård, så att den ostörd må förvaltas af de Fullmäktige, hvarje Stånd dertill förordnar, efter de ordningar, stadgar och reglementen, hvilka redan gjorda äro, eller vidare af Riksens Ständer göras kunna. Riksens Ständer allena äga rätt att genom Banken utgifva sedlar, som för mynt i Riket må erkännas. Dessa sedlar skola, vid anfordran, efter deras lydelse, of Banken med silfver inlösas. 10. Förslag till ändringar och tillägg uti 11 mom. 1S Tryckfrihetsförordningen, rörande aflemnande af exemplar af tryckpressens alster lill åtskilliga embetsverk och allmänna bibliotheker. Tryckfrihetsförordningen. 8 4 mom. 41. Af allt hved som tryckes, ehvad det är genom bokpress, slentryck, eller annorledes, och som bok el!er skrift utgifves, vare boktryckaren eller egaren af pressen pligtig såväl att från upplagan aftaga så många exemplar, att justitiestatsministern, de under riket lydande universiteter, kongl. biblotheket, riksarchivet och vetenskapsakademien erhålla ett hvardera, som ock att dessa exemplar, med undantag af justitiestatsministerns, hvarom r 2 mom. 4 8 sägs, utan betalning aflemna och insända antingen till riksarkivet, eller omedelbart till dem, de tillfalla. År något verk åtföljdt af plancber, som detsamma i ett eller annat afseende förtydliga eller förklara; då skola ock plancherna jemte verket sammaledes utan betalning insändas. Vederbörande skall kvad om exemplarsns insändande nu är sagådt fullgöra, då han i Stockholm bor, irom sex månader, och, då han annorstä des är bosatt, inom ett år från den dag, boken eller skriften utgafs. Försummar han det; böte tretiotre riksdaler sexton skillingar, och ful!göre, ej dess mindre, hvad nu föreskrifvet är. 11. Förslag tl ett tillägg i 28 Regeringsformen, angående befordran al utländske män til vissa embeten och tjenster. Regeringsformen. 28. MA. Konungen äger att i Statsrådet utvämna och befordra infödde svenske män till sila de embeten och tjenster ivom riket, bögre och lägre, hvilka äro af den egenskap, att Konucgen fulimakter derå uifårdar; dock böra vederbörande förut med förslag hafva inkommit, der sådane bitviils ägt rum. Till beställningar vid universiteten och andra inrättningar för vetenskap eller skön konst må Konungen ock, efter v-derbörandes hörande, eller uppå deras framstättning, kunna kalla och befordra utländske män af utmärkt förtjenst. Kooungen vare likaledes obetsget, att uti militära embeten nyttja uvläsdske män af sälsynt skicklighet, men ieke till kommendauvter i fistningarne. Konungen fäste vid alla befordringar afseende endast å de sökandes förtjeast och skicklighet, men icke på deras börd. Till civile embetsmån inom riket och vill domare må sådane män endast rämras, cier, på sätt ofvan sagdt är, inkallas, eom äro af den reva Evangeliska läran. Hvärjo — — — — — — — — departementet höra. MS. Anm. I bäodeise att förstsget MM 4 blifver antaget, skulle derefter förslaget JA 2 konma under pröning. Data föreleg bostår af ot tilltes till AM 4, innehållande följande ord: äftensom till läkarebeställningar, som skulis in ö:as omedelbert eter orden: stön konst; i följd hvaref, derest ock Ja 2 godkännes, 28 Regericgsformsn skule erhålls följance lydelse: Konungen äger att i statsrådet utvämra cch b:fordra infödde svenske main till alla da embeten och tjenster inom riket, högre och läzre, hvilka åro ef den egenskap, att Koru gen fullizaxter derå utför der; dock böra vederbörande förut msd försieg hifva ickommit, fer iådane hittilis ägt rum. Töl beställningar vid unitersiteten och andra inrättningar fdr vetenskap eler skön konst, öfvenscm till läkarebeställningar, må Konungen ock, efter vederbörandes hörande, etier uppå deras Irumställning, kunna kalla och hefordra wtiländske män af utmärkt förtjenst. Koaungen vare Ulkaledes obetaget, att uti militära embeten nyttja utlåndske män af sällsynt skicklighet, men icke wub tommendano:er i fästningarne. Konurgen fäste, vid -la b:fordringar, afseende endast å de sökandes fö:tjenst och skickiighet, men icke på deras börd: Til! civite ensbetsmän inom riket och iiil domare mi sådane män endast nämnas, eller, på sätt ofvan sagdt är, inkallas, som äro af den rena Evargeii ska lisan. Hverje departementeche? skall föredrega och expediera alla ärenden rörande beford:ingar, förordnanden, tjepstledighet och asksd, tili och ifrån embetenv cch tjenster, vid de verk cch steter, som junder departementet höra. Stats-U!skottet har inkommit med flere ulåtanden angående väckte motioner och korgl a a a a i änn nr a nn RE en