Aftonbladet – 20 januari 1851, sida 2

M:l Hanna Nordbloms soire. M:li Nordblom, som vid åtskilliga föregående tillfällen offentligen uppträdt i hufvudstaden såsom sångerska, och dervid alltid rönt lifligt bifall, såväl för sin angenäma stämma, som för sitt rena, känsloful!a föredrag, gaf i dessa dagar en soirt för egen räkning, och bade den glädjen att finna sitt förstlingsföretag i denna väg belönt med framgång, i afseende såväl på auditoriets talrikhet, som dess yttrade tillfredsställelse med hennes prestationer. M:il N. hade till inträdesnummer valt en af Mozarts bästa sångkompositioner, nemligen Vitellias aria (ur Titus) med obligat bassethoro. Denna aria är visserligen beräknad både på en större röst och en mera storartad styl, än m:ll N. eger; men det ädla, sanna uttryck, som Mozart framför allt erfordrar, detta eger hon, och beredde sig dermed äfven nu ett vä förtjent bifall. Då bassethorn för närvarande ej finnas vår orkester, så utfördes den obligata stämman på klarinett af hr Lundström. — Med en amatör, hvars vackra basstämma är serdeles värderad i sällskapskretsarne, sjöng m:ll N. 2:ne innu ej utgifna duetter för sopran och bas, af Wennerberg: Gondolieren och du bist mein Mond, hvaraf isynnerhet den sistnämnda utmärker sig genom vacker melodi samt hörles med mycket intresse. — M:ll N:; sista nummer utgjordes af en ganska väl skrifven variaionspjes: Vintersånga, af J. E. Nordblom, varom vi för någon tid sedan närmare yttrat ss, samt ena för sin rörande melodi allmänt omtyckt folkvisa: Om dagen i mitt arbetex. M:ll Nordblom träffade ganska lyckligt det rätta SCANS RESANS Kr a NE AN SN EE RER EE