Aftonbladet – 8 januari 1851, sida 2

Article Image
Det torde icke vara olåmpligt att lemn vildessa upplysningar, för att med ledning dera ma kunna visa, hvad verkan en förhöjning i stäm rtipelafgiften komme att medföra. Denna skull nemligen icke kunna blifva någon annan, ä att hvarje tidning måste höja sitt pris så myc ket, som stämpelafgiften utgjorde. Detta först tlockså motionärerne utan tvifvel, och det ä tldit de syfta, under förmodan, att Pressens pre: Pinumeration och inflytande derigenom skal minskas. t!) Skulle detta ändamål vinnas? Se der er rlannan fråga. Att utgifvandet af nya tidninisar genom en sådan åtgärd försvårades, emedar risken blefve större, säger sig sjelf. Men tid. elningar hafva emellertid numera blifvit ett sam. sl hällsbehof, som allmänheten icke gerna beröf tlvar sig. Det är då klart att de redaktioner Isom redan hafva en större cirkulation och deri: ;lgenom medel att öka innehållets mångfald. skulle i sjelfva verket derigenom få ett öfvertag framför de öfriga. Hela åtgärden blefve Isåledes att gynna de starkare på de SVvagares :Ibekostnad, och etablera ett slags monopolium. Så har det gått i England, der den höga tidIningsstämpeln, utan tvifvel emot uträkning, Igjort tidningspressen till en kanske större makt :Jän på något annat ställe, och der t. ex. de fem :Imorgontidningarne i London, oaktadt sitt höga Ipris, afsätta tillsammans öfver 50,000 exemplar I dagligen. Det torde sålunda inses att då vi yttra oss emot en förhöjning af stämpelafgiften tala wi ej blott för Aftonbladets direkta fördel, utan ännu mera för de mindre tidningarnes, och att det framförallt är landsortspressen, som skulle Idrabbas af den ökade beskattningen. PabliI keng intresse måste emellertid vara, att offentlighetens sak icke försvåras genom i förväg lagda hinder för de olika opinionsskiftningarne att låta höra sig; ty det är genom deraz frottering mot hvarandra och genom den kontroll, som pressens organer bålla på hvarandra inbördes, som missbruken göras oskadliga och sanningens rätt slutligen bevaras. Bland öfriga saker, som förekommit under de sednare dagarne, kan såsom en kuriositet anmärkas hr Brakels motion om en anmodan till riddarhusutskottet att inkomma med förslåg om ett förändradt representationssätt för Adeln, samt diskussionen häröfver. Det intressanta i denna fråga synes oss vara, att motionären sjelf och de som understödde hans förslag, lika litet som de, hvilka bestridde remissen, tro på att motionen skall komma att medföra någon slutlig effekt. Det är emellertidEnågot att roa sig med. Hurudan förändringen borde blifva, det visste hr Brakel icke att uppgifva; men det gjorde också ingenting. Hr Hjertas motioner hafva nästan alla haft den lyckan att vid remisten beledsagas af hvarjehanda anmärkningar. Deribland torde förtjena observeras såsom någonting roligt nog, att när hr Hjertas och hr Granfelts motioner om husagans afskaffande förekommo, opponerade sig! hr häradshöfdingen Arvid Ribbing deremot af det grundliga skälet, att han under sin domarebefattning aldrig erfarit, att husagan åstadkommit något ondt!! Att i öfrigt försöka någon vederläggning af de skäl, hvarpå dessa ! motioner voro grundade, kom icke i fråga. : Emot hr Hjertas motion om nedsättning il minimiafgiften å 2:a artikelns bevillning förl: handtverkare, fabrikanter och handlande anför-: des ett icke mindre dräpande skäl af hr von Hartmansdorff. Han erkände nemligen väl, att denna minimiafgift nu ofta är för hög, men! ville ändå hafva den bibehållen, på det de fattige handtverkarne och fabrikanterne häraf måtte påminnas att felet ligger uti — näringsfriheten! Om blott denna borttages, så blir nog det öfriga bra, 0. s. v. En lika djup anmärkning gjordes ifrån samma håll emot förslaget, att qvinnan genom äktenskapsförord må kunna förbebålla sig rätltigheten att disponera om den egendom hon medför i boet, m. m. Det är bäst såsom det är, li se der den korta andemeningen af invänd-r 1ningen. h Allt detta synes oss utgöra små trefliga drag k . dagens politiska tafla. a T — Morgonbladet påstod för ett par veckor 8 edan, att Aftonbladets riksdagsreferater voroh vanställande. Då Aftonbladet i anledning häraf Y ill hälften på skämt yttrade, att det förmod-? igen vore af samma orsak som Morgonbladet sin riksdagsartikel lefver på att aftrycka dessa iftonbladets referater, så fick Morgonbl. EyClo) et ondt, har i flera nummer beklagat sig och vi utmanat Aftonbladet att styrka sin uppgift. m Eftersom denna uppmaning sedermera blifvit !e ipprepad i hvarje nummer af M. B. och afigten dermed troligen är att inskärpa hos puliken den tankan, såsom om Aftonbladet mot ättre vetande skulle gjort M. B. en grundlös til eskyllning, så måste vi väl tjena kamraten fö ned bevis, anhållande om ursäkt att tiden der-vi ned ett ögonblick upptages för läsaren, fastän så ort som möjligt. Bland de flere exempel,)!! varmed påståendet kunde styrkas, skole vi Dh är välja ett så slående, att någon invändning då eremot ej lärer kunna försökas. sk Man torde erinra sig, att första dagen dåller presenlationsfrågan förevar på Riddarhuset,loc irekommo under hela förmiddagen åtskilliga lro ingre utarbetade skriftliga dictamina emot förfje aget, af hrr Nils Tersmeden, Ekenstden. frih JBV

8 januari 1851, sida 2

Thumbnail