Aftonbladet – 27 december 1850, sida 2

varbetsklassen. Utan våda kunna intagas uti enj ptlassrepresentationn. Der ha vi det! Och! huru skulle detta nä gå till? Jo, en repre-l: osentant af arbetsklassen skulle väljas från) hvarje lär och en från Stockholms stad, Hu-! rudant skulle förhållandet i följd häraf blifva? Jo, att dessa 25 representanter, som, enligt! klassvalsprincipen , naturligtvis sjelfve skullej vara arbetare, komme i ungefär samma belägenhet, hvari Bondeståndet ofta befinner sig under närvarande representation, att nemligen blifva öfvervoterade af pluraliteten och få trösta sig med att de ändå få vara med och blifva slagne. Det vore att taga skalet för kärnan, och förmodligen skall icke heller den arbetande klassen låta förvilla sig af dessa skenfagra ord. Man förbiser nemligen dervid, att den rät tighet, som skulle vinnas genom inträde åt några få arbetare i sjelfva representationen, att blott och bart låta höra sina besvär, ingalunda kan saknas under någon 2presentationsform, minst der tryckfrihet fianes; och dessutom förekommer för vårt land särskildt, att flere de vigtigaste bland de frågor, som röra den stora massan af folket, dem som egentligen hafva det personliga och menskliga intresset samt individens rätt att bevaka, bero af den s. k. ekonomiska och polislägstiftninger, som tillhör regeringens, men icke representationens beslutande rätt, och att den sednare i sådana ämnen endast kan frambära underdåiniga önskningar till tbronen, på hvilka regerinzen sedan gör hvad afseende den finner för godt. Men, märk väl, denna samma rättighet ats frambära underdåniga önskningar, har hvarje svensk undersåte sig försäkrad, och ännu har det icke kommit så långt i försöken att förtyda de medborgerliga rättigheterna, att man vågar sätta i fråga att det skull? förvägras hvilka afdelningar af folket som helst, att ingå med petitioner direkt tili regeringen. Vi tro det kunna vara tjenligt att fästa uppmä; ksamheten på denna omständighet derföre, att det förekommit oss, son om en och annan befunnit sig i den villfarelsen att representationsreformen egentligen behöfdes för att tillförsäkra den svenske medborgaren en rättighet som han redan eger. Det rätta syftemålet med reformen miste deremot i vår tamka vara, att samlingen ef svenska nationens ombud vid riksdagar skall till sin pluralitet bestå af personer som på en gång äro nog upplysta för att kunna bedöma de ärender, hvilka komma under öfverläggning, och tillika i de fall deri representationen har makten att besluta, stådse må bevaka majoritetens och samhällets förenade välförstådda intressen, det vill säga bvad:-man:kallar det allmänna bästa. Detta lärer icke kunna vinnas med en klassvalsrepresentation, der hvar klass icke för sitt val i första rummet afser hvem som är den skickligaste statsmannen, den mest fosterländska karakteren, utan hvem som flitigast och med mesta slughet kan vwigilera för klassens särskilda intressen. En-gifven olägenhet som häraf uppstår i eh kliswepresentatior, är dels en ömsesidig dagtingan emellan de särskilda minoriteternas -intressep, hvarigenom de skärka hvarandra ömsesidiga fördelar på bekoatnad af det allmänna eller prrsonliga intresset, som är endast ofullkomligt representeradt och ligger under i voteringarna; dels också en dylik dagtingan mellan nämnda klassintressen samfäldt och; den politiska styrelsemakten, som gör beviljandet af med förkärlek omfattade anslag, bvarigenom den får tillfälle att utvidga sin egen myndighet, ill vilkor för bifall åt de särskilda klassernas önskningar om förmåner. Eriarenbeten från det förflutva talar redan tillräckligt härom, utan bebof af exempel. — Morgonbladet för i tisdags borstsde sig öfver vdet -oefterrättliga sätt hvarpå Aftonbladet i sina referater påsiås redogöra för riksdagsförhandlingarna. Det är då förmodiigen i följd af detta Morgonrbiladets omdöme, som dess egen riksdagsartikel till största delen lefver på att aftrycka Aftonbladets förenämnda relerater. — sje— — Uti danska tidningen Fädrelandet för dea 49 denres förekommer en lång och mycket varm rekommendation till danska publiken för nösta år för den här utkommande tidningen Bore, som säges kunna göra tillfyllest såsom nyhetsblad och repertorium för den svenska riksdagens förhandlingar, Födrelandet känner bland annat, att det skall redigeras af seit samfund af unga intelligenta embetsmän, som alitså hafva tillgång till goda källor.s Vidare förekommer något loford åt dess oberoende karakter i j mförelse med Aftonbladets. Fädrelandet menar derföre, att Bore torde ;v2ra det ibland de Stockholmska bladen, som pbäst egnar sig att hållas der i landet of priavata, och der man bloit kan hålla et! svenskt sbiad. Slutligen uppgifver Fidrelandet att Bore kostar blott 10 rdr riksgäld: eiler 5 riksbankdaler. Denna lilla poff har synts oss kuriös nog alt förtjena omnämnas, i synnerhet för den bändelsen att Red. af Bore sjelf ej skuile observera densamma. Det är naturligt att Bore såsom Skandinav quand måme i den slesvigska frågan skall hafva goda vänner i Köpenhamn, som söka rekommendera dess utbredande, och ast detta sker medelst försök att uttrönga Afsanhladat Fin så Vi tillåte oss derföre blott.