Aftonbladet – 24 december 1850, sida 2

rit beredd att afgifva ett förslag till en förbättrad representation, men tal. behöfde ej denna upplysning för att tro nu afgifna förslag hafva en djupare grund än de omtalta påtryckningarne utifrån. Alltifrån nu gällande grundlagars antagande hafva många varma fosterlandsvänner ifrigt bemödat sig om nödvändiga reformer uti dem, men deras sträfvanden hafva alltid misslyckats och skola alltid misslyckas emot de högst invecklade och tunga former, som för inom representationen väckta förslog tiil grundlagsändringar äro föreskrifna, och emot ett motstånd, hvilket sedan alla andra hinder äro öfvervunna, ej ens för sina syf:ens vinnande skyr verkliga grundleagsöfverträdelser. Talaren ville i detta hänseende påminna om det af hr Petr omnämnda fall i slutet af 1844 års riksdag och trodde de sednaste dagarnas händelser nogsamt visa att. samma förhållanden alltjemt existerade. Med kännedom af detta motstånd var det gifvet att de, hvilka verkligen örskade en reform, skulle bemöda sig om att för dess genomdrifvande vinna det biståtd en alliaos med regeringen medför dels uti den lättare behandling kong. propositioner enligt 81 S R. F. hafva att genomgå och dels uti konungamaktens inflytande. Till att söka en sådan allians hade de också en djupare grund, nemligen att det för regeringen var omöjligt att undgå att inse huru förlamande det nuvarande representationssättet inverkar på hvarje sträfvande för landets väl, och att den till följe deraf måste önska en förändring som kunde höja dess förmåga att verka för folkets bästa. Behofvet och fördelarne af ett gemensamt sträfvande voro derföre gifna cch föranledde långt innan 4848 års händelser inträffade, att steg togos för. detta ändamåls vinnande, hvilka också, då de sednare äfven af utom riksstånden varande personer biträddes och för konungen framburos, hade en önskad framgång och föranledde förslagets afgifvande, hvilket således ingalunda torde kunna betraktas såsom ett stundens hugskott, endast tillkommet till följd af påtryckning från revolutionära rörelser utomlands. En sådan påtryckning ansåg tal. alltid olämplig då våra förhållanden voro väsendtligen olika andra länders, och han tror att den menligt inverkat på den naturliga utvecklingen och fortgårgen af våra egna reformer i det ait den exalterade mången och förskräckte andra. Betrakta vi nu förslagets beskeffenhet, så finna vi, att det i enlighet med den -kongl. skrifvelsen derom är bygdt på grunden af samfäldla val och inför en allmännare valfrihet, utan att derigenom likväl erfarenhet, bildning och förmögenhet skulle sakna sin tillbörliga an del vid uttelandet af nationens behof och önskningar,. Att ett så?ant förslag skulle möta starkt mot stånd af många, hvilka gerom dess antegande skulle förlora den takt de nu äga och derföre ansågo det stridande emot sina intressen, var naturligt, men det har äfven funnit bonsa fide motståndare, hvilka erkännande nödvändigheten -och vigten af en reform likväl ansett den böra byggas på väsentligen olika grunder från dem som uti förslaget antsgits. Dessa motståndare hafva utgått från..tvenneolika principer, då nemligen de ena förkastat grundsatsen af samfällda val och önskat klassvals inörande, de andra deremot väl gillat principen af:samfällda val, men ogillat de modifikationer af en allmän valrätt, som-skett för att försäkra erfarenhet, bildning och förmögenhet om inflytande vid valer. De förra äro förfåktarre af klassvalsprincipen, de sednare af personlighetsprincipen.. För att bemöta de inkast, som af dem emot förs!agetgöras derföre att dessa principer ej blifvit uti detsamma antagna, är det nödvändigt att tillse om de af dem förordade principerna äro sådana att de kunna tillämpas och äro ändamålsenliga. Hvad då först personlighetsprincipen angår, så bar man definierat densamma så: att valrätt borde tillkomma hvarje myndig mansperson, men redar uti denna definition ligger ju en högst betydlig inskränkning ut: den antagna grunden, att valrätten skulle vara förenad :med personligheten, alldenstund myndige meaenspersoner endast utgöra omkring !, af rikets befolkning. Afven andra inskränkningar hafva likväl altid befunnits nödiga och talaren ville i detta afseende referera till den valleg, som af några för reformen varma och personlighetsprincipen tillgifna fosterlandsvänner vid ett möte i Örebro detta år antagits. Han fann deruti att utom de vanliga inskränkniogarna för fattighjon, gröfre brottslingar cch cessionanter, äfven gemenskapen vid landtoch sjöförsvaret lagstadde tjenstehjon, de som ej i 3 år haft svensk medborgarratt och de som ägde medborgarrätt i främmande länder blifvit frin valrätt uteslutne. Hvad de sistnämnde anginge så skulle förbudet för dem att få i valen deltaga; hvilket förbud ej finnes i det hvilande förslaget, göra innehållet sf vår grundlag beroende af andra länders lagstifning.. Talaren hade endast nämnt dessa inskränkningar för att derigenom bevisa, att personlighetsprincipen ej afdess egna anhängare an:ågs kunna i sin helhet tillämpas, och man måste då erkäntra att ardra p.inciper mäste fionas, hvilka förtjente mera afseende än den. Hvad åter klassvalsprincipen angår så möter äfven den oäfvervinne!iga svårigheter i sin tillämpning. Dess angifna grucd är att hverje intresse bör uti repre sentationen hafva sin målsman, men man behöfver blott betrakta de oika intresssnas mängd för att finna ogörligheten häraf. Då dessutom intressena äro oupphörligen till vigt och sorlek föränderliga, så ekulle af denna princips konseqventa tillämpning följa en oupphörlig förändring uti representionens grunder. Men denna princip är ej blott omöjlig att konseqvent tillämpa, utan den är också i sig sjelf oriktig och till sin natur skadlig, ty den förutsätter att fäderneslandets väl skall uppstå af en ständig balansering emellan olika och ofta mot hvarannan sridiga intressen, då likväl detta mål lika litet som något annat torde kunna vinnas utan eit verkligen uteslutavde derpå riktadt sträfvande. Att representanterna äro hela folkets ombud och allid hafva att bevaka det helas, ej företrädesvis det ena eller an dra intressets fördelar, måste ej blo:t vara ett grundlegsstadgande utan äfven en vid valen entegen princip. Talaren utv:cklade dereter den uppgift som han ansåg vara representationens, nemligen, att för fåderneslandets väl tillgodogöra inom nationen befintlig upplysning och göra hos folket rådande åsigter gällande; semt sökte visa att för de ta mål en så vidt möjligt allmän valrätt borde medgifvas, hvarigenom också säkert vunnes att ej enskilda intressen fsjorde sig gällrnde på det allmänrzas bekostnad, men att valrätten likväl ej borde så utsträckas att valens utgång blefve beroende af personer, hvilka om olika lagars och samhällsinrättnitgars godhet eller skadlighet omöjligen kunde hafva rågon kännedom, di de deraf ej hade nigon e:far:nhet. Det korg. representatiorsörslagets väserdtligaste fördelar voro RTR NRP GE Erste NASAS fran J2f fan Las hassego8 An sas SL