Aftonbladet – 14 december 1850, sida 2

om uppgifterna angå; icke vederlägga hvadj: påstå istår,.. hurå mycket detsän kanji vederlägga orn Sp prog s bestämmelse inomj 1 less byråkratier, omgifne af monarkiska in-1 fitutioker, somci vår tid utgöra feaktionenst ambhällsideal. Ins: vill ej förlänga denna uppsats-med nåson granskning af de alldeles obevista beskyllningar mot. tryckpressen, hvarmed det Bergen-l strålska betänkandet särskildt kryddar förslaget om tryckpressens underkufding tillrerktionens örmån. De komma utan tvifvel att upprepasl krigsmanilesterna, när eröfringsstriden bryer slöst,! och-ins. förmodars att det då först blir rätta tillfället att underkasta äfven dem en illständig. gragskning..— FENRIR SSI EA Riksdagen... ; I Ridderskapets och Adelns .plenumsi dag inadesen stor del af de ledamöter, som: vid.sista voteringen varit i minoriteten; sina protesiter. .och reservationer: mot det. handlingssätt, ar frih. Tersmedens motion rönt genom landtnarskalkens ledning af förhandlingen. Sjelfva motionen lades. till handlingarne. Hr Stiernsvärds motioner företogos också ij dag och gåfvo staterådet . Hohenhausen,-anledning att förklara, det han af trägna gö-l comåls: varit sbindrad awvt taga kännedom om örslaget J4 2; men att han, som väl kände örslaget JV1, sedan det. blifvit beslutadt att såda skulle i ett sammanhang behandlas, ex officio önskade att detta förslag till armens desrganisation måtle motgå samma behandling,som örslaget M 1 så välförtjent rönte vid sista rikslagen. Hr Stiernsvärd förbehöll sig att få besvara ar v. Hohenhausen då Kongl. Maj:ts proposiion om statsverkets tillstånd och behof förekomme i ståndet; samt begagnade sedan sin i 49 8 2 mom. R. 0; grundade rätt att emot statsrådet och chefen för landtförsvarsdeparte mentet framställa anmärkning, som remiiterales till konstituiionsutskottet. Föröfrigt gjordes en mängd vigtiga motioner f åtskilliga ledamöter, hvartill vi återkomma vid en utförligare redogörelse. — Hos Presteståndet affärdedes prosten Hens motion. om uppskof med representationsfrågan på det mest grannlaga sätt; åtminstone talade dess motståndare rätt vackert om grannlagenhetens fordringar, och ville att motionen skulle återtagas, : på det de måitte slippa att vägra remiss. Beslutet blef att frågan fick förfalla. Prosten Wallins förutomnämda motion, som gick ut på enreduktion af folkskolelärareseminarierna, föranledde så skarpa anmärknpingar, att motionären var färdig att låta sitt förslag falla stram Komminister. Beckman hade ett förtjenstfulit anförande angående en rättvisare och billigare beräkning af den allmänna bevillningen. — Hos Borgarståndet förekom hr Hörnsteins nu justerade yttrande den 4 December angående bankens ställning, i anledning hvaraf ep liskussioa uppstod, hvari hrr Lagergren, Schwan och Palander deltogo. Hr Lagergren ansåg att alidenstund hr Hörnsteins anförande stod i strid med revisorernes berätte!se, den ej måtte vidare bebandlas förr än det i bankoutskottet blifvit taget under skärskådande. Hr Schwan gjorde anmärkningar emot bankens :utlåningssätt; han ansåg den osäkerhet som man har uti reverser på 2, år ej vara fullkomligt betryggande, utan hans:åsigt var att bankens utlåning skulle grunda sig på vexelfond i likhet med andra, utäsdska banker. Med afseende på de 2 miliioner, som äro anstagne åt diskonten i Götheborg, så: skulle det vara eländigt om banken ej skulle kunna låta utestå en obetydlig summa o. s. v. Flera talare yttrade, alt det ej var bankens ställning, som de ansågo vara mindre god och som skulle bafva töranledt minskning i lånrörelseny utan att det var konjunkturerna i Europa hvaraf äfven Sverige under sednare tiden fått vidkännas verkningarne. Efter debatten häröfver gick man till herr Murens motion om tulltaxan. Den diskussion, som nu uppstod, var högst 1.flig och öppnades med ett anförande i prohibitiv anda utaf en af Norrköpings representanter; hr Ekelund, som talade om de mäktiga bevekelsegrunder, som året 1848 medfört, för ett prohibitivt system. Eter honom framstod isynnerhet hr Almgren med sina kända åsigter.. Emellan honom och motionären fördes en högst intressant debatt; isynnerhet voro hr Murens vpplysningar i den vigtiga frågan af stort intresse och med talang framställda. Hrr Bergman, Hal: ling, Gustafsson, Grape, Brink och Winge ytt rade sig äfven. i : Glanspunkten i dagens plenum var br Petres anförande i representationsfrågan, hvartill vi med det första skola återkomma. En mängd motioner väcktes och remitterades. — Hos Bondeståndet förekom Pehr Sahlströms motion angående uppskjutande af representationsförslagets behandling till slutet af Januari månad, men fick med motionärens begifvande hvita intilldess utskottet hunnit pröfva br Cassels i samma ämne, ehuru med större tidsutsträckning, väckta förslag. I föregående p:enum hade blifvit uppläst en vidlyftig motion af Nils Strinnlund, angående nedsättning af en kommitte til utrönande at grunderna för rikets ständers privilegier. Stilen i denna afbandling var på åtskilliga stäl len mer än pikant, såsom då motionäran på ett ställe, efter an!örande af en mängd hevis på städernas gynnande på landets bekostnad; yttrade: men är det väl rådligt att i dessa tider, då af städernas oroliga befolkning ordning, lugn och staternas bestånd i så minga länder blifvit hotade, nu på detta sätt stöta dem för hufvudet? — Ena sådan fråga kan af Sveriges Bondestånd besvaras med löje, skyddadt såsom det är af en trogen krigsmakt, 0.