Aftonbladet – 9 december 1850, sida 2

konservativa fröjda sig deråt. Men vi vilja dock i det längsta tvifla på tillförlitligheten af berättelserna derom. Att H. K. H. Kronprinsen med den upsalienska uppfostran han fått i profe sor Boströms skola, kan tycka om Sveriges fs. k. urgamla ståndsförfattning, det kan vara ganska möjligt och til och med mindre underligt, då H. K. H. ännu icke för andra sysselsättvingar och öfningar, kan anse: hafva haft tid att sjelfständigt och djupt studera bistorien, statsrätten och politiken; hvad H. K. H. således i detta fall in om sig tänker eller önskar kan tills vidare vara utan all betydelse, och med andra tider komma ock säkert andra tankar. De:emot skulle det vara svåra bedröfligt, om H. K. H. skulle högt yttra eller arbeta för de ifrågavarande boströmska åsigterna, i strid med sin herres och konungs semt hans regerings högtidligt gifna ord och uttalade önsksiogar. Ty sådant torde icke blot gälla för en ung furstes egna meningar, utan derjemte ganska mycket kompromettera andra, för hvilkas vilja och yttranden både lag och pligt bjuda oafvislig vördnad. Vi sluta häraf, att detifrågavarand: ryktet icke kan vara sarnt. TR — Bildningscirkelns sammankomst i går var ovanligt talrikt besökt. Fiera föfedrag höllos, hvaribland ett af hr Trägårdh, om akademiska föreningen3 i Luod byggnad samt huru det varit möjist att med så små tillgångar kunna utföra ett så stort verk, hide Intressa i anledning af fö I bildaingscirkela skulla söka förskaffa sig exa ezenlo al Bjggmästaren Andersson gjordo en fram täll ning om slöjdkunskapen, eller hanpdtverkares ipdu striella bildning, och derofter bas5gs Slöjdskolanrs vackra ech tarika samlingar af untika konstverk ritningar och plencher m. m. Vid ackomsten di nottog3 sällskapat af kapten Croastrand med flera a! skolans föreståndare och lärare, hvilta ala med fö .ekommende artighet och beredvillighet förevisad: hvad der var att bese. Magister fehultzberg im proviserade ett varmt och lifligt välkomstta!, hvsru!: skildrades de stora fördelar bildninzen, såväl der industriella som den moraliska, medförer för individen och för samhället, och glädjen ef närmandet amellan tvenne föreningar. hvilka på olika sätt verka för gamma mål. Han yttrade vidare bland annat, att Nordens klimat är hårdt; det säges at dess folks lynne är trögt, men oläraktig är dock nordbon ej. Må han få tillfälle att utvectla sin: saturliga anlag, och hen står ej efter andra folk Väl har norden längre och mörkara nätter än sö derns länder, men den har också längre och ljusar dagar; likesom solen stundom i norden lyser uten att gå ned, så har ock mången gång et pordiskt nilie, i både vetenskap och konst, lyst öfver helr den bidade verlden; må vi derföre med förenade krafter sträfva derhän, att svenska iadustriidkerer j konsmer ett stå tillbaka i skicklighet cch smek då skall farbågan om svenska industricns förfall! hälvas, och svenska folket genom semdrägt och förtroende vinna en förkofran och styrka, den inga stormar kunna skeka. — Bildhuggaren Ahblborn uppste slutligen en historik öfver konsten och några !ess idkxare, hvari visades nyttan cch nödvändigheten af flitig öfning i geometrisk frihandsteckning. såsom den första och säkraste gruad för framsteg i såväl izdusriella som konststudisr. — Arbetareföreningens gille i går uti Kirsteinka huset var så talrikt besökt, att tillträde ej kunde emnas åt en stor mäagd, som önskade deri deltega. Gillet begystes med uppläsning ef Schillers pocm: Till Glädjer,. Utom dansen och sängen, deklamerades äfven åtskilliga humoristiska dikter, hvarjemte on stor samling gravyrer och en ko:morama förevisades. Musiken anfördes af hr Weller, och sållsktpet skildes ej ät förrän kl. 2