Aftonbladet – 9 december 1850, sida 2

AUnUur lacuuras lifran Sarskilda ianacort r, Dh. mn. Hr Dalman citerade förhållanderna med de tider vid hvardera af de föregående riksdagar cå representationsreformen varit i fråga, ceh visade aw der ingen gång tillförene förekommit vid riksdagens början. Hr Dalman nämnde ock att han hos Adelu ämnar om Onsdeg väcka en motion ef samma syftaing som hr Cessels i Borgarståndet. Hr:r Halling, Wern Bengt Ribbing och frib, Raab, Pa!ander och Mannerskans talade för samma åsigt, och framhöllo detl: blifvande beslutets oberäkneliga viat för framtiden, som gjorde att följderna af ett förhastande med en råga, hvars afgörande icke ankommer på en deg. en vecka eller en måned, ja som äfven gerna ken uppskjutas ett år, kunde blifva olscksbringande för mavsåldrar. Hr L. Hierta avsåg, att vid alla sidans uillfällen, då två emot hvarandra starkt prononsera te partier slitas om att få öfver på sin sida dem bvilkes åsigter man äarnu ej känner, så kunde det i allmänhet ej vara tvifvel underkastadt hos hvilketdere partiet funnes det renaste uppsåtet, den uppriktigaste önskan, att erbålla ett moget och fosterländskt beslut, hos det partiet som vill lemna tillfälle till rådplägoing och besinning, eller bos det som vill åstadkomma beslutet genom öfverraskning. Ett snnat skäl låg i den besynnerliga förändring som ran sett hela reprasentatiorsfrågans ställning nyligen undergå. Kort före riksdogen, seden all: flera cch flere bland all mänheten småningom slutit sig till det hvilande förslaget för ati komma till någon om än en rnindrel! genomgripaade reform af det närvaranda, trodd: nemligen ännu allmäct, att Adelns och Presteståndets bifall dertill skulle följa om dessa stånd försumma en allvarlig och kraftfu!l önstan om sasens framgång hos en kögre vilja eller hos regeringen. På don sista tiden hsado det emellertid, Gud vet huru, begynt lixasom kännss I luften, att vinden ofvanifrån blåsta åt ett annat båll och för närvarande funses säkert bland de här försarslade rikslagsmännen ingen fom ej trodde att om frågan skulla efgöras i ständen i detta ögonblick, eller om några få dogar,!. -å komme den ati afslås i de bida nämnda stånlen. Skulle det således tags för afgjordt att frågan ej kunde uppskjutss, så blefve hela den rådplägniog som här hålles uton annet ändemål, än möjligen att visa, dei de som vilja reformen, önskade inför nationen och framtiden fritages från miss:ankan att hafva deltagit i reformens motarbetande, lc och ville utan afseende på nyanserna i åsigter om den ena eller ancra delen af frågan samverka til ett nyttigt och lugnando resultat för fåderneslandet. Men tiderna äro nu så underliga, och händelserna vexla så mycket att man har orätt ett vilja förutpå något bestämdt äfven för den närmaste framtiden. Det vore derföre måbända icke omöjligt, i fall rådrum för besinaing lemnades, ati någon outredd naturkraft derjemte kunde åstadkomma en py förändring i korjunkturen och i de åsigter, som man nu förmodar vara de öfverväcarda ho3 de två första stånden, och i allt fall kunde, cm iatet vunacs med eit uppskof, åtminstor.e ingenting förloras iermed. Hr proster Säve höll äfven ett varmt tal för samna åigt och citerade bland annat derunder ett yttrarde af den gamla Grundtvig i Danmark. Slutligen beslöts ny sammankomst till i öfverraoron onsdeg om rummet då vore ledigt. De 3 ifrigt anmärkas, att vi här endast i sörsta k kunost meddisla och micnas hufvudpunkterns af I om passerade under en två timmars diskussion, eraeinga antecknande referenter voro näriarande på — Då vi ej tiltro oss sit fullståndigt återsifva de data br Delmen framställde, meddela vi, med anledniog af sckens vigt, en från anaat båll bemtad upplysning, som till incehljet sammanstämmer red br Dalmans uppyifier: Vid 4817—1818 årens ritsdag, som började den 20 November 4817, inkom HKeonstitutiopsutskotte:s memorial ca hvilande grurdliegsändringar den 23:e December och föredrogs i Bondestindet först den 19 Februari 4818, då Bo ndeståndet beslöt inbjuda ds asdra stånden att anmoda Konstitutionsutskoret låta trycka dess derom vid föregängre riksdeg hållne arotokoli, för att utdelas till hvarje ledamot i riks såndep, på det hver och en förekommande fråga må .unie behörigen och mera fu lständist öfvervägas, n.nan den i rästa plenum cfter exemplarers utdelniog till agöranda företog. Först den 142 Mars öretogos dossa frågor till tfsörande. Vid riksdsgen 1823, börjad den 20 Jan., izkom appgiften på hvilande grundisgsändringar den 53 April och sfejordes den 22 8. m. Vid rikedsgen 4828—18530, börjad den 4 Nov. 1898, efyiordes grusdlagsändringarne d. 22 Febr.— 2 Mars 4829. . Vid riksdegen 4834—1835, börjad den 45 Janusri 1234, afgjordes grundagsirdringarns den 44 Marc— 7 Avril 28535. Vid riksd:gen 1840—1841, som börjades den 44 Januari 1840, afsjordes en del af gruvdlegsändrinserne den 92—926 Mars och den andra delen den 26—28 April 4841: Vid riksdagen 41844—1845, börjad den 41 Juli 1844, afgjordes en del ef mma dea 238 och 29 Augusti och den erd.a delen dea 4 cer 5 Septemcer 4844. Vid riksdagen 4847—1248, som börjede den 435 November 1847, asjurde; srundlsagsäsdringarne den 19 och 22 Janu:.i 4843. — De sedan en längre tid allt mer och mer ren vid cirkulerande berätte serna, att thronföl åtskilliga tillfällen st: tll sin omgtfring fällt yttranden emot en på rege-Ingens represente:10nsförslag grundad rferin, har nucera blif vit så allmänt och omtla!a: såsom si noteriskt, serdeles bland de konservative -jelHve, sisom ett skäl att hålla sig styfva, att det iu och med blifvit föremål för uppmärksamhet i ett par tidningar. Det nämndes i Thorsdags först i Bore, hvarefter Aftonpposten i fred:gs dei:öf ver inneböll några reflexioner, so.a väl förtjena att upprepas: Man kan svårligen i få ord yttra s1z mera träffande än Aftonposten här gjort i deta Ila stycke, som är ett bevis på dess öppenhet at! utsäga sin tanka vid de tillfällen, då det gä! ler att uttrycka en varm ölfvertygelse, ssmt lullika bevisar att dess redaktion icke står i någon Jliäsong med hofvet. För öfrigt citeras de ifrågavarande berätte!serna med sådan säkerhet, att man har svårt att anse dem grundlösa. Också om man ihigkoramer, ej blott att de kungliga prinsarnes informzatorer höra till de starkast reaktionära emot nutidens reformider, utan äfven att thronföljaren nu sednare står i ständig beröring med numera riksarkivarien Nordström, i den sednares egenskap af kensterssekreter, och tager i betraktande den sistnämndes afvoghet mot allmänna valprincisen, så ksn man väl förslå hvad in!ryck allt Dh O MOA fan an sm N i: ; Oo me rfmM Aa