Aftonbladet – 9 december 1850, sida 2

gs var åter ett betydligt antal a iksstinders ledamöter samladt till en konfens på mindre börssalen, i afseende på repre entationsfrågan, och denna sammankomst va f vida större intresse än den föregående, sem: blef inom en kort stund särdeles enimerad. Härtill bidrog redan ifrån början, att ordfö randen frih. W. Teremedena öppnade sevoman komsten med en erieran derom, ait det hvi lande förslaget redan samma dag på förmiddagen blifvit af Konstitutionsutskotiet insänd: till riksstånden och der sedt för förste gången, på grund hvaraf han herostöllde buruvida det kunde anses ändamålsenligt att fort sätta den förut följda methboden att genomgi förslaget paragrafvis, hvilkei skulle medtag: mycken tid, eller om man ej i stället borce öfvergå till rådplägning öfver salen i allmänbet cch om hvad som för reform vänne: na kur vara att göra under nuvarande förhållanden. I anledning bhöraf beslöts, ett ej vidare genomgå förslaget punktvis, utsn företaga ett kapitel i sender. Emellertid interfolieradss dettz med en hemställan af baron Raab, huruvid: sällskapet borde, på grund af den i Borgareståndet väckta motion om uppskof till näst: riksdag med representationsfrågans afgörande öfverlzgga om lämpligheten att få dess föredragnirg i riksstånden uppskjuten, till att undvika förhastande från någon sida i ett så vigtigt beslut. Efter denna framställning, äfvensom med anledning af hvad enligt dagordningen närmast utgjorde öfverliggningsämnet i det hvilende försleget, nemli gen kepitlet om valbarheten, förekommo nu åtskilliga yttranden, som äbörde: med ganska mycket intresse. Håribland bör i främsta rummet rpämnss br grosshandlaren Murens från Gefle, som nämnde att han ganska linge och ända tills för en kort tid seden hyst stora farhågor för förslagets entagande och vu redogjorde såväl för anledningarne härtill, som för. de omständigheter, hvarigenom ben funnit sin öfvertygelse slutligen förärdred. Lika med många andra hade han i början tryckt sig finna vissa bettärmelser hota aut lemna en bestämd öfvervigt åt byråkratien, cch särskildt hade föreskrifterna om in skränkningen i valbarheten till första kammaren förekommit honom afskräckande. Han hede ecmellertid, för alt närmere öfrertyga sig kuru resultatet sku!le slå ut i siffra, förskaffat sig del ef de uta! häradsskrifraine i G:fleborgs lin utsrbetede speciol tabellerna, och bada på grusd deraf kommit till ätkilliga intressanta upplysningar, hvilka nu äfven meddelades, och hveraf resultatet bief, att den an märkta vidan endast vore ekeniar. Väl kunde men icke antaga, att den demokratiska frektionen af der väljande, hvarmed hen förstod dem som tillhöra ungefärligen de 2sigter, som gifva sig tillkänna i Borgareoch Bondestånden, kunde beräkna att erhölls den popularitet af två tredjedelar i valnäronden, som fordras för att vilja utom de i 51 Sn gjorda begränsningar, men ban trodde deremot vara mer än sannolikt, cch framlede ganska talarde skäl derför, ett denna fraktion uii de 492 ledemöter från den medelbara valkathegorien på landet och de 6 från städerno, som ingå i antalet :f do 30 i nämnden för hvarje län, skulle kunna erhålla enkel pluralitet inom vida mer än hälften af lårens antal; och då man harjemte tog i betraktande ett men för dessa val toga personer boende hver som helst inom rtiså ansåg kan intettvirvel efga rum, ett ju foster at sipnida cc folkets intressen tillgitna män skulie finras öf.en ibland dem, som egdo den ren r förnö ;t (32600 riksdaler rikssälds), some i meå 7des cn och etnrean we Mureo ännu erekapel i Gefle b Uurede fine buäckligheter å minga andra af lorat sig för förslagset. remot och ieke ville gå